- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1843

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - protzenhaft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


intr [h] 1. smälla, knalla, braka. 2. F
brösta sig, förhäva sig, morska sig, vara
högfärdig (dryg, uppblåst, kaxig, viktig,
no-sig, ’mallig’), vräka sig, braska, ’pösa’, auf
(ack.) e\. mit etw. över ngt. p^enhaft, bep^ig 1.
-entum, n -[e]s, -erei, /F högfärd, dryghet,
uppblåsthet, viktighet, kaxighet, nosighet,
’mallighet’, ’pösighet’, -haken, m -s - ⚔
upp-bröstningskrok. p~ig, a Fi. högfärdig,
dryg, uppblåst, viktig, kaxig, nosig,
’mallig’, ’pösig’; brask|ande, -ig, vräkig äv. om
saker. 2. ᚼ butter, trumpen, surmulen.
-igkeit, f, se -entum. -kasten, m -s - ⚔ art.
föreställarkista. -kette, f -n bröstkedja. -loch,
n -[e]s -er† ⚔ uppbröstningshål. -nagel, m -s
-f ⚔ bröstnagel, -nagel|öhr, n -[e]s -e, se -loch.
-Öhr, n -[e]s -e, -Öse, f -n &
uppbröstnings-ögla ⚓ lavett, -rad, n -[e]s -er† &
föreställar-hjnl. -riegel, m, se -nagel, -ring, m-[e]s -e, se
-ose. -wagen, m -s -, se -e I.
Proustit [u:], m -[e]s min. proustit,
arseniksil-verblände.
Provence [pro’va:s], f npr geogr. Die <%»
Provence. -[r]ö| [sar], n -[e]s provenceolja.
Pro‖venienz [vcm’ents], f -en 1. proveniens,
upp-, här|komst, ursprung. 2. ~en det som
kommer från utlandet, importvaror,
-ve-nienz|hafen, se Auslaufhafen. -ventiv|knospe
[vsn’ti:f], f -n bot. proventivknopp. -venu
[vo’ny:], n hand. proveny.
PrOVenzal‖e, m -n -n provensal invånare i Proven,
ce. -in, f -nen kvinna provensalska, p-isch, a
provensal sk. -isch, n språk provensalska,
-is-m|us, m -us ~en språkv, provensalism.
Proverb [’vsrp, -b-], n -s ’en, se Sprichwort.
P"Jalisch, se sprichwörtlich. -i|um, n -ums -en,
se Sprichwort.
Proviant [vi’cint], m -[e]s -e 1. proviant,
munförråd, livsmedel, matvaror. ~ einnehmen
taga in proviant, proviantera; der ~ wird
knapp provianten börjar tryta. 2. matsäck,
t. ex. für den einkaufen, -amt, n -[e]s -erf
⚔ motsv. nng. intendenturavdelning vid regemente,
-amts|d i rektor, m -s -en ⚔ motsv. ung.
regements-intendent. -ausgabe, f ⚔ utlämnande av
proviant, proviantering, -boot, n -[e]s ’e[f] »t.
kattrejar-, bum|båt. -bröt, n -[e]s -e
kom-missbröd. p^ier|en, -te -t tr proviantera, förse
med proviant el. livsmedel, -ierung, f-en
proviantering; ⚔ förplägnad. -kammer, f -n
proviantrum. -kolonne, f -n ⚔ förplägnads-,
förr proviant|kolonn. -korb, m -[e]s -e†
matsäckskorg. -lieferung, f -en
livsmedelsleverans. -magazin, n -s -e ⚔ magasin,
livsmedelsförråd, förr proviantmagasin, -meister, mX
proviantförvaltare, -sack, m -[e]s -e†
matsäckspåse. -schein, m -[e]s -e
tillståndsbevis för tullfri proviantering, -schiff, n -[e]s
-e proviantfartyg. -Vorrat, m -[e]s -e†
proviantförråd. -wagen, m -s - proviantvagn.
-wesen, n ⚔ motsv. ung. intendentur. -zufuhr, f
en livsmedelstillförsel, -zug, m -[e]s -e† j ärnv.
matvarutåg.
providen itiell [vi-dentsT’sl], a av försynen
bestämd el. sänd. P-z [vi’dsnts], f -en
förutseende; omsorg.
Provinz [’vints], f -en (dim. -øAera, -lein)
provins, äv. landskap; landsort.
Provinz‖-, i sms.. se av. -ial-, -bewohner(in), m -s
-(f-nen) provinsinvånare; landsortsbo, p^ial,
se potiefl. -ial, m -$ -e kyrki. provinsial.
Provinzial‖-, i sms. provins-, landskaps-,
landsorts-; se äv. Provinz-, -ausdruck, m -[e]s -e†, se
-ismus, -bank, f -en provins-, landsorts|bank.
-blatt, n -[e]s -er† provins-, landsortstidning,
-blad. -bühne, f -n landsortsscen. -e(r), m
o. f adj. böjn., se Provinz\bewohner(in) o.
-ler-(in), -gesetz, n -es -e provins-, landskaps|lag.
-hauptstadt, f -e† provinshuvudstad, -ism|us,
m -us -en språkv, provinsialism,
dialekt|egen-domlighet, -ord, -uttryck, provinsiellt
uttryck. -loge [10:3a], f -n frimur. provinsialloge.
-presse, f landsorts|press, koll. -tidningar,
re-gierung, f -en provinsregering, -schule, f -n
provinsskola, -schulkollegi^m, n -ums -en
skolöverstyrelse i en provins, -schulrat, m
-[e]s -e† medlem av skolöverstyrelse i en
provins. -synode [’no:da], f -n kvrki.
provinsial-synod. -theater, n provins-, landsortsteater.
-Verfassung, f -era provinsförfattning, -wort,
n -[e]s -erf, se -ismus, -zeitung, f -era, se -blått.
provinz‖iell, a provinsi|ell, -al, landskaps-,
landsorts-; dialektisk. P-leben, ra
landsortsliv. P-lein, n, se Provinz. P-ler(in), m -s - (f
-nen) 1 förkien. bet. provins-, landsorts|bo, av.
småstadsbo. P-nest, n -es -er förakti.
landsortshåla. P-rose, f -n provinsros. P-stadt, f -e†
provins-, landsorts|stad, äv. småstad.
P-thea-ter, se P-ial\theater. P-zeitung, f -era, se
P-ial\blatt.
Provision [vrzi’o:n], f -era 1. hand. provision,
auf (ack.) el. für på, t. ex. 2 % ~ auf alle
Artikel berechnen; kurtage, mäklararvode. 4 %
~ nehmen taga 4 % i provision; gegen e-e
angemessene ~ mot skälig provision. 2. föråldr.
se Proviant 1. p^ell, a provisionell. ~
versichern försäkr. assurera provisioneilt.
Provisionsllberechnung, f -era hand.
provisionsberäkning, beräkning av provision,
forde-rung, f -en provisionsfordran, p-frei, a utan
provision, -kont|o, n -os -en o. -os o. -i
provisionskonto. -nota, f -s , -rechnung, f -era
pro-visionsnota. -reisende(r), m adj. böjn.
provisionsresande. p-weise, adv mot provision.
Provis‖or [’vi:zor]. m -s -era [’zo:] provisor Pa
apo- tek. p-orisch [’zo:], a provisorisk, provisionell,
tillfällig, övergångs-; adv. äv. för tillfället,
tills vidare. ~e Befestigung ⚔ provisorisk
befästning, -ori|um, n -ums -en provisorium,
provisorisk anordning, provisoriskt tillstånd.
Provok‖ant [v], m -en -en jur. provokant. -ation,
f -era provokation, utmaning, upphetsande.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1851.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free