Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Quesenbandwurm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blasenwurm. 3. F bildl. a) tokigt infall,
’fluga’; 6) se -en\kopf. -en|bandwurm, m zool. Tænia
cænnrua hundens binnikemask, -enjkopf, m
-[e]s -e† F underlig el. konstig karl (kurre,
kropp); vriden människa, tok er, stolle,
-en|-kram [a:], m -[e]s F dumheter, galenskaper,
tokerier.
quest|en, -ete ge-et tr dial., se quälen.
Quetsch [s], m -es -e, se Dompfaffe 2.
Quetsch‖apparat, m -[e]s -e, se 2. -e 1. -brett, n
-[e]s -er O pressbräde.
1. Quetsche [kva], f -n dial., se Zwetsch[g~\e.
2. Quetsch‖e [kvs], f -n 1. ⚙ pressapparat;
kross[verk], stenkross, tuggare;
puddeikläm-ma. 2. bildl., se Klemme 2. 3. P skämts., se
Nasenquetsche. -eisen, n lock-, friser|tång.
quetsch|en [kvs], -[e]s« -te ge-t I. tr 1. klämma,
t. ex. sich (dat.) den Finger t; krossa, läk.
kon-tnndera; krama, hårt trycka, t. ex. e-m die
Hand t; pressa, t. ex. den Saft aus den
Beeren t; sönder|krama, -krossa, -mosa. Ge-te
Falte, se Q-falte; ge-te Wunde, se Q-iounde.
2. biij. E-n Ball an die Bande t låta en boll
taga vall. II. refl. Sich t klämma sig; få
en kontnsion. Q~, n -s , se Q-ung.
Quetsch‖er m -s - 1. en som klämmer el.
krossar m. m., jfr q-en I. 1. 2. X, se -mine. 3. F, se
Kneifer 2. -falte, f -n skarpt veck. -futter,
n lantbr. gröpe. -hahn, m -[e]s -e† ⚙
klämmare. -hut, m -[e]s -e† ᚼ chapeau claque.
-kar-toffeln, pl kök. potatis|mos, -puré. -kette, f -n
kir. ekrasör. -laut, m -[e]s -e ron. affrikata
explosiva o. spirant. -maschine, f -n ⚙ krossverk;
press|maskin, -verk. -mine, f -n ⚔ kross-,
inslags|mina. -mühle, f -n ⚙ lantbr.
gröp-kvarn; oljekakekross; fruktkvarn vid
dderbe-redning o. d. -ung, f 1. ⚙ klämmande,
krossande m. m., jfr q-en T. 1. 2. -en läk. kontusion.
-werk, n -[e]s -e ⚙ krossverk. -wunde, f -n
krossår, läk. kontunderat sår. -zange,f-n,
se -eisen.
Queue [kø:]. I. f -s kö. [E-e] ~ bilden
(machen)I bilda kö, ställa sig i kö; ~ stehen stå i
kö. II. n -s -s biij. kö, biljardkäpp. -ständer,
m biij. köställ.
Que|zal, se -sal.
Quibble [kwibl], n -s -s ordlek.
Quichotte, se Don Quichot[te’].
quick, se queck.
Quick, I. n -[e]s -e dial. 1. kreatur, boskap. 2.
P Altes ~ gammal käring, ’häxa’. II. m -[e]s
⚙ 1. se Quecksilber. 2. se -wasser 2. -arbeit, f
en O metaii. amalgamering[sarbete]. -beize,
f -n ⚙ amalgameringsvätska. -böld [o], m
-[e]s -e F livlig el. pigg människa, -born, m
-[e]s -e 1. källsprång. 2. se Jungbrunnen.
-brei, m -[e]s O amalgam, -e, f -n. ee
Eberesche. q~|en, -te ge-t tr 1. se ert. 2. ⚙
amalgamera. -erz, se Quecksilbererz, -faß, n
-fasses -fässer O metan, amaigameringsfat.
-gold, n -[e]s ø guldamalgam, -holder, se
Wacholder, -maschine, f O metaii.
amalgamator. -metall, n -s O amalgam, -mühle,
f -n ⚙ amalgameringskvarn; jfr -maschine.
-sand, m -[e]s flygsand. -silber, n -s ⚙
silveramalgam. -Sterz, m -es -e, se Bachstelze.
-wasser, n -s - 1. se -born 1. 2. ⚙ ßrgyiin.
kvickvatten.
Quid|Iam [’kvkdam], m - någon, en viss
person, en onämnd. Ein gewisser t en viss nå-,
gon (person), -proquo [’kvitprc’kvo:], n -s -s
ibi. - qui[d] pro quo,förväxling, miss|förstånd,
-tag.
quiek, interj. t! i-il m -[e]s -e gäiit
skrik, -|en, -te ge-t intr [h] skrika gäiit, om
fåglar, råttor pipa; om dörrar gnälla, gnissla,
knarra. Q^en, n -s skrikande, pipande m. m., se
-en. Q~er(in), m -s - (f -nen) en som
skriker (piper), om bam skrikhals, -er|n, quiel^ë]re
-te ge-t intr [Å], se -en. -ig, a skrik|ande, -ig,
pipande, -s|en, -[es]* -te ge-t intr [Ii], se -en.
-sig, se -ig.
Quiene [’kvi:no], f -n dial. kviga.
quienllen, -te ge-t intr [h] dial. vara sjuklig (klen,
skral, ’pirig’). -ig, a dial. sjuklig etc., se föreg.
Quiesz‖enten|gehait, n (to) -[e]s -e o. -erf
pension. -enz [ss’tsents], f pensionsålder. q-ier|en
[ss’tsi:], -te -t I. intr [h] vila; gram. om bokstav
vara stum. II. tr pensionera i förtid.
Quietllismus [kvre*-], m - reiig. kvietism. -ist,
m -en -en kvietist. q-istisch, a kvietistisk. -iv
[’ti:f, -v-], n -s -e, se Beruhigungsmittel.
quietsch, interj, se quiek. -|en, -[e]s£ -te ge-t
intr [Å], se quieken, -vergnügt, a F stor|belåten,
-nöjd.
Quijote [ki-’xorta], se Don Quichotte].
quill, se quellen A.
Quillaja, Quillaya [ki’ljarja, kvi’laja:], f -s bot.
Quiiiaja Saponaria såpträd. -rinde, f
kvillaja-bark.
quill‖en, -te ge-t intr [h o. s] poet., se quellen.
-St, -t, se äv. quellen A. Q-ung, f -en liten
öppning i fördämning, genom vilken vatten
sipprar.
Quinllar m -s -e metr. kvinar, femfotad vers.
q-är [kyi-’nsr], a femtalig, bestående av fem
[enheter].
Quincaillerie [ks-kajo’ri:], f -n, -waren, pl
quincaillerievaror, korta varor,
galanteri-varor.
Quindezllemvir [’tsemvir], m -s o. -n -n rom. ant.
quindecemvir. -im [’kvin], n -s kort.
’femton-spel’.
quinkl|elier|en, -te -t intr [h] F 1. kvintilera,
knäppa på stränginstrumeut; småsjunga, drilla,
kvittra. 2. göra undanflykter el.
’krumbukter’, inte vilja ut med språket, slingra sig,
krångla. Q-elierer, m -s - F 1. en som
kvinti-lerar m. m. 2. en som gör undanflykter el.
slingrar sig, krångelmakare. -ein, -[e]le -elte
ge-elt intr [h], se -elieren. Q-schlag, se
Quintschlag.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
