- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1866

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Quinkunx ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Quinkunx [’kvigkunks], m -[es] -e o.
Quinkun-ces quincunx.
Quinoapflanze [kr’no:a:], f bot. chenopodium
qui-noa quinoa.
Quinqu‖agesima [’ge:], /. Sonntag
Quinquage-simä fastlagssöndag, q-ennal [kviqkvs’na:l],
a femårs-,-ennal|zulage, f -n lönetillägg
efter fem år el. vart femte år. -enni|um [’kvs],
n -ums -en quinquennium, kvinkvennal,
lust-rum, femårsperiod, -‖lion [kvilT’o:n], f -en,
so Quintillion.
Quint, f -en, se Quent o. Quinte, -|a [a:], f -en
skoi. motsv. a) andra, b) tredje klassen i aiim.
läroverk. -al [’ta:l], m -s -e (förk. q) österr., se
Doppelzentner. q~an [’tarn], a femdagars-,
fem-tedags-. -aner [’ta:], m -s - skoi. motsv.
lärjunge i a) andra, b) tredje klassen, F a)
andraklnss|are, -ist, b) tredjeklass|are, -ist.
-an|fieber, » läk. femtedagsfeber. -dezime
[’de: el. ’tsi:], f -n mus. dubbeloktav, -e, f -n
1. mus. a) kvint. Reine ~ ren kvint;
übermäßige (vergrößerte, große)
överstigande kvint; verminderte (kleine, unreine,
unvollkommene) e förminskad kvint; 6) i orgel
kvint|a, -flöjt; c) kvint, e-sträng på fiol. Die
e ist ihm gerissen el. gesprungen bildl. han
har misslyckats; han är förbi el. slut; auf
der letzten ~ fiedeln bildl. sjunga på sista
versen. 2. kort. kvint i pikéspei. 3. fäkt. kvint.
4. dial. bildl., se Flause. q^elier|en, -te -t intr
[h], se quinkelieren. -en|dreher, -en|macher,
m -s - F krångelmakare. -en|parallele [’leila],
f-n mus. kvintföljd. -erne [’terna], f -n
kvin-tern. -eron [’rom], m -en -en, -eronin, fi-nen
kvinteron avkomling av vit o. kvarteron. -OSSOnZ
[s’sents], fi -en äv. bii.n. kvintessens, bildl.
kärna, must, miärg. -ett [’tet], n -[e]s -e mo«,
kvintett, -fagott, n -[e]s -e mus. kvintfagott.
-flöte, f -», se -e 1. b), q^ier|en, -te -t tr mo*,
kvintera. -ilian[us] [’ain[usl], m npr
Quinti-lianus. -illion [tilT’o:n], fi -en mat. kvintillion.
-intervall[’kvi-’val],» -s -e mus. kvintintervall,
-lein, » sty., se Quent. -ole [’tode], f -n nu»,
kvintol. -saite, fi -», se -e 1. c), -schlag, m
-[s]s -e† F kanaljeri. -Sextakkord, m -[e]s -e
mus. kvintsextackord. -uplik [’li:k], fi -en jur.
svar på k vad ruplik.
Quiproquo [’kvi:pro-’kvo:], se Quidproquo.
quirilier|en, -te -t intr [h] om fågel kvittra, pipa;
se äv. quinkelieren 1.
Quirin [’ri:n], se -us. -al [’na:l], m -s . Der ~
Kvirinalen i Rom. -kraut, n, >e Eufiattich.
-us [’ri:nus], tn npr Quirinus.
Quirit|[e] [’ri:t(al], m -en -en rom. ant. kvirit.
Quirl [i], m -[e]s -e (dim. -chen) 1. kök. kräkla,
visp. 2. bot. à) blomkrans; b) årsskott på barrträd.
3. ⚙ trilla, lykta i kvarn. 4. F biidt. orospåse,
visper. q^ähnlich, se qefiörmig. -anker, m
-s - dragg, q^artig, se qeförmig. -bildung,
fi -en biol. kransbildning, q^vblütig, a bot.
kransblommig. ~e Salbei, se -salbei. q^|en,
-te ge-t I. tr vispa, t. ex. Eier, Sahne bildl.
piska, t. ex. die Wogen zu Schaum II. intr
[A o. s] virvla, t. ex. das ede Wasser; snurra
[runt]. f\tdes Leben bildl. rörligt (brusande,
sjudande) liv. -e|quitsch [’kvir], m -es -e F
dial., se Quirl 4. q^förmig, a biol. kransformig.
q^haft, se qeig. -holz, n -es -er† snurrträ förr
i elddon, q^icht, q "fig, a 1. se qefiörmig. 2.
virvlande, snurrande, -salbei [’bai el. ’zal], m
(fi) bot. Saivi» verticiiiata kranssalvia. -stand, m
-[e]s -e†, se Quirl 2. a), q^ständig, a bot.
kranssittande, kransvis [sittande],
quirr|en, -te ge-t intr [h] dial., se kirren.
Quisquilien [’kvi:llan], pl skräp, strunt.
Quiste, /. In die e gehen F gå förlorad,
quitsch, se 1. quatsch. Q^beere, Q~e, fi Q~-
strauch, m dial., se Eberesche.
quitt, a pred. kvitt, äv. fri från, t. ex. von etw.
el. e-r (gen.) Sache e sein, werden, ich bin es
f\>. f\> machen befria, t. ex. der Tod macht
etw. r\j machen kvitta ngt; wir sind [-[miteinander]-] {+[mitei-
nander]+} e el. ich bin mit Ihnen e vi äro
kvitt. Q^anz [’tants], f -en %, se Qeung.
Quitte, f -n bot,, a) kvitten frukt; b) se -n[baum;
c) se Eberesche.
Quittenilapfel m -s -† äpplelik kvitten,
q-ar-tig, a kvittenartad. -äther, m -s , se -essenz.
-baum, tn bot. cydonJa. Gemeiner e c. vulgaris
[äkta] kvitten[träd]:/a/?a»iscAer ~ c. japonica
japanskt kvittenträd. -birne, fi -n päronlik
kvitten. blUte, f -n kvittenblomma. -essenz
[s’ssnts], f kem. kvittenessens, -farbe, f
kvittenfärg. q-farben, q-farbig, a kvitten|färgad,
-gul. -frucht, fi-e f kvitt en[frukt]. q-gelb, a
kvitten gul, gul som kvitten; bildl. gulgrön, t. ex.
~ vor Ärger, -gelb, n -[e]s kvittengult arg.
-gelee [ja’le:],»-s kvittengelé. -gummi, »-s, se
-schleim, qhaft, se q-artig. -hänfling, se
Berg-hånfiing. -holz, » -es kvittenträ. -käse, m -s ,
se -marmelade. -kern, m -[e]s -e
kvittenkärna. -latwerge [’vsrga], fi, se -mus.
-marmelade [’la:da], f kvittenmarmelad, -mispel, f
bot. Cotoneaster oxbärsbuske, -mus [u:], » -es
kvittenmos; jtr -marmelade. -saft, m -[e]s
kvittensaft. -schleim, m -[e]s farm. o. ø
kvittenslem. -wurst, fi -e†, -zeltlein, n -s - uteo
korv (kaka, pastilj) av kvittenmarmelad.
Quitter m -s -, se Berghänfiing.
quittier‖en, -te -t tr I. lämna, frånträda, t. ex.
ein Amt, seinen Dienst upphöra med, t. ex.
e-e Tätigkeit e. 2. hand. kvittera, t. ex. e-e
Rechnung Bezahlt und -t betalt [som]
kvitteras; dankend -t kvitteras tacksamt;
worüber ich hiermit -e som härmed
kvitteras. Q-en, » -s , Q-ung, f -en kvitter|ande, -ing.
Quittung, fi -en kvitt|o, -ens, über (ack.) på; telegr.
kvittenstecken. Doppelte ~ kvitto in dnplo;
e-e ~ über etw. (ack.) ausstellen (geben,
erteilen) lämna kvitto’på ngt, utfärda [ett] kvitto
å ngt, kvittera ngt.
Quittungsllaussteller(in), m (fi) utfärdare av
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:51:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1874.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free