Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Racke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Räcke, f -n, se Mandelkrähe.
2. Räcke, f -n imbråka.
Räckel, se Re kel.
Rackelllhuhn, n zool. Tetrao hybridus rackelhane,
r-|n, rack[e]le -te ge-t intr [h] rackla; jakt. om
fågel spela,
räckeln, se rekeln.
Rackel[wild, ra, se -huhn.
rackjen, -te ge-t tr o. intr [h] dial. 1. riva,
skrapa. 2. se rackem.
1. Racker, m -s -, se Mandelkrähe.
2. Racker, m -s - 1. eg. rackare, nattman. 2.
F okvädinsord rackare, lymmel, fähund; i mildare
bet. klippare, äv. ombam kanalje, krabat;
tjuvpojke. -ei, f -en F ständigt slit, släp, trälande.
-hund, m -[e]s -e, se 2. Racker 2. r~ig, a F 1.
o snygg, snuskig. 2. ilsken, arg, ’förbaskad’,
-latein, n -s F kökslatin, rotvälska. r^müde,
a F alldeles utschasad. r*x,|n, rack[e]re -te
ge-t tr o. refl sich re F gno, slita, släpa, träla,
-volk, n -[e]s, -ware, f, -zeug, n -[e]s F
rackar|-pack, -följe, slödder.
Racket [’rækat], n -s -s. se Rakett, -e [Ise:],
se Rakete.
Rackj|klampe, f -n ⚓ rackklamp. -klote, f -n
«t» rackklot. -Schlitten, m ⚓ racksläde.
Seuche, f veter. benskörhet, osteomalaci. -talje,
f -n »t« racktalja. -tau, n -[e]s -e
rack-stropp. r-tot, a F stendöd.
Rad, ra -[e]s -er† (dim. Räd]chen, -lein, pi. äv.
Rädei]chen, -lein) 1. vani. O hjul, äv. bildl., t. ex.
das rollende re des Gliicks: rulle, trissa; i sporre
kringla; vid bakning sporre. Die Räder tönen
⚙ hjulen sjunga; gesprengtes te O sprängt
hjul; geteiltes ~ O delat hjul; gezahntes ~
⚙ kugghjul; treibendes ~ O drivhjul; das
te an der Welle mek. hjulet med valsen;
te mit Freilauf k cykel frihjul; das fünfte
te am Wagen sein bildl. vara [som] femte
hjulet under vagnen, vara överflödig; das
schlechteste ~ am Wagen knarrt am
meisten ordspr. tomma tunnor bullra mest; ein re
beschienen O ringa ett hjul; e-m Knüppel
zwischen die Räder werfen bildl. lägga hinder
(’stenar’) i vägen för ngn. 2. förr strafifredskap
stegel och hjul. Strafe des ~es, se Rädern;
aufs re flechten stegla. 3. utbredd fågelstjärt.
Ein ~ schlagen O) se ex. under Pfau 1; b) lek,
se radschlagen; da möchte man ein <e
schlagen F det är så att man kan bli tokig el. fly
förbaskad (’flyga i flint’). 4. hjul- el.
krets|-formig rörelse. Im ~e herumgehen (laufen)
gå (springa) runt. 5. rund prästkrage. 6.
cykel, velociped. ~ fahren, se radfahren.
7. se Spinn-, Steuer]rad. 8. se -mantel,
-ab-weiser, m, se Prall stein, »achse, f -n
hjulaxel. r^ähnlich, a hjul|lik[nande], -formig.
-anker, m -s - O hjulankare, -arm, m -[e]s -e
äv. st- hjularm.
Radau [’dau], m -s F [o]väsen, bråk, stoj,
’spektakel’. machen ställa till ovasen m. m..
bråka, stoja, väsnas, ’föra liv’, -bruder, m -s
-†, se -macher. r~|en, -te -t intr [h], se Radau
(machen), -kapelle, f -n ⚓ matrosmusik Pà
fartyg. r~lustig, a bråkig, -macher, m -s -
bråk-makare. -musik, f larmande (skrällande)
musik. -ständchen, n F ’kattmusik’, r^süchtig,
se rrelustig.
Rad‖bahn, se -fahrbahn, -bahre, f -n, se -ber.
-balken, m -s - ⚓ bärbjälke till hjulhus,
-ballspiel, n -[e]s, -balispielen, n -s sport,
cykel-polo. -band, n -[e]s -erf, se -schiene.
-barometer, n (m) visar-, hjul|barometer. -ber, f
-en, -berge, f -n, -berren, m skottkärra,
be-wegung, f -en 1. hjuls rörelse. 2. rotation,
-bohrer, m -s - O hjulnavare. r-brechen, se
r-e]brechen. -bremse, f -n hjulbroms,
-brunnen, m -s - brunn.med svänghjul, -büchse,
f -re hjulbössa.
Rädchen, re, se Rad. Ein ~ zu viel haben F
vara lite fnoskig, ha en skruv lös.
Rad‖dampfer, m -s - hjulång|fartyg, -are.
-dek-kel, m hjul-, stänk|skärm.
Råde, f -re bot. Agrostemma githago [åker]klätt.
Radellber, -berge, se Radber. -bohrer, se
Rad-bohrer.
radebrech[en [’ra:], -st -te ge-t ao I. tr 1. se
rädern I. 2. 2. E-e Sprache el. in e-r Sprache te
rådbråka ett språk, tala brutet språk. II.
intr [h] 1. stamma, sluddra. 2. se <i><b>HI.</i>H 2.</b>
Radegund [’gunt], -e[’gunda], f re^rRadegunda.
Radei|hacke, -haue, f -re, se Karst 1. Betrunken
wie e-e ~ F full som en kaja. -kuppe, f -n,
se Radnagel.
Rädel m -s -, se Råde.
Rädel, n -s - 1. se Rädchen. 2. se Reitel o.
Rätter.
Radel‖ei, f -era ständigt cyklande, ständig
cykelåkning. -er(in), m -s - (f -nen), se
Radfahrer[in).
Rädel‖erz, n -es min. bournonit. -groschen, m
-s -, -kreuzer, m rørr groschen (kreuzer) med
ett hjul i prägeln, -maschine, f -re O mynt.
tiiiv. lettringsmaskin.
radel[n, rad[e]le -te ge-t intr [h o. s], se
radfahren.
rädel[n, räd[e]le -te ge-t I. tr 1. snurra ngt runt.
2. ⚙ räffla mynt. 3. kök. krusa med sporre.
II. refl. Sich ~ snurra runt som ett hjul.
Rädelsführer(in), m (/) upprors-, ring|ledare,
anstiftare av upp|lopp, -ror el. myteri.
Räd[elstein, m -[e]s -e, se -er]st eine hen.
Rademacher m -s - 1. se Radmacher. 2. zool.,
se Specht.
rad|en, -ete ge-et tr. se roden.
räd|en, -ete ge-et tr. se rättern.
Raden m -s -, se Råde. -distel, f, se
Feldmanns-treu, -korn, n -[e]s -er† bot. lantbr. gallkorn
på vete.
Räder m -s -, se Rätter.
Räder‖boot, n -[s]s -e o. äv. -böte tijul|båt,
-ångare. -chen, pl av Rädchen, -dampfer, se Rad-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
