Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Randal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ee om bok uppskuren; Brief m. m. mit
schwarzem ee med svarta kanter (sorgkanter); etw.
zu ee bringen, mit etw. zu ee kommen
fullborda el. avsluta ngt, bli färdig med ngt,
göra slut på ngt; mit etw. zu ee sein ha
fullbordat el. avslutat ngt, vara färdig med ngt,
ha gjort slut på ngt.
Randal [’dall], m -s -e studentsång o. F [o]väsen,
stoj, oljud, ’skrän’, bråk, ’gruffi’. ~ machen
(schlagen), se följ. r>-ier|en, -te -t intr [h]
väsnas, stoja, föra oljud,’skräna’, bråka,’gruffa’.
-ier|fuchs, m -es -e† studentslang recentior
(novis) i full stass. -macher, m -s - bråkmakare,
’skränfock’.
Randllanmerkung, se -bemerkung. -beet, n -[e]s
-e lantbr. vändteg. -bemerkung, f-en
randanmärkning, marginal-, rand|anteckning; jfr
-glosse. -bezirk, m -[e]s -e randområde;
utkant. -blümchen, », blUte, f -n bot. strål-,
kant|blomma.
Rändchen, n, s* Rand.
Rändel eisen, n ⚙ myntv. letterstål. -maschine,
f -n ⚙ mynt*, stuknings-, lettrings|maskin,
letterverk. r-|n, ränd[e]le -te ge-t tr kanta,
förse med kant[er]; O räffla, lettra mynt. Ge-te
Mutter, se ränderiert(e Mutter). -rad, n -[e]s
-erf, -scheibe, f -n ⚙ tygtryckn. molett. -ung,
f -en O lettring ⚓ mynt. -werk, n -[e]s -e, se
-maschine.
rand|en, ränd|en, -ete ge-et tr. se rändeln.
Rand‖entladespannung, f -en O elektr.
kant-urladdningsspänning. -entladung, f -en ⚙
eiektr. kanturladdning.
Ränderllchen, pl, se Rand. r-iert, a. ee Mutter
⚓ kordongmutter.
-ränderig, i sms., se -randig.
Rand|erklärung, f -en, se -bemerkung.
Ränder‖lein, pl, se Rand. -muster, n -s - O väv.
resårmönster, r-|n, ränd[e]re -te ge-t tr. se
rändeln.
Rand|[gebirge, n-s - geogr. randberg. -geer, f
en «£ bärghult. -glosse, f -n randglossa.
en über etw. machen bildl. göra sina
nedsättande kommentarier el. reflexioner över ngt.
-härchen, n bot. randhår. -hölzer, se
Randsom-hölzer. r-ier|en, -te -t tr. Se rändeln, r-ig, a
F, se rar.
-randig, a i sms. -kantad, -bräddad, t. ex. breite,
dunkele.
Randllkolben m -s - ø giastiiiv. häftjärn.
-körper, m zool. ratidkropp. -lappen, m -s - zool.
randflik.
Rändlein, n, se Rand.
Rand‖leiste, f -n ⚙ typ. randlist. r-los, a utan
kant, marginal m. m.; jfr Rand, -meer, n -[e]s
-e geogr. rand-, kant]hav. -note, f -n, se
-bemerkung.
-rändrig, i sms., se -randig.
Rand‖saum, m -[e]s -e† vetensk. randbräm.
-schiene, f -n jämr. skena med fläns. -schnur,
f -en o. -e† kantsnöre, ’snörmakeri’. -schrift,
f -en anteckning el. inskrift i kanten:
inskrift å myntrand. -schwelle, se Bordschwelle 1.
-see, m -s -n geogr. randsjö.
Randsomhölzer [’rant], pl ⚓ ransontimmer.
Rand‖staat, m -[e]s -en poiit. randstat.
r-stän-dig, a periferisk; bot. i brädden, brädd-, -stein,
se Bordstein, -strahl, m -[e]s -en opt.
rand-stråle. -stück, n -[e]s -e kant|stycke, -bit.
-vermerk, m -[e]s -e, se -bemerkung.
«Verzierung, f -en kant|prydnad, -ornament, bård,
garnering; O myntv. lettring, räfiling; typ., se
-leiste, r-voll, a bräddfnll, bräddad, full el.
fylld till brädden el. randen, -wanzen, pl
zool. Coreodes (Coreidæ) stinkflyn ordning. r-WeiS6,
adv dial., se zeitweise. -Weisung, f -en
marginalhänvisning, hänvisning i kanten, -winkel,
m fys. gräns-, rand|vinkel i kapillärrör.
-zäck-chen, n udd På spets. -zeichnung;/-era
randteckning. -Zierat [’tsi:], m -[e]s -e (f -en), se
-Verzierung. Zündung, f -en ⚓ kantantändning.
Ranft m -[e]s -e† (dim. Ränft\chen, -lein) 1.
kant, skalk på bröd. 2. poet. se Rand.
rang, se ringen.
1. Rang, m -[e]s -e† 1. rang, grad;
samhällsställning, stånd, t. ex. hoher, niedriger e,
e-m den e streitig machen, seinem ee
gemäß leben; äv. försteg, företräde, t. ex. mit
e-m um den e streiten. Der e e-s Generals
m.m.generals m.m. rang; ersten ees
förstaran-gens el. klassens, förstklassig, t. e#. Hotel
er-sten ees; Schiff ersten ees, se -schiff; seinen
e behaupten hävda sin rang el. värdighet;
e-n hohen e bekleiden inneha en rangplats,
en hög post (befattning) el. ett högt ämbete;
den e vor e-m haben ha rang före ngn; im
ee aufrücken ⚓ stiga i graderna; e-m im ee
gleich sein (stehen) vara lik-, jäm|ställd med
i rang; im ee über (unter) e-m stehen stå ngn
över (under) ngn i rang; dem ee nach efter
rang. 2. teat. rad.
2. Rang, m -[e]s O sty. % vridning, vändning,
böjning; krök, t. ex. ~ e-s Weges, vani. i uttr.
e-m den e ablaufen taga loven av ngn, slå
ngn ur brädet.
Rangllabstufung, f -en rang|följd, -ordning,
-abzeichen, n gradbeteckning, -apfel, m, se
Passionsblume.
1. Range, f -n 1. sugga, so. 2. F [flick]slyna;
yrhätta, pojkflicka. 3. äv. m -n -n F lång
räkel; pojk|slyngel, -rackare, odåga, gamäng.
Wilde e tjuvpojke, vildbasare, rackarunge.
2. Range, f -n bot. Cnscata europæa snarreva,
näs-selsilke.
3. Range, f -n dial. sluttning, slänt[a], backe,
ränge, se ringen.
range‖n, rang[e]le -te ge-t intr [h] o. ref sich
e 1. se rekeln. 2. se ringen.
rang‖en, -te ge-t intr [Ti] dial., se balgen II. 2.
-enhaft, se bengelhaft.
Rang‖erhöhung, f -en [upp]stigande i rang.
-folge, f, se -Ordnung. -ge|noß, -ge|nösse, m
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
