Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rasseln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säbel r F bildl. skramla med sabeln. 2. sty.
larma, väsnas. 3. studentslang bli kuggad, F
’rulla’, ’köra’ i examen. n -s rasslande,
skramlande, skrammel m. m., se rasseln; läk.,
se Rasselgeräusch.
rasselos, a om husdjur oädel.
Rassel]wecker, m, se -hlinger.
Rassen‖angehörigkeit, f ras|samhörighet,
-gemenskap. -beschreibung, f rasbeskrivning,
antropografi. -bestimmtheit, f ras|karaktärer,
-kännetecken koll. -bild, n -[e]s »er, se -typus.
-biologie, f rasbiologi, -eigentümlichkeit, f
en rasegendomlighet, -entstehung, f rasers
uppkomst, uppkomst av ras[er]. -gemisch,
n -es, se -mischung. r-gemischt, a av
blandad ras, t. ex. re Individuen, r-haft, a
tillhörande en ras, ras-, -haß, m -hasses
rashat. -hygiene [gT’ema], f ras|hygien,
-förädling, -kultur, eugenik. r-hygienisch, a
ras-hygienisk. -inzucht, f inavel inom rasen,
ren-avel. -kämpf, m -[e]s -e† ras|kamp, -strid,
-krig. -kreuzung, f -en raskorsning,
korsning av (mellan) raser,
-kunde, f rasvetenskap. r-kundlich, a räsvetenskaplig. r mäßig,
a efter (till) rasen, med avseende på rasen,
i rashänseende, t. ex. f n/ variierend,
verschieden, ras-, t. ex. re Zusammensetzung, r
verwandt rasbesläktad. -merkmal, n -[e]s -e
ras|-märke, -[känne]tecken. -mischung, f -en
rasblandning. -tum, n -[e]s rasförhållanden, t. ex.
die Bedeutung des rs e-s Volkes; jfr
-eigentümlichkeit. -typ, m -s -e[w], -typ[us, m -us -en
rastyp, -unterschied, m -[e]s -e ras|skillnad,
-olikhet. Veranlagung, f -en rasanlag.
-Verschiedenheit, f -en, se -unterschied, r-verwandt,
a ras|besläktad, -befryndad. -Verwandtschaft, f
rasfrändskap. -Vorurteil, n -[e]s-e rasfördom,
-wandel, m -s rasförändring. -Zugehörigkeit,
se -angehörigkeit. Se äv. Rasse-,
Rasse‖pferd, n -[e]s -e rashäst, r-rein, a
rasren, av ren ras. -reinheit, f rasrenhet, -stolz,
m -es ras|stolthet, -högmod, -tier, n -[e]s -e
rasdjur. -typ[us], se -n\typ[us].
rass]|ig, a av god el. ren ras: kraftig; äv. fin,
förnam. -isch, a till rasen, i rashänseende, t. ex.
r zusammengehören, ein r vermischtes Volk,
re Fragé rasfråga; re Zugehörigkeit
rasgemenskap.
Rass|ler, se -eler.
Räßling [e:], m -s -e, se (echter) Reizker.
1. Rast, f -en 1. rast, vila, vilostund, i högre
spr&k ro, t. ex. r finden, suchen, keine r
haben, im Grabe ist r- ibi. andrum, frist, r
machen hålla rast, rasta; vila över; den
Truppen m. in. r gewähren (gönnen) låta
trupperna m. m. rasta; ohne Ruh und (noch) r utan
rast och (eller) rö. 2. ᚼ stund, t. ex. so steht
er e-e lange r, 3. föråidr. a) vägsträcka
(avstånd) mellan tvenne rastställen; b) se -ort.
Rat
2. Rast, f -en O rast i masugn, -druck, m -[e]s
-e† ⚙ rasttryck.
Rastel, n-s - me tall tråd sn ät; skyddsgaller.
-binder, m dial. eg. kringvandrande slovak som säljer
råttfällor m. m. av ståltråd; ung. kittelflickare.
Raste‖ [’tsl], n -s -e 1. se Rechen, 2. se Rastel
rast|en, -ete ge-et intr [h] ibi. tr O. refl sich r
rasta, vila [ut] (sig), nach, von efter, t. e*.
nach (von) dem Marsche r; vila över. Nicht
ruhen noch r icke unna sig någon ro, vara i
ständig rörelse, vara outtröttlig, F ständigt
vara på benen el. i farten; er -ete nicht, bis
er .. han gav sig ingen [F levande] ro, förrän
han ...
Raster m -s - rotogr. raster[platta].
raster|n, rast[e]re -te ge-t intr [h o. s]^iai., se
rasseln o. 1. rauschen.
Raster‖netz, n -es -e fotogr. rutnät, -platte, f -n,
se Raster.
rastllig, a overksam, sysslolös. R-lager, n -s
-X bivack, -los, a rastlös, utan rast och ro,
outtröttlig, oförtrutén: orolig, F hyppjig.
R-losigkeit, f O rastlöshet, outtröttlighet,
oför-trutenhet; oro, F hyppjighet. R-mantel, m -s
-f O rastmantel. R-mauerung,»/ -en ⚙
rast-mur. R-ort, m -[e]s -e, R-platz, m -es -e† rast-,
vilo|ställe, särsk. ⚔ rastplats.
Rastr‖al [’trå:!], n -s -e mus. rastral unjerstift.
r-ier|en, -te -t tr linjera med rastral.
Rast‖statt, f -enf, -stätte, -stelle, f -n, se -ort.
-stunde, f -n rast[stund], vilo|stund, -timme,
-tag, m -[e]s -e rast[e]dag.
Rasuhnhölzer [’zu:n], se Randsomhölzer.
Rasur [’zu:r], f -en 1. radering, rasur, t. ex.
paieogr. in r stehen. 2. se Tonsur.
Rat m -[e]s (dim. Rät]chen, -lein) 1. pl. vani.
-schläge, ᚼ o. schweiz. -e† råd, t. ex. böser, übler,
wohlmeinender r, den r jds befolgen, e-m
e-n [jguten] r erteilen (geben), auf den rjds.
r erteilend rådgivande; guter r kommt über
Nacht ordspr. rang, det är bäst att sova på
saken; wer r gehorchet, der ist weise ordspr. eg.
bibl. den råd lyder är vis; von e-m r annehmen
taga råd av ngn; e-n um r angehen el. frågen,
sich (dat.) bei e-m rs erholen el. ~ holen
fråga ngn till råds, jfr e-n zu re ziehen under 2.
2. pl. O råd, råd|plägning, -slag,
överläggning. Die Winde haltenr ⚓ det är dödsstillt
(kav lugnt); mit e-m über etw. (ack.) ~ halten,
r[s] pfleg en el. zu re gehen hålla el. lägga råd
med ngn om ngt, råd|göra, -pläga, -slå med
ngn om ngt; mit sich selbst zu re gehen
rådgöra el. överlägga med sig själv; zu re sitzen
sitta till råds; zu re werden % besluta; e-n
zu re ziehen taga ngn till råds, rådföra sig
med ngn, rådfråga el. konsulterar ngn; etw,
(t. ex. das Wörterbuch) zu re ziehen rådfråga
ngt. 3. pi. O råd, klokhet, omsikt, omdöme.
Es ist nicht r, das zu tun det är icke rådligt;
mit r und Tat med råd och dåd; alles mit r,
tu nichts ohne r ordspr. försiktighet är klok-
%
— 1880 —
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
