Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rauhapfel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se Roheisen; nes Eisenerz O rå el. osorterad
järnmalm; nes Futter, se Rn futter; nes
Ge-treide lantbr. korn, havre; ne Scholle, se
Rot-zunge a); die ne Seite herauskehren, se
herauskehren 2.; ner Stein ohnggen eten;
~ putzen O mur. grovputsa, rappa. 2. om luft,
väderlek m. m. omild, sträng, hård, t. ex. nes
Klima, ner Winter; rå, t. ex. nes Wetter; skarp,
bister, bitande, t. ex. ne Kälte, ner Wind;
ruskig, t. ex. ne Nacht. 3. om röst skrovlig,
sträv, hes, rosslig. ner Hals heshet; e-n nen
Hals haben, ~ auf der Brust sein vara hes;
ner Ton sträv ton. 4. bildl. rå, plump,
ohyfsad, F oborstad, råbarkad, t. ex. nes
Beneh-men, ne Sitten; hård, sträng, barsk, bister,
tvär, ovänlig, vresig, ohövlig, t. ex. ne
Worte, n gegen e-n sein, ne Hand hård el. omild
hand, jfr 1.; ne Strenge bister stränghet; ne
Tugend sträng dygd; ne Wahrheit hård el.
osminkad sanning; e-n n anfahren fara ut
mot ngn i hårda ord, vara ovettig på ngn,
snäsa till ngn. 5. hand. brutto. 6. dial. om vin
o. d. kärv, sur. 7. om terräng oländig, bergig, vild.
Rauh|[apfel, se Stechapfel. -arbeit, f -en ø 1.
grovarbete. 2. borsttiiiv. råarbete. -bank, f -e†
⚓ sniok. rubank siags hyvel, -bart, m -[e]s
-e† strävt el. borstigt skägg, r-bärtig, a med
strävt el. borstigt skägg, -batz, m -es o. -en
-en, se -bein 1. -hein, n -[e]s -e F 1.
grovhuggare, knöl, kältring; studentspr., se Knote 3.,
Philister 2. 2. slang strejkbrytare, ’svartfot*.
r-beinig, « F knölig, råbarkad, -besen, m grov
kvast, -bewerfen, n -s O mur. grovputsning,
rappning, -birke, f bot. Betuia verrucosa masur-,
slöjd-, häng|björk, r-blätt[e]rig, a bat.
sträv-bladig. ne Pflanzen Borraginaceæ strävbladiga
[växter], borraginéer. r-bohren, bohrte rauh
r-gebohrt tr ø grovborra gevär, -bohren, n -s
⚙ grovborrning, första borrning av gevär,
-borsten, pl ⚙ osorterade borst, r-borstig, a
F bildl. tvär, butter, vresig, -brache [a:], f -n
lantbr. svartträde. -buche, se Hagebuche,
dek-ke, f -n ⚙ stybb[ning] på koimüa. -distel, f, se
-karde. -e, f O zool. dial. ruggning, -eisen, se
Roheisen.
Rauheit, f 1. -en ojämnhet, skrovlighet;
strävhet, narighet; knagglighet, oländighet;
stränghet, hårdhet, omildhet, råhet, skärpa, om väder
ftv. ruskighet; skrovlighet, strävhet; heshet,
rosslighet. 2. ⚙ bildl. råhet, plumphet, brist på
hyfsning; stränghet, hårdhet, barskhet,
bisterhet; tvärhet, ovänlighet, vresighet,
ohövlighet. 3. ⚙ dial. kärvhet, surhet. jfr rauh.
rauh|en, -te ge-t I. tr 1. göra ojämn, skrovlig
m. m.; jfr rauh. 2. ⚙ à) mur. grovhugga stenar;
b) rugga kläde. II. intr [h] o. refl sich n dial.,
se mausern. n -s O grovhuggning;
ruggning av kläde.
Rauhlier m -s - O tillhuggare av «ten; ruggare
av kläde, -erei, f -en O ruggning av kläde, -feile,
se Armfeile, -frost, m -es, se -reif, -fuß, m
-es -e† hår- el. fjäder|klädd fot. -fuß-, m
Rauchfuß-. r-füßig, a om «gel fjösbent. ne
Eule Nyctale funsrea päringgla. -futter, n -s
iantbr. a) blandsäd; b) äv. -futtermittel, n
stråfoder. r-gar, se 2. rauchgar. -gemäuer, n ⚙
metall, yttermur å masugn. -gewicht, n -[e]s ⚙
myntv. skrot mynts bruttovikt, -haare, pl Styva
hår; O se -borsten, r-haarig, a raggig, lurvig,
luden; bot. sträv|hårig, -luden, -haarigkeit, f
raggighet, lurvighet, ludenhet. -hafer, m bot.
Avena strigosa svart-, purr|havre. -bauer, m -s
-0 grovmurare, r-häutig, a med sträv hud.
-hobel, m -s - O snick. skrubbhyvel. -holz, n
-es oskrätt virke, -honig, se Rauchhonig,
-ig-keit, f, se Rauheit, -kalk, m -[e]s, se
Rauch-wacke. -karde, f bot. Dipsacus fuiionum
kardtis-tel. -kopf, se Rauchkopf, -leder, se
Rauch-leder, r-lich, a ganska ojämn, skrovlig m. m.;
jfr rauh, -maschine, f -n ⚙ väv. ruggmaskin.
-nächte, se Rauchnächte, r-picken, pickte rauh
r-gepickt tr ⚙ mur. råhugga. -putz, m -es
⚙ mur. grovputs, rappning, -reif, m -[e]s meteor,
frostdimma, dimfrost. r-rindig, a med
skrovlig bark. r-samig, a bot. med strävludna frön.
r-schalig, a bot. med strävludet skal.
r-schlei-fen, schliff rauh r-geschliffen tr ⚙ råslipa.
-schleifen, n ø råslipning av gias.
-schleifwalzen, pl ⚙ grovvalsverk, -schwanz|beutler, m
zool. Dasyurus pungmård släktet, -vogel, m -s -f
fågel som vid Tuggningen förlorat vingpennorna och
därigenom flygförmågan. -Wacke, se Rauchwacke.
-walze, f -n ⚙ rafflad vals. -waren, se
Rauch-loaren 1. -waschtrommel, f -n ⚙ metan,
grov-vasktrumma. -weizen, se Glasweizen, -werk,
n -[e]s O 1. ge B er ap pung 1. 2. se Pelzwerk.
-wolle, f dödull. -zeit, f -en zool.
ruggnings-tid för gäss o. änder, -zeug, n -[e]s, se -futter a).
Rauk‖e, f -n bot. a) Gebräuchliche n sisymbrium
offlcinale vägsenap, duvkål; Lösels n s. Læselii
borstsenap; ungarische n s. aitissimum
(sinapist-rum) hamnsenap; b) äv. -en|kohl, m Eruca gativa
senapskål. -en|senf, m, se Rauke a).
raum, a 1. ⚓ rum, t. ex. ne See, ner Wind.
Der Wind läuft n vinden rymmer. 2. lågty.,
se geraum.
Raum m -[e]s (dim. Räum]chen, -lein) 1. ⚙ rum
äv. mat. filos.; rymd, t. ex. der blaue n, n e-s
Gefäßes. Leerer n tomrum, fys. vakuum;
der leere n tomma rummet el. rymden; der
schädliche n mek. skadliga rummet; der n
der Sterne poet. stjärnerymden; hoch über der
Zeit und dem ne högt över tid och rum. 2. ⚙
rum, plats äv. wwi., t. ex. freier, offener n, es
ist kein n da, e-n großen n bedürfen
(brauchen), n für zwei Zeilen frei (el. offen)
lassen, e-m (sich) n schaffen; mellanrum,
avstånd, t. ex. ~ zwischen zwei Geleisen
(Säulen, Wörtern); utrymme, t. ex. beschränkter-
(enger, knapper) n, Mangel an n; n>i.
tillfälle, möjlighet, t. ex. hier ist kein n zu
entrinnen mehr. Lichter n jämv. fritt rum; \der
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
