Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - raunen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Donner r fern. E-m in den Ohren ~ ᚼ om
ljud skära i öronen.
2. raun|en, -te ge-t intr [ä] jakt. om hare göra
avhopp.
raunz]en, -te ge-t intr [h] isht sty. gnälla, klynka;
äv. jama [som en katt].
Raupüe, f -n (dim. Räup[chen, -lein) 1. zool. [-[in-sekts]larv, -] {+[in-
sekts]larv,+} F mask. 2. m F bildl. hugskott,
griller. m im Kopfe haben vara vurmig;
e-m m in den Kopf setzen sätta griller i
huvudet på ngn. 3. ⚙ snilj. m ⚔
beläggningssnören, guld- el. silver|snören på axelklaff. Jfr
Bouillon II. r-|en, -te ge-t tr. Bäume m. m. ~
befria träd m. m. från larver, taga (plocka)
bort larver (F mask) frän träd m. m.; absoi.
döda larver.
Raupenliablesen, n borttagande (plockande) av
larver (F mask) från träd m. m. r-artig, a larv-,
mask|lik, -artad, -fliegen, pl zool. Tachinidæ
parasitflugor. r-förmig, a larv-, mask|formig,
-lik. -fraß, m -es larv-, mask|frat. -haus, n -es
-erf magnaneri hus där silkesmaskar uppfödas,
-jä-ger, m zool. caiosoma sycopbanta stor larvmördare,
-leim, m -[e]s trädg. frostfjärils-, brumata|lim.
-nest, n -es -er larv-, F mask|bo. -schere, f -n
trädg. sax för bortklippande av larvbon.
-tep-pich, m -s -e hand. sniljmatta.
Rauplier m -s - larv-, mask|dödare. -erei, f -en
dödande av larver el. F mask. r-ig, a full av
larver el. F mask.
Räuplein, n, se Raupe.
Raurak‖er [’rau-], pl ratiraker folkslag. r-isch
[’rau-], a raurakisk.
’raus, adv F, se heraus. r! ⚔ i gevär! ~
haben, ee -haben; er ist fein r a) han har sitt
på det torra; b) han har det på gaffeln, han
sitter i smöret, -beißen, F, seher ausbeiß en I. ,3.
1. Rausch, m -es -e† 1. (dim. Räusch\chen, -lein)
rus, onykterhet, druckenhet, F fylla. ~ der
Liebe, der Seligkeit kärleks-, sällhets|rus; sich
(dat.) e-n r [an]trinken ta sig ett rus el. F en
fylla; seinen r ausschlafen sova ruset av sig;
e-n r haben vara berusad, drucken, F full
el. pirum; im re under ruset, F i fyllan [och
villan]; im ersten r bildl. i första
berusnin-gen ci. hettan; sich im re sehr gutmütig
zeigen ha [ett] gott ölsinne. 2. se -en. 3. ‡
brusande el. dånande vattenfall. 4. sty. hastigt
uppflammande eld.
2. Rausch, m -es -e† bot. a) se -beere; b) se
Bärentraube.
3. Rausch, m -es 0, se Rotbrenner.
Rauschllbeere, f bot. a) Schwarze r Empetrum
nigrum kråkbär; b) Vaccinlum uliginosum odon.
-brand, m -[e]s 1. veter. frasbrand. 2. bot., se
Rotbrenner.
Räuschchen, n, se 1. Rausch 1.
Rauschile, f -n, se 1. Rausch 3. r-elig, a ‡
prasslande, frasande.
1. rausch|en, -[e]st -te ge-t I. intr [h o. vid
angiv. av riktning s] 1. om vatten brusa, forsa, dåna;
plaska, skvalpa; porla, sorla; om blad m. m.
susa, prassla; om vinden susa, starkare vina,
tjuta, dåna; om kläder frasa; om strängar dallra,
vibrera. Durch el. in die Saiten r gripa
i strängarna; ins Zimmer o, frasa in i
rummet; mit seiner Tugend r ᚼ vilja lysa
el. briljera med sin dygd. 2. ᚼ bullra, stoj a.
3. [s] trädg. Ins Holz r förvedas. II. tr 1. poet.
Die Blätter ~ Freundesgruß viska en vänlig
hälsning; die LiDden ~ noch dasselbe Lied susa
ännu samma visa; der Wald hat mir die alte
Zeit wach ge-t har med sitt sus väckt till
liv den gamla tiden. 2. ⚙ plätta el. laminera
guldtråd. R~, n -s brus[ande], forsande, [-dån[-ande];-] {+dån[-
ande];+} porlande, sorlande; sus[ande],
susning, vin[ande], tjut[ande]; fras[ande];
dall-r|ande, -ing. jfr 1. rauschen.
2. rausch]en, -te ge-t intr [h] jakt. om vildsvin vara
brunstig.
rauschend, a brusande, porlande; vinande,
tjutande; frasande m. m., se 1. rauschen;
bullrande, t. ex. re Freude, res Lachen, re
Vergnügungen. rer Beifall stormande bifall el.
applåder; re Musik brusande musik.
Rauschl|er, m -s O dial. jäsande druvsaft, -gas,
n -es kem. lustgas, kväveoxidul. -gelb, n -[e]s,
se Auripigment. -gold, se Flittergold, -gras,
n bot. Luzuia piiosa vårfryle. -grün, se
Blasen-grün. r-ig, a ᚼ 1. se berauscht. 2. se rauschend.
-korn, n bot. Loiium temuientum dårrepe.
Räuschlein, n, se 1. Rausch.
Rauschilmittel, n berusningsmedel, -pfeffer, m
bot. Piper methysticum kava. -rot, n -[e]s, se
Realgar. -silber, n ⚙ bladsilver, -zeit, f jakt.
brunsttid för vildsvin.
Rause, f -n rännil.
’rausllekeln, tr F. E-n r skoja med ngn tills
han går sin väg. -haben, tr F [börja] förstå,
kunna, -öden, ödete raus -geödet tr. se -ekeln.
räusper|n, räusp[e]re -te ge-t I. intr [h] o.
refl sich r harkla el. harska sig. II. tr. Die
Kehle r ᚼ klara strupen.
’rauslireißen, tr F bildl., se herausreißen /., 2.
-rücken, intr [s] F bildl., se (mit etiu.)
herausrücken. R-schmeißer, m P utkastare på krog.
-streichen, se herausstreichen 3. -trommeln, tr
F banka upp (väcka) ngn. -wimmeln, tr
student-slang focka [ut] avlägsna, utesluta.
1. Raute, f -n 1. geom. romb; snedruta äv. her.
2. ᚼ a) kort. ruter: b) schack, brädspel, se Feld 4.
3. Schweiz, kil på strumpa. 4. ⚙ smed. handtag på
nyekel; guidsm. fl) se Rautenfläche; b) se
Rauten-stein.
2. Raute, f -n bot. Ruta vinruta.
rautllen, I. a. rer Kranz, se R-enkranz. II.
-ete ge-et tr ruta, förse med rutor. Ge-et her.
om sköld rutad, -en|artig, a 1. rutlik, som en
ruta el. romb. 2. vinrutsartad, lik vinruta.
Rautenljbrillant m -en -en, se -diamant, -daus, n
-es -e o. -er† kort. ruteräss. -diamant, m -en -en
briljantslipad diamant, briljant, -feld, n -[e]s
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
