- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1922

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Reitgerte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

damasker, -gerte [s], f -n ridspö,
gerten|-palme, f bot. Rhapis fiabeiiiformis rispalm.
-ge-schirr, n -[e]s -e, se -zeug. -haken, m -s - "hake
(häkta) till att fästa upp ryttares rockskört,
-hälfter, f -n (av. m el. n -s -) grimma.
-hand-schuh, m -[e]s -e ridhandske. -haus, n -es -erf
ridhus, -hengst, m -es -e avelshingst,
be-skällare.
Reithgras, se Federgras.
Reit‖hose, f -n, -hosen, pl ridbyxor, -hut, m
-[e]s -e† ridhatt. -institut, n -[e]s -e
rid|insti-tut, -skola, -jagd, se Parforcejagd, -kleid,
n -[e]s -er ridklänning, riddräkt för damer,
-knecht, m -[e]s -e ridknekt. -knie, n -s - «£.
aktra resningsknä. -kröte, f, se
Maulwurfsgrille., -kunst, f ridkonst, -künstler, m
konst-beridare. cirkusryttare, -künstlerin, f -nen
konstberiderska, cirkusryttarinna. -laus, f
se Krätzmilbe, -lehrer, m ridlärare, lärare i
ridning. -lehrerin, f -nen ridlärarinna,
lärarinna i ridning. r-lings, se rittlings, -mantel,
m -s -† rid-, ryttar|kappa. -maschine, f -n, se
Draisine o. Fahrrad, -maus, f a) se
Wasserratte; b) se Maulwurfsgrille, -meister, m. se
-lehrer. -milbe, se Krätzmilbe, -mütze, f -n
rid-, jockey|mössa. -nagel, m -s -† O svarv,
dubb på löpdocka, -ochs, m -en -en
avels-tjur. -peitsche, f -n ridpiska. E-m die m
ge-ben låta ngn smaka ridpiskan, piska upp
ngn. r-peitsch|en, -te ge-t tr. se föreg. ex. -pferd,
n -[e]s -e ridhäst, -post, f -en ridande post.
-rad, se Fahrrad, -röck, m -[e]s -e† ridrock,
-roß, n -rosses -rosse, se -pferd. -sattel, m -s
-f ridsadel. -schmied, m -[e]s -e hovslagare.
-schule, f -n ridskola, -schüler(in), m (/-nen)
ridelev. -sitz, m. Im m sein sitta till häst.
-sport, m -[e]s ridsport. -stall, m -[e]s -e†
ridstall. -stange, f -n ridstång. -steig, m -[e]s -e
ridväg. -Siiefel, m ridstövel, -stock, m -[e]s
-e† ⚙ svarv, löpdocka, -stöckchen, n ridkäpp.
-stunde, f -n ridlektion. -tier, n -[e]s -e
riddjur. -trense, f -n ridträns, bridong.
-unterricht, m -[e]s undervisning (lektioner) i
ridning. Bei e-m m nehmen taga ridlektioner för
ngn, F rida för ngn. -vorteil, m -[e]s -e block
(kubbe) för uppstigning på häst. -Wechsel,
m hand. ackommodationsväxel, F ryttarväxel.
-weg, m -[e]s -e ridväg. -wurm, m, se
Maulwurfsgrille. -zeug, n -[e]s -e ridtyg,
sadelmundering. -zug, m -[e]s -e† ryttar|tåg, -följe,
kavalkad.
Reiz m -es -e ret|ande, ning, särsk. fysiol., psyk.,
t. ex. ~ zum Husten, Lachen, Niesen;
irrita-tation, eggelse, impuls; retelse, t. ex.
sinnlicher m; lockelse, frestelse;
tjus-,dragnings|-kraft; behag, charm, grace, gratie.
Körperliche me kroppsliga (yttre) behag;
landschaftliche me naturskönhet; ~ der Neuheit
nyhetens behag; ~ auf der Haut retning
(irritation) i huden, hudretning; ~ zum Brechen
kväljningar; e-n m ausüben äv. a) reta, irri-
tera, 6) locka, tjusa, fascinera; den m erwecken,
etw. zu tun locka, egga, fresta; der Gedanke hat m
für ihn har ngt lockande (fascinerande)
förhonom: das hat für mich keinen m mehr det har
ingen lockelse (intet lockande) för mig
längre; e-r (dat.) Sache den m nehmen betaga
(beröva) ngt dess tjusning, dragningskraft el.
behag; e-r (dat.) Sache erhöhten m verleihen
giva (skänka, förläna) ngt ökat behag,
r-v-bar, a retbar, irritabel, känslig, sens|ibel,
-itiv; retlig, häftig, nervös, F snar|sticken,
-stucken, hetlevrad; impulsiv, -barkeit, f O
retbarhet, irritabilitet, känslighet,
sensibilitet, -tivitet; retlighet, häftighet, nervositet,
F snar|stickenhet, -stuckenhet; impulsivitet.
-bewegung, f -era bot. retningsrörelse. r~jen,
-[es]t -te ge-t I. tr o. intr [h] 1. reta särsk.
fysiol., psyk. o. äv. bildl., t. ex. den Appetit (die
Efilust), den Durst, die Haut, die Neugier
e-n zum Husten, Lachen, Niesen, Zorn m;
framkalla retning (hos, i), irritera; egga, t. ex.
e-n zum Abfall von e-m m; sporra, t. ex. das
Selbstgefühl jds m; stimulera; locka, fresta,
t. ex. zum Bösen Beispiele m zur
Nachahmung, die Behauptung -t zum Widerspruch.
E-n m [upp]reta, för|arga, -törnå ngn; e-m
die Galle m F bildl. reta gallfeber på ngn;
den Gaumen m bildl. kittla gommen; die
Geduld jds m fresta ngns tålamod; zum Brechen
m framkalla kväljningar; zum Schlafe m
verka sömngivande; e-n zum Unwillen m
[upp]väcka ngns harm. 2. locka, t. ex. das
Neue -t; verka tilldragande, utöva
dragningskraft; % tjusa, förtrolla, bedåra,
hänföra. 3. jakt. locka räv med skrik liknande harens.
II. rmd, se särsk. art. III. Ge-t pp. o. adj. [upp-]
retad, för|argad, -tornad, t. ex. über etw. (ack.)
ge-t sein; retlig, t. ex. in ge-ter Stimmung, in
ge-tem Tone, -en ra -s 0, se -ung 1. r~end, a
(sup. mest) 1. retande, irriterande,
stimulerande. me Arzneimittel skarpt retande
läkemedel, acria; den Appetit m aptitretande. 2.
lockande, tilldragande, intagande, [-[för]tju-sande, -] {+[för]tju-
sande,+} förtrollande, bedårande, hänförande.
r~fähig, a i stånd att reta et. irritera,
-fähigkeit, f fysiol, retningsförmåga, -höhe, f fysiol.,
psyk. retningshöjd.
Reizker m -s - bot. Lactarius riska, brötling.
Echter m l. deiiciosus läcker riska, blodriska.
Reiz‖leitungszelle, f -n fysiol, retningsledande
cell. r-los, o; utan (blottad på) behag el.
charm, föga intagande, utan lockelse m. m.,
se Reiz; fadd. -losigkeit, /O frånvaro av (brist
på) behag (charm); faddhet. -mittel, n
ret-medel, läk. äv. stimulerande medel,
stimu-l|ans, -us; biiai. eggelsemedel. -salbe, f farm.
spanskflugsalva. r-sam, se r-bar. -samkeit, se
-barkeit. -schwelle, f fysiol., psyk.
retnings-tröskel. -stärke, f fysiol., psyk.
retningsintensitet. r-stillend, a stillande (som stillar)
retning. -ung, f -era 1. ret|ande, ning särsk.
*
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1930.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free