Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rißbildung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(knäck); Risse bekommen få sprickor, spricka,
om tyg brista; den n erweitern bidl. vidga
- svalget; e-n n in etw. (ack.) machen riva ett
bål i ngt, riva sönder ngt; sein Tod hat e-n
großen n in der Familie gemacht har
efterlämnat ett stort tomrum; das hat e-n großen n
in meine Kasse gemacht det har gjort ett
djupt hål i min kassa; sich in {vor) den n
stellen, in (vor) den n treten, vor dem n
stehen biidu stäila sig i bräschen, klä[da] skott,
ta törn, träda emellan, F stå dasken, stå för
rusthållét. 3. Midi, brytning, ruptur; särsk.
kyrki. schism; söndring, splittring. Es hat e-n
n zwischen ihnen gegeben F det har kommit
en fnurra på tråden mellan dem, de ha
blivit osams. 4. ritning, utkast, skiss, plan,
profil; O byggn. a) planritning, b)
fasadritning. 5. pi. Risse Fdiai. stryk, smörj, -bildung, f
en sprickbildning, -blei, n -[e]s O fönsterbly.
risslie, se reißen. R-e|bildung, f -en O bildning
àv sprickor, sprickbildning.
Rißfreiheit, /Ø sprickfrihet,
rissig, a full av (med) sprickor, rämnor m. m.;
itt Riß) sprickig, sprucken, t. ex. ~e Haut,
Rinde, ner Teller; om ädelsten flagig; om tör
läck, otät; em kläder sönderriven, trasig, ro
machen spräcka, bräcka, knäcka; ~ werden
spricka, få sprickor, rämna, brista, ⚓ springa
läck. R~keit, f O sprickighet, spruckenhet;
otäthet.
Rißiflein, n -s -, se Riß. -maschine, f -n ⚙ skom.
ritsmaskin.
Rissole [’soila], f -n kök. risoll.
Rißwunde, f -n, rivet sår.
Rist m (ur. n) -es -e (f -en) 1. a) vrist; b)
handrygg; c) handlov. 2. hos häst, se
Widerrist. >6, f -n knippa lin. r^]en, -ete ge-et tr
⚙ skäkta Un. -hieb, m -[e]s -e fäktk, uthugg,
ters. -låge, f fäktk, sekund,
ristornllier|en, -te -t tr hand. ristornera. R-|o, m
-os -os o. -i hand., försäkr. ri[s]torno. R-o]gebühr,
f-en försäkr. ristornoprovision.
rite [’riite:], adv rite, vederbörligen, på
vederbörligt (föreskrivet) sätt.
Rilltornell [’nsl]^ n -s -e mus. ri|tornell, -türnell.
-tratte [’träta], f -n, so Rückwechsel.
ritsch, interj kratsch. ratsch! [k]ritsch
[k]ratschi
Ritsche, f -n dial., se 2. Rutsche.
Ritsehl ing, m -s -e, se Reizker.
Ritt m -[e]s -e ritt. Alle ne varje ögonblick;
in einem n F bildl. i ett tag (kör), på en
gång; i ett sträck; es kostet drei ^[e], bis ich
.. jag får ta itu med det tre gånger, innan
jag ..; e-n n machen äv. göra en ridtur, rida.
ritt, -e, se reiten.
Ritte, f -n lantbr. djupplog.
Ritteln, pl läk. erytem.
Ritter m -s - 1. äv. bildl. riddare, t. ex. römischer
~ der ~ e-r Dame, e-s Ordens, als ~ für
e-n auftreten. Fahrender (irrender) n vand-
rande riddare; ~ aus dem Stegreif F
rovriddare; ~ von der Feder F pennfaktare; ~
Von der Nadel F riddare av nålen (saxen),
Bkräddare; der n von der traurigen Gestalt
riddaren av den sorgliga skepnaden Don
Qui-jote; sich Zum n jur*e-ri, etw. aufwerfen bildl.
slå (göra) sig till riddare för ngn, ngt,
uppträda som förkämpe för ngn, ngt; e-n zum n
schlagen slå (dubba) ngn till riddare; an
e-m zum n werden bildl. vinna sina sporrar
på ngns bekostnad (genom ngns besegrande),
låta ngn känna sin överlägsenhet, överglänsa
ngn. 2. schack t, se Springer. 3. zool. a) saimo
saiveiinu» röding; 6) ~ pi. Equites riddarfjärilar.
4. kök .Arme n fattiga riddare; arme ~
bak-ken F bildl. leva i små (knappa)
omständigheter.
Ritterli-, i sms. riddar-, ridderlig, riddares,
-aka-demie [’mi:], f -n riddarakademi. -alter, n -s ,
se-zeit. -art, f riddarsed, ridderligt beteende.
Nach n bildl. ridderligt, -äsche, f, se Ritter
3. a), -blume, f se -sporn 2. -brauch, m -[e]s
-ef, se -art o. -sitte, -burg, f -en riddarborg.
r-bürtig, a av ridderlig (adlig) börd,
ädelbo-ren. -bürtigkeit, fO ridderlig (adlig, ädel)böfd.
-dichtung, f -en riddardikt. -dienst, m -es *e
1. förr ridderlig tjänst, särsk. rusttjänst. 2.
ridderlig hyllning. E-r Dame ne erweisen
ägna en dam sin hyllning; e-m e-n n tun stå
ngn bi med råd och dåd. -dorf, n -[e]s -erf
förr by under riddares domvärjo* -ehre, f
riddarära. *eid, m -[e]s -e riddared. -fahrt, -/
-en riddarfärd; äv. korståg, -forelle, f, se
Ritter 3. a), -frau, f -en riddares husfru
(gemål). -fräulein, n riddares ogifta dotter, -geist,
m -es riddaranda, ridderlig anda. -gericht,n
-[e]s -e ridderlig (adlig) domstol, -gesohichte,
f-n, se -roman, -gut, n -[e]s -er/* 1. förr riddares
sätesgård. 2. säteri, herresäte, herrgård,
-gutsbesitzer, m gods|ägare, -herre. i*-haft,
se r-lich. -haus, n -es -er† förnämt
(adligt) hus, adelshus, -heim, m -[e]s -e
rid-darhjälm. -hof, m -[e]s -e†, se -gut 1. -hufe,
/-n ung. rå- och rörshemman, -kampfspiel, ’»
-[e]s -e torner|spel, -ing, riddarspeL -kreuz,
n -es -e riddarkors, -krone, se Adelskrone.
-lehen, n förr riddarlän. r-lich, a ridderlig; »v.
chevaleresk, högsint, tapper, -lichkëit, f 1. ⚙
ridderlighet; äv. högsinthet, tapperhet, ; 2.
-en, se ’tat. -ling, m -s -e bot. Echter n
Triohoioma ecjueatre riddarmusscron; rötlicher n
T. rutilans prickmusseron; weißer n t. alb um
rättikmusseron. -mann, m -[e]s 1. -en förr
riddares livegen. 2. -leute ung. statdräng, -man
tel, m -s -† riddarmantel. r-mäßig, a
ridderlig, adlig, t. ex. ne Eltern, Geburt; fty. såsom
en riddare höves (anstår), r-|n, ritt[ë]re -te
-ge-t tr * slå (dubba) till riddare, -orden, m
-s - riddarorden. -pferd, n -[e]s -e riddares
häst, stridshäst, -pflicht, j* -en riddarplikt.
E-r Dame n erweisen, sé ex. under -dienst 2.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
