Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Ruhmwürdigkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R-wUrdigkeit, f O beröm-, pris|värdbet,
förtjänstfullhet.
Ruhr, f 1. ⚙ a) läk. rödsot, dysenteri; b) utsot
bos bin. 2. ⚙ lantbr. plöjning. 3. -en, se -vogel.
-anfall, m -[e]s -e† läk. rödsots-, dysenteri|aufall,
-attack. r~artig, a rödsotsartad, dysenterisk.
Ruh|rast, f halvspänn p& gevär,
rührbar, <i 1. som kan omröras, lätt att
omröra. 2. bli di. lättrörd, känslig; % mottaglig,
e-r (dat.) Stimmung för en stämning.
Ruhr‖beere, f bot. Görnas mas körskornell. -birne.
f bot. Pirus (Sorbus) torminalis tysk Oxel.
Rühr‖ei, n -[e]s kök. äggröra. -eisen, wøeldraka.
rühr|en, -te ge-t tr 1. lantbr. plöja upp, upplöja.
2. Den Ruhrvogel ~ jakt. låta lockfågeln flyga
upp.
rühr‖en, -te ge-t I. tr 1. röra. Die Arme el. die
Hände re bildl. vara i verksamhet, arbeta,
knoga; die Beine ~ traska el. F gno omkring,
vara i farten; keinen Finger re, weder Hand
noch Fuß re bil di. inte röra ett finger, inte
lägga två strån i kors; die Harfe ~ slå på
(spela) harpa; das Spiel ~ ⚔ röra [på]
spelet; die Trommel ~ röra trumman, slå på
trumma; etw. von der Stelle fe % flytta ngt.
2. ᚼ l vissa uttr.; se f. c. be<e. Das Gewissen
-te ihn han kände ett styng i samvetet; ivie
vom Blitz el. Donner ge-t som träffad (slagen)
av blixten (åskan); vom Schlage ge-t träffad
(‡ rörd) av slag; der Schlag hat ihn ge-t han
har träffats av slag (fått ett slaganfall). 3.
röra, röra [om] i, t. ex. den Brei den
Kaffee mit dem Löffel fe; vispa, t. ex. Eier,
Sahne fe; O metaii. omröra, rabla. Mörtel fe ⚙
älta murbruk; jfr II. 2. 4. bildl. röra, t. ex. e-m
das Herz fe, e-n zum Mitleid ~, er war tief
ge-t. Das ihn gar nicht det rör honom inte
det minsta, det lämnar honom alldeles
oberörd, F det bekommer honom ingenting; der
Schauspieler -t nicht griper en icke, lämnar en
oberörd (kall); e-m das Gewissen fe väcka ngns
samvete; ich bin ge-t wie Apfelmus F iron.
jag är kolossalt rörd (gripen); er wurde
dadurch nicht ge-t &t. han förblev obeveklig.
5. lantbr. a) se rühren 1.; b) das Heu re vända
höet. II. intr [/a] 1. An etw. (ack.) ~ &v. bildl.
röra [vid] ngt, vidröra el. beröra ngt, t. ex.
an schmerzliche Erinnerungen, an die
Vergangenheit fe; sträcka sig till, gränsa till,
t. ex. die Skandinavische Halbinsel -t an das
Eismeer. An den Knopf der Klingel *e
trycka på klockknappen. 2. röra [om], t. ex. im
. Brei, im Kaffee, in der Tasse fe; jfr I. 3.
3. se herre. Es -t daher, daß.. det härrör
(beror) av att.., det har sin grund i att..
III. refl. Sich ~ röra sig, vara i rörelse
(verksamhet), vara verksam, F vara på benen;
bildh röra på sig, t. ex. kein Mißvergnügter -te
sich; ⚔ vara ledig[a]. Rühr’ dich 1 F raska
på! rör på spelet l låt det gå undan I -t euch l <
& lediga! på stället vila! sich gar nicht re
vara alldeles stilla, F inte röra en fena; sich
nicht können inte kunna röra sig, bildl. vara
bunden till händer och fötter; sich nicht
rük-ken und fe, sich nicht vom Flecke [von der
Stelle, vom Platz) ~ inte röra sig ur fläcken
(nr stället); sein Gewissen -t sich hans
samvete vaknar; es -t sich kein Lüftchen icke en
vindfläkt rör sig. R<e, n -s O 1. omröring,
vispning; jfr rühren I. 3. 2. se R-ung 1. 3. t,
-e R-ung 2. -end, p p o. a rörande, gripande;
isht litt.hist. gråt-, tår|mild, känslosam,
sentimental, larmoyant, t. ex. rees Lustspiel, fee
Reime motr. homonymrim.
Ruhr|epidemie, f -n rödsotsepidemi.
Rühr‖er, m -s - O omrörare; jfr -holz, -faß, n
-fasses -fässer O smörkärna, r-haft, a se
r-end o. r-bar 2. -haken, m -s - O mur.
ält-krok; metaii. puddlarkrok, rabel. -harke, f -n
⚙ brygg. mäskroder, -holz, n -es -er† O käpp
(stång o. d.) att röra om med, rör|stång,
-kryc-ka. -icht, n -[e]s -e F röra, mischmasch. r-ig,
a rörlig, rask, pigg; driftig, verksam,
företagsam. -igkeit, f O rörlighet, raskhet,
pigghet; driftighet, verksamhet, -kartoffeln, pl
kök. potatismos, -kelle, f -n kök. slev; ø
spa[k]tel. -keule, f -n ⚙ stöt till att röra om
o. krossa med.
ruhr‖krank, a sjuk i rödsot. R-kranke(r), m o.f
adj. böjn. rödsotspatient. R-kra it, n bot. a)
Gna-phaiium kattfot, noppa; 6) se Blutwurz.
Rühr‖krücke, f -n ⚙ metan, rörstång, raka; mur.,
se Kalkkrücke, -kübel, m, se -faß. -löffel, m,
se -kelle, -michnichtan ["an], n - - bot. impatiens
noU tangere springkorn; äv. bildl. mimosa; bildl.
äv. tabu. -milch, se Buttermilch.
Ruhrmittel, n medel mot rödsot.
Rührnagel m -s -† O kvarnklapp, stormpinne.
Ruhr|pflanze, f, se -kraut a).
Rührpflug m -[e]s -e† ⚙ lantbr. skumplog.
Ruhrrinde, f farm. simarubabark.
rührllsam, a se -ig o. -end. R-schaufel, f -n ⚙
papperstiiiv. omrörarkors; mur.murslev. R-scheit,
n -[e]s -e ⚙ bag. deg|spade, -ror; brygg.
mäskroder. -selig, a känslosam, gråt-, tår|mild,
sentimental; jfr -bar 2. R-seligkeit, f ö
känslodam-het, gråt-, tår|mildhet, sentimentalitet.
R-spa-tel, m -s - (f -n), se R-scheit. R-spiel, n -[e]s -e,
se R-stück. R-stab, m -[e]s -e† ø glasstav för
omröring; garv. omröringsstake. R-stange, f -n
⚙ metan, rörstång. R-stecken, m, R-stock, m
-[e]s -e† ⚙ rörstång; kärn stav; ostkräkla.
R-stück, n -[e]s -e teat. gråtmilt (sentimentalt)
stycke, ’comédie larmoyante’. R-szene, f -n
rörande (sentimental, gråtmild) scen.
Rührung, f 1. O. fe der Trommel slående på
trumma; unter fe der Trommel[n] under
trum|slag, -virvlar. 2. ⚙ rörelse, t. ex. Tränen
der re vergießen, vor re nicht sprechen
können, 3. -en »i, se Ankerröhring. Px/s|los, a
okänslig, känslolös.
Ruhrvogel m -s -† caikenerares lockfågel.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
