Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Runenlehre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
log. -lehre, f runlära, lara om runorna.
Schrift, f -en runskrift, -stab, m -[e]s -e†
runstav. -stein, m -[e]s -e runsten, -zeichen, n
runtecken, runa.
Runge, f -n ⚙ runga, stötta pà vagn.
runisch, a run-; jfr runenartig.
Runke m -ns -n dial. 1. se Runken. 2. se
Rau-kenkohl.
Runkel, f -n, Be -rübe. -fliege, f zool. Pegomyia
oonformis betflnga. -rübe, f bot. Beta vulgaris var.
rapacea beta. -rübenzucker, m -s betsocker.
Runken m -s - dial. tjockt brödstycke.
Runks m -es -e F drulle.
Run kun kel [’kun], se Rakunkel.
Runs m -es -e, -e, f -n (dim. Rünslein) schweiz.
fjällbäck, rännil; åbädd, ådal.
[’]runter, se herunter. -kanz|eln, -[e]le -elte
runtergekanzelt tr F, ■« rüffeln, -langen, tr.
E-m e-e ~ F ge ngn en sittopp (orre) örüi.
-leiern, tr F rabbla, -machen, tr F, se rüffeln.
Runzßl, f -n (dim. Rünzel\chen, -ein) rynka, fåra,
skrynkla, veck. bekommen äv. bli rynkig
el. skrynklig; e-m die vertreiben bildl. flläta
ut rynkorna (vecken, fårorna) i ngns panna;
ojn ziehen lägga sig i veck. -anemone[’momo],
f -n zool. havsros, sjöanemon. r~artig, a som
rynkor (skrynklor) m.m.; jfr rojig. r^häutig, a
med rynkig (skrynklig) hud. r~ig, a rynkig,
skrynklig, veckig, fårad, -igkeit, f O
rynkig-het, skrynklighet. r~|n, runz[e]le -te ge-t I.
tr rynka, t. ex. die Stirn skrynkla, göra
rynkor (veck) i ngt. Die Stirn über etw. (ack.)
~ rynka pannan åt ngt; ge-t, se rojig. II.
refl. Sich ~ rynka sig, skrynklas, bli rynkig
(skrynklig), lägga sig i veck. -schorf, m bot.
Rhytisma acertnum skivsprickling.
Runzl|ler, m -8 - anat. korrugator, hoprynkande
muskel, r-lig, se r-elig. -Ilgkeit, se -eligkeit.
Rüpel m FI. npr kortform för Ruprecht. II. -s
-knöl, lurk, lymmel, grobian, basse, fähund,
’maruffel’. -*\,f -en, se-haftigkeit. r~haft, a
F knölig, lymmelaktig, ’bassig’. -haftigkeit, f
O knölighet, lymmelaktighet, ’bassighet’.
Rupert, se Ruprecht.
rupf|en, -te ge-t tr 1. rycka, draga, t. ex. e-m
Haare aus dem Bart e-n beim Bart oj.
2., plocka fågel; se äv. Hühnchen. E-n oj F bildl.
plocka (skinna, preja el. klå) ngn; uppskörta
ngn.
Rupfen m (n) -s - skurtrasa.
Rupf‖er, m -s - 1. en som plockar fåglar. 2. ~
pl obstetr. förvärkar, -erei, f -en F bildl.
plockande, skinn|ande, -eri, prejeri. -erin, f -nen,
se -er 1. -linnen, n charpi, linneskav. -wolle,
f hand. flockull.
Rupie [’ruipTa], f -n rupie indiskt mynt.
Ruppe, f -n, se Aalquappe 2.
ruppjicht, a se -ig.
Ruppie [’rupio], f -n bot. Ruppia maritima hårnate.
ruppig, a 1. eg. om fågel ruggig; ruskig, sluskig,
F ruffig. 2. bildl. öinklig, lumpen, tarvlig. Re-
kelt, /Ol. ruskighet, sluskighet, F
ruffighet. 2. widi. ömklighet, lumpenhet, tarvlighet
Rupprecht, se Ruprecht.
Ruppsack m -[e]s -e† F 1. slusk, trashank. 2.
om bam [liten] kanalje.
Ruprecht [u:], m npr Bup|recht, -ert. Knecht ~
Rupert knekt, jul|bock, -gubbe, -tomte,
-s|-kraut, se Robertskraut, -s|träne, se Glasträne.
Ruptur, f -en läk. ruptur, bristning,
rural, a rural, lantlig, bondsk. R^bischof, se
Chorbischof. R^dekan [’kam], m -s -e ung.
kontraktsprost.
Rusch [u], m -es -e dial., se Binse. Durch ~ und
Busch ung. över stock och sten.
Rusche, f O, se Ruse.
Rüsche [y:], f -n rysch.
Ruschel [u], f -n F slarva, slamsa. -ei, f -en F
slarv, hafs; fuskarbete. r~ig, a Fi. lurvig.
2. slarvig, hafsig, -kopf, m -[e]s -e† F 1.
lurvigt huvud. 2. slarver, hafser. r~|n, rusch[e]le
-te ge-t intr [h o. s] F 1. slarva, hafsa [åstad];
om arbetare fuska. 2. berl., se rascheln.
rüsch|en [y:], -[es]« -te ge-t tr pipa, vecka, goff-
rera.
rusch[lig, se -elig.
Ruse, f O <£>. In der ~ på rus. -fracht, f -en
rusfrakt.
Ruß [u:], m -es -e 1. sot; jfr Kienruß. 2. bot.
flygsot. -ablagerung, f -en sotlager, r^artig,
a som sot, sotlik[nande], sotig. r^beschmutzt,
a nedsotad. -brand, m -[e]s, se Ruß 2.
r~-braun, a smuts-, svart|brun. -brennerei, f
kimrökstillverkning, -butte, f -n kimröks|fat,
-kagge. -dampf, m -[e]s -efsotsvart ånga (rök).
RusSe [u], m -n -n 1. ryss. 2. zool. Phyllodromia
germanica tysk kackerlacka.
Rüssel [y], m -s - (dim. ojchen, ojein) 1. zool.
snabel, hos svin tryne; sugsnabel hos insekter; äv. snyte
hos vivlar. 2. 0, se Düse. r~artig, a [-snabel-lik[nande].-] {+snabel-
lik[nande].+} -bär, m zool. näsbjörn, coati. -er,
m-s-, se-käfer. -fliege, f zool. BombyUus svä-
varhumla. r-förmig, a snabel|formig, [-lik[-nande].-] {+-lik[-
nande].+} r~haft, serojartig o.rojförmig.
-hündchen, n zool. Rhynchocyon snabelhund släktet,
reicht, se rojartig o. rojförmig. r~ig, a 1. se
roj-förmig. 2. se rojtragend. -käfer, pl zool.
Rhynco-phora vivlar, snabelbaggar. -krokodil [’di:!,
Mil], n -s -e, se Gavial. -lilie, f bot. Curcuiigo
snabellilja. -manguste [’gu], f, se Kusimanse.
maus, f zool. Myogaie desman-,,bisam|näbbmus.
pflanze, f bot. Martynia bockhorn, -ratte, f zool.
Petrodromus snabelråtta släktet. -robbe, f zool.
Gystophora proboscidea sjöelefant. r~schnäb[e]lig,
a zool. med snabelformig näbb. -springer, m, Se
Rohrrüßler. -tier, n -[e]s -e zool.
snabelbäran-de djur. ^e Proboscidea snabeldjur. r^tragend,
a zool. snabelbärande, försedd med snabel,
ruß|en [u:], -[es]t -te ge-t I. intr [å] 1. sota,
bilda (sätta) sot, om lampa ryka. 2. sota ifrån
sig. II. tr 1. sota, t. ex. den Ofen, den
Schornstein oj. 2. sota [ned].
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
