- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1991

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Salfisch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Salfisch m, se Seeforelle.
Sal|gut, n -[e]s -erf, se - hof.
Sal harz, se Saulharz.
Salhof m -[e]s -e† förr, ung. bondgård,
arvhemman.
Salier [’za:liar], m ~s - ant. o. foik salier.
Salliiere [zali’s:ra], f -n saltkar, -ifikation, f
en salifikation, saltbildning.
Salikazeen [’tse:an], pl bot. Salicaceæ,
salika-céer, pilväxter.
Saline [’li:na], f -n salin, saltverk, -n|kiemen-
fuß, ro, -n]krebschen, n zool. Artemia saiina
salt-kräfta.
Saling, f -s o. -e salning.
salinllisch, a salt|haltig, -aktig, -artad.
S-ometer, m («) salinometer, gradervåg.
Salipyrin, n -s O farm. salipyrin.
salisch, a salisk, ibi. frankisk, nes Gesetz
saliska lagen.
Salüit m -[e]s O min. salit. -izin, n -s O kem.
sali-cin. -izyl, n -s O kem. salicyl. s-izylier[en, -te
-t blanda (tillsätta) med salicyl.
-izyl|nat-ron, n -s salicylsyrat natron, s-izyl[sauer, a
salicylsyrad. -izyl|säure, f salicylsyra.
Sal land, n -[e]s förr jord direkt lydande under
herrgård, -lasche [’lajV], f -n bondgård.
Sal|leiste, f -n, *e -band 1.
Sallust [’lost], m -s npr Sallustius. s~isch, a
Sallustius-, sallustisk.
1. Salm, m -[e]s -e (dim. Sälm\chen, -lein) zool.
Salmo salar lax. Sms., se Lachs-.
2. Salm, m -[e]s -e nty., se Psalm. Langer n
lång[randig] historia.
Sälmchen, n -s -, se 1. Salm.
Salmi [mi:], m - - salmi, fågel|ragu, -pastej.
Salmiak [’zal, ’ak], m -s O kem. salmiak. -geist,
m -es salmiaksprit. -salz, n -es salmiak[salt],
-spiritus, m -, se -geist.
Sälmlein, n -s -, se /. Salm.
Salmilling, Sä|mling, se Saibling, -oniden [’ni:],
pl zool. Salmones, egentliga laxar.
Salol, n -s O kem. salol.
Salomilo[n], m -öns o. -onis [’mo:] npr [-Salo-mo[n].-] {+Salo-
mo[n].+} Sprüche -on[i]s Salomos ordspråk,
-on|inseln, pl Salomonöarna. s-onisch [’mo:],
a salomonisk, t. ex. nes Urteil, ne Schriften
Salomos skrifter, -ons|nuß, f -nüsse, se
maledivisch[e Nuß). -Ons|siegel, n bot. Polygonatum
officinaie [get]rams. -ons|urteil, n -[e]s -e, se
s-onisch.
Salon [za-, sa-’lo:], m -s -s salong, -dampfer,
m -s - ung. turistångare, -dekoration, /"-en
teat. salongs|dekoration, -inredning. S^fähig,
a salongs|mässig, äv. -van. -geschwätz, n -es
salongs|prat, -konversation, -gewehr, n -[e].s
-e salongsgevär, -held, m-en-en, -löwe, m -n
-n salongs|hjälte, -lejon. -Spiegel, m trymå.
-spiel, n -[e]s -e inomhus[spel, -lek. -stiick,
ti -[e]s -e mus. salongs|stycke, teat. äv. -pjäs.
-wagen, m -s - järnv. salong[s]vagn.
Salophen [’fern], n -s O farm. salofen. |
salopp, a slarvig, ovårdad, osnygg, snuskig.
S/>-e, [lopa], f -n 1. slinka, slyna. 2. förr
salopp, siags rundskuren slängkappa. Skerfe
[’ri:], f -n slarv, vårdslöshet, osnygghet.
Salpe, f -n zool. saipa salpdjur.
Salpeter [’pe:], m -s O salpeter, s^artig, a
sal-peter|aktig, -liknande, -erzeugung,f -en
salpeterframställning. -grube, f -n salpetergrop.
s^haltig, a salpeterhaltig. -hütte, f -n
sal-peter|verk, -sjuderi.
salpet [e]rig [’pe:], a, se -erartig O. -erhaltig.
-[e]rigsauer, a salpetersyrlig. -erjsauer, a
salpetersyrad.
Salpeter‖säure [’pe:], f salpetersyra, -sieder,
m förr salpetersjudare. -siederei, f -en, se
-hütte.
Salpinx [’zal], f-e mus. Salpinx, grek, trumpet.
Salse, f -n 1. sait* sås. 2. siam vulkan. 3. se
DicTcsaft. 4. fruktmarmelad.
Salt‖a, n -s O siags damspel salta, -arelljo, m -os
-i saltarello, romersk dans. -|o mortal|e, m -o
-es -o -es o. -i -i saltomortal. E-n n machen
slå en saltomortal.
Salubrllin, n -s O salubrin. -ität, fO
hälsobringande beskaffenhet, sundhet, salubritet.
Salut m -[e]s -e salut, t. ex. ~ schießen,
königlicher n. -ation, f -en hälsning, s^fähig,
a salutmässig. stier|en, -te -t tro. intr [h]
salutera, hälsa [militäriskt], -ist, m -en -en
anhängare av Frälsningsarmén, -leine, f -n
& livlina. -rolle, f -n fördelningstabell,
-schießen, n -s salut|ering, -erande, -givning.
-SChuß, m -schusses -scliüsse salutskott.
Salvarsan [var’za:n], n -s O läk. salvarsan.
Salv‖ation [v], f -en räddning; försvar,
ations|-schrift, f -en försvarsskrift, -ator, m -s -en
salvator, räddare, frälsare, -ator|bild, n -[e]s
-er Kristusbild, s-atorisch, a. Klausel
inskränkande klausul i ty. ßeichsgesetz. -atori|um,
n -ums -en lejdebrev. -ator|medaille [’dalje],
f -n räddningsmedalj, -ator|orden, m -s
Sal-vatororden, Frälsarens orden, s-a venia, adv
med förlov, s-e, interj salve! var hälsad!
-e, f -n 1. ett hell, välkommen, salve. 2. X,
salva. E-e n geben ge en salva (ett glatt
lag).
Salvei [v], se Salbei.
Salven|feuer [v], n salveld, eld i salva.
Salvete [’ve:], f -», dial. servett,
salvier|en [v], -te -t I. tr rädda, bringa i
säkerhet. II. refl. Sich n rädda (skydda} sig;
vidtaga säkerhetsåtgärder.
Salweide, f -n bot. Salix caprea sälg.
Salz, n -es -e 1. aiim. o. kein, salt, ofta koksalt.
Flüchtiges n luktsalt; iceißes n bord[s]salt;
etw.. in n legen salta in (ned) ngt. 2.bildl.
Attisches n attiskt salt; Kümmel und n svart och
vit[t]; das n der Erde sein vara jordens salt;
es aus dem n kriegen få ett ordentligt kok
stryk; aus dem ~ ordentligt, redigt, kraftigt;
im n liegen vara i knipa (klämma); er hat
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1999.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free