- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2001

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Säubern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ga [upp] sig. S-n, n -s O, S-ung, f -en
uppsnyggande, rengöring, fejning; [ut]rens|ning,
-ande, befriande.
Sau‖besen, m skällsord svinpäls, -birne, f
vildpäron. -blatte n -[e]s -er† 1. smuts|blad,
-tidning. 2. kort. dåligt kort, hacka, -blume, f,
se Löwenzahn 2. a). -bohne, f bot. 1. Vicia faba
bondböna. 2. se Ackereichel, -borg, m -[e]s
*e gällsugga. -borste, f -n svinborst,
-braten, m -s - grisstek; vildsvinsstek, -brot, n 1.
jordärtskocka. 2. bot., se à) Alpenveilchen,
b) Ackereichel, -bruch, m -[e]s -e† jakt. av
vildsvin uppbökad plats, -bucht, f-en
skydds-hägnad för vildsvin, -burzel, se Ackerburzel.
Sauce [’zo:so], f -n, se Soße.
Säu|chen, n -s - liten sngga; [späd]gris.
Sauc‖iere [zo-, so-sT’s’ra], f -n sås|skål, -kopp.
s-ier|en, -te -t tr såsa tobak, -is|chen [-[zo#/si:s-£on], -] {+[zo#/si:s-
£on],+} n -s - slags liten korv.
Sau‖distel, se Gänsedistel, s-dumm, a F kodum.
s-|en, -te ge-t P I. intr [Å] 1. vara snuskig
(grisig). Mit etw. behandla ngt på ett
smutsigt (snuskigt) sätt, svina (grisa) ner
ngt; mit der Tinte ~ bläcka ner [överallt].
2. säga oanständigheter, vara svinaktig
(oanständig). 3. se knallen II. 3. b). II. tr o. reß
sich ~ svina (grisa) ned [sig].
sau[er, a (komp. -rer -erst) 1. sur, med sur smak,
t. ex. -re Kirschen, der Essig ist -re
Gurken ättiksgurkor; -re Milch äv. surmjölk; ~
machen göra sur, surgöra; ~ werden bli sur,
surna; die Trauben sind ~ ordst. surt, sa
räven om rönnbären; das können Sie sich ~
kochen lassen! F iron. det kan ni lägga på en
smörgås OCh äta Upp! 2. kem. Sur. 3. lantbr.
-rer Boden sur (vattensjuk) mark; -res
Futter, se Sauerfutter. 4. -rer Wind ung.
fuktig vind; ofta nordväst- el. nordan|vind. 5. wiai.
mödosam, besvärlig, tung, svår, t. ex. -re
Arbeit, -re Mühe. ~ erworbenes Geld surt
förvärvade pengar; -rer Schweiß svett och möda;
-rer Verdiemt hård förtjänst; etw. ist {fällt)
e-m rg (kommt e-m {e-n) ~ an) ngt faller
sig svårt för ngn; es sich (dat.) ~ werden
lassen anstränga sig [med ngt]; das viele
Sprechen wird mir ~ jag har svårt för att tala
så mycket; e-m das Leben machen göra
livet surt för ngn. 6. sur[mulen], vresig,
butter. Ein -res Gesicht machen göra en sur
min (sura miner); e-m ein -res Gesicht
machen se (F blänga) snett på ngn; mit -rer
Miene ar. med bitter min.
1. Sauer, m -s - P Midi, svin, gris.
2. Sauer, »-söl. syrlighet, syrlig smak. 2.
kök. gåskrås i ättika; jfr Schwarz-, Weiß\sauer.
3. sur vassla. 4. dui. a) ättika; b) surdeg. 5.
typ. F surkål betalt men ej utfört arbete, -ach, m
-[e]s -e, se -dorn. -ampfer, m bot. Rumex acetosa
ängssyra, -ampfereule, f zool. Triphæna pronuba
stort jordfly. -bad, n -[e]s -er† färg. syrebad.
säuerbar, a kem. som kan försättas med syra.
Sauer‖beere, se Moosbeere, -bleiche, f
syreblekning. -braten, m -s - surstek. -brunnen,
m -s - surbrunn; hälsobrunn, -dorn, m -[e]s
-e bot. Berberis vulgaris surtorn, berberis.
Sauerei, f -en svineri, snusk, oanständighet;
ryslig oordning.
Sauerllfleisch, n -es kök. nng. enkel surstek.
-futter, n lantbr. surfoder, ensilage. -gräser, pl
lantbr. namn på halvgräs, s-haltig, a kem.
innehållande en syra. -holz, n, se Bitterblatt,
-ho-nig, m -[e]s läk. ättikhonung, oxymel. -kalk,
m -[e]s mur. -släckt kalk. -.käse, se -milchkäse.
-kirschbaum, so (gemeiner) Kirsch[en’]baum.
-kirsche, f -n 1. surkörsbär. 2. [-ättik[s]körs-bär.-] {+ättik[s]körs-
bär.+} -klee, m bot. oxaiis acetosella harsyra,
klee|-säure, f kem. oxalsyra, -kohl, m -[e]s, se -kraut
1. -kraut, n -[e]s 1. kök. surkål. 2. se -klee. 3.
se Sauer 5. -krautesser, m ’surkålsätare’
öknamn på tyskarna.
säuer‖‖en, -esi -te ge-t intr [ä] smaka syrlig[t].
-lich, a syrlig. S-lichkeit, f O syrlighet,
syrlig smak. -lich-süß, a sötsur. S-ling, m -s -e
1. se Sauer[ampfer, -brunnen, -dorn, -klee,
-milchkäse. 2. surt (syrligt) vin.
Sauer‖maul, n -[e]s -erf, se -topf 2. -milch, /0
surmjölls. -milchkäse, m -s - surmjölksost.
S-|n, sau[e]re -te ge-t intr [h o. s] 1. bli sur,
surna, t. ex. die Milch, das Bier -t. Der Teig
-1 degen jäser. 2. vålla möda (besvär), kosta
på. Was nicht -1 das süßt nicht ordspr. kostar
det inte så smakar det inte.
säuer|n, säu[e]re -te ge-t I. tr 1. göra sur, syra,
tillsätta syra till. Den Teig ~ låta degen
jäsa. 2. kem. syrsätta, låta oxidera. II. intr
[h], se sauern.
Sauerllquelle, f -rc, se -brunnen, -salz, n -es -e
kem.syresalt. s-sehend, se s-sichtig. -sent, m,
se -amp fer. s-sichtig, a som ser sur[mulen] ut.
Sauerstoff m -[e]s kem. syre. aufnehmen
oxideras; ~ mitteilen oxidera; Aufnehmen
von {Sättigung mit) ~ syrsättning, oxidering,
-apparat, m -[e]s -e syreapparat, -äther, m -s
kem.aldehyd. s~|en, -te ge-t tr oxidera, -gas,
n -es -e syrgas, s^haltig, a syrehaltig. -pol,
m -[e]s -e fys. positiv pol, anod. -salz, n -es
-e kem. syresalt. -ung, f -en oxidering.
-Verbindung, f -en syreförening.
sauer‖süß, a sötsur. S-teig, m -[e]s -e surdeg.
S-topf, m -[e]s -e† 1. ättikskruka. 2. F [ättik-]
sur person, F surkart, tvärvigg, -töpfig, se
-:töpßsch. S-töpfigkeit, f O surhet,
surmulen-het. -töpfisch, a (sup. -[e]s*) sur, surmulen,
trumpen, gnatig, vresig.
Säu[e]rung, f -en surgörning, syrande;
syrsättning.
Sauer‖wasser, n -s -† 1. se -brunnen. 2.
kol-syrat [mineral]vatten. -Weichsel, se
Maraska-weichsel. -werden, n -s O 1. surn|ande, -ing.
2. ättiksbildning. -wurm, m zool. Tortrhc
ambi-gueii» en vecklarelarv Pa, vin.
Sau‖essen, n bildl. svinmat. -fang, m -[e]s -e† 1.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free