Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Säureanhydrid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bitterhet. 3. -n kem.’syra. -anhydrid, n -[e]s
-e kem. syreanhydrid. -äther, m, se -ester.
-bad, n -[e]s -er† syrebad.
Sau|rebe, f, se Bittersüß.
säure‖beständig, se -fest. -bildend, a
syre|bil-dande, -alstrande. S-bildung, f -en
syre|bildning, -alstring, förvandling till syra. S-ester,
m kem. sur ester, estersyra. S-farbstoff, m -[e]s
-e sur färg. -fest, a syre|fast, -beständig, -frei,
a fri från syra. S-fuchsin, n -s kem. sur fuksin.
S-gehalt, m -[e]s surhet, halt av syra,
syrehalt. S-griin, » -[e]s O syregrönt.
Sauregurkenzeit [’gur], f -en död säsong.
säure‖haltig, a innehållande syra, O [-syr[a]hal-tig.-] {+syr[a]hal-
tig.+} S-messer, m O syi [a]mätare. S-messung,
f -en O syr[a]mätning. S-wage, f -rø, se
-messer. S-wecker, m mejeri syreväckare.
Saurier [’zauriar], pl zool. Sauria kräldjursgrupp.
säurig, a kem. innehållande syra.
Sauroi|lith, m -[e]s o. -en -e[w] paieont.
sauriaför-stening. -poden [’po:], pl paieont. Sauropoda.
Saul|rübe, f -n lantbr. Beta vulgaris mangold,
romersk kål. -rüde, m -n -ny se -Jänger.
Säu|rung, se -erung.
Saus m -es O 1. se -en. 2. In ~ und Bratts i
sus och dus; in einem ~ i ett huj.
Saullsack m -[e]s -e†, «e -magen. -salat, m, se
Giftlattich, -same[n], m bot. Myriopbyiium
vattenslinga. -sehne der, m svinkastrerare.
Sausebraus m -es -e, se Brausewind, -horn, n
-[e]s -er† zool. Buchinum valthornssnäcka.
Säusei m -s O 1. [sakta] sus[ning]. 2. svag
[vind]fläkt; sakta viskning.
Sauselaut m -[e]s -e språkv, sibilant, väsljud.
säuse‖ln, säus[e]le -te ge-t I. intr [h o. s] 1. [h]
sakta susa (el. sorla, viska). 2. [s] röra sig
[med ett] sakta susande [ljud]. II. tr 1.
[sakta] susa (el. viska) [fram], t. ex. Ydie
Blätter ~ es. 2. E-n in Schlummer ~ söva ngn
med sitt [sakta] sus[ande]. S-n, n -s O [-[sakta]-] {+[sak-
ta]+} sus[ande, ning]; [sakta] visk|ande,
ning. S-stimme, f -n 1. viskande (susande)
röst, t. ex. die ~ des Waldes. 2. läspande röst.
saus‖en, -[es]« -te ge-t I. intr [h o. s] 1. [h]
susa, brusa, vina; om kula vissla; om insekt surra.
Es -t mir in den Ohren det snsar i mina öron.
2. [s] röra sig [med ett] susande (brusande,
vinande) [ljud], [komma] susa[nde] [-(brusa[n-de], -] {+(brusa[n-
de],+} vina[nde], Vissla[nde]). Der Pfeil -te
durch die Luft pilen ven genom lüften. 3.
leva i sus och dus. II. se säuseln II. S-en, n
-s O sus[ande], brus[ande], vin[ande],
visslande. S-er, m -s -1. se a) S-e\lautf b)
Brausewind. 2. vin i jäsning, jäsande vin. 3. rus
av jäsande vin. S-ejwein, m -[e]s -e, se b-er 6.
Se|wind, se Brausewind. -ig, a susande,
brusande, larmande.
Säusler m -s se Lisp[e]ler.
Sau spieß, m -es -e vildsvinsspjut.
Saussurit [so-sY’ri:t], m -[e]s min. saussurit.
Saullstall m -[e]s -e† svin|stall, -stia. -steller,
m, se \fänger. -Stoß, m -es -e† fäktn.
regle-mentavidrig stöt. -tanne, f, se Bärentappe 2.
sautier|en [sc’ti:], -te -t tr kök. steka mtt o. hastigt.
Sau‖tod, m, se -melde, -treiben, n -s , -trift, f -en
drevjakt på vildsvin, -trog, m -[e]s -e† svinho.
Sauvegarde [so*va’gard(8)], f -n livvakt.
sauvo I. a P dödfull.
Saullwetter, n F ruskigt väder,hundväder.
-wiJs-ke, se Heckenwicke. -Wirtschaft, f dålig skötsel;
svineri. .S-wohl, a stud. F Mir ist ~ jag har
det (mår) [alldeles] svinaktigt bra. -würz,
f, se Baldkraut a), Braunwurz, Brechwurz.
-zahn, m -[e]s -e† 1. vildsvinsbete. 2.
krit-pipa; snugga, -zote, f -n [mycket] svinaktig
historia. — jfr Schwein[e]-, Schweins
Savaku [va’ku:], m -s -s zool. Canoroma cochlearia
savaku, båtnäbb.
Savanne [’vana], f -n savann, grässlätt,
-n|-hund, w?, se Maikong. -n]strauß, m, se Nandu.
-n|wald, m -[e]s -er† savannskog.
Säve [’sa:va], f npr floden Säve.
Sävitien [’vivian], pl grov misshandel.
Savonnerieteppich [’ri:], m -[e]s -e
savonnerie-vävnad.
Savoyllarde [zavo^jarda], m -n -n savojard,
invånare i Savojen.-arden|geige, f -n, se [-av-den]leier.-] {+-av-
den]leier.+} -arden|knabe, m -n -n savojardgosse.
-arden leier, f -n positiv, -ardin, f -nen
savo-j|ardska, -iska; se -arde. s-ardisch, se -er II.
-er [’voj], I. m -s se -arde. II. a ©böji.
savo-jisk, från (i) Savojen. ~ Alpen
Savojeralper-na. -erin, f -nen, ee -ardin. -er|kohl, m trädg.
savojkål. s-isch, se -er II.
sax-, säx-, se sachs-, sächs-.
Saxaul [’saksaul], m -s -e o. -s bot. Haioxjion »m-
modendron Saxaul.
Saxhorn, n -[e]s -er† mus. saxhorn.
Saxifrag|a [’ksi:], f -en bot. saxifragaväxt,
saxi-fraga.
Saxone[’ksoina], m -n -n saxone, saxare,
sach-sare.
Sax‖ophon, n -s -e mus. saxofon, -posaune, f -n
mus. saxotromba.
Sayettlle [’jsta], f O, -[en]garn, n -[e]s [-sayett[-garn].-] {+sayett[-
garn].+}
Sä|zeit, se Säezeit.
sazerdotal [’ta:l], a sacerdotal, prästerlig.
s. B., förk. för südliche Breite sydlig bredd (s.
br.).
Sbirre m -n -n sbirr, förr itai. rättstjänare.
S-bucht, S-kurva, S-bukt.
Sc-. Ord som icke återfinnas under Scsökas under
Sk- och Sz-.
S. C., förk. för Seniorenconvent seniorskollegium.
Scepter, se Zepter.
sch, interj 1. sch! tsst! hysch! 2. schas!
Schaar-, Se Schar-.
Schab|ab [b"ap], n -s 0, se -sel.
schabber|n, -te ge-t intr [h] dial. prata, sladdra.
Schabbes [’Jab], m - - jud. sabbat, -decke|, m
’sabbatshatt’; F hattskrälle.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
