- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2019

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Scharmut ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Scharmut [7mu:t], m -[e]s -e zool. Clarias anguillarii
ålmal, scharmut.
Scharm‖ützel [’myt], n -s - ⚔ skärmytsling.
s-ützel|n [’myt], -ütz[e]le -te -t intr [h] 1.
skär-mytsla. 2. se s-utzieren 1. -ützeln, n -s
skär-mytslande. s-utzier|en [’tsi:], -te -t intr [h] 1.
flörta, kurtisera. 2. se s-ützeln 1. -ützler [’myt],
m -s - skärmytslare, -ande soldat.
Scharn [a], m -[e]s -e 1. kött-, slakt[bänk,
köttdisk. 2. bröddisk.
Scharnier, n -s -e ⚙ scharner, gångjärn[s|hake,
-s|hängsle]. -band, n -[e]s -er† scharnerband,
gångjärnshalva, -feile, f -n ⚙ scharnerfil.
-gelenk, n -[e]s -e anat. gångjärnsled. -kluppe,
f -n ⚙ gångjärnskloppa. -stift, m -[e]s -e
gångjärns|sprint, -stift, scharnerstift. -ventil,
n -s -e klappventil. -Verbindung, f -en
schar-ner-, gångjärns[hopfogning. -Verschluß, se
Klappenverschluß, -zange, f -n urm.
scharner-tång. -Zirkel, m scharneijcirkel, -passare.
Scharnützel [’nyt], m -s - dial. [pappers]strut.
Schärpe, f -n skärp, ibi. gördel.
Schärper, 111 -s - gruvarbetares kniv.
Scharpie [’pi:], f -n charpi, linneskav.
1. Scharre, /*-rc, se Misteldrossel.
2. Scharr‖e, f -n 1. skrap|ande, ning. 2. se
-eisen. 3. kök. [mat]rester som bortskrapas,
skovor. -eisen, n skrap|a, -järn; fotskrapa;
sotares raka. S-|en, -te ge-t I. intr [h] 1. skrapa,
gnida, riva, t. ex. mit e-m Eisen 2. skrapa,
krafsa, t. ex. die Hühner ~ im Mist, der
Hund -t an der Tür. In der Erde ~ krafsa
(rota, böka) i jorden; Pferde ~ in die (der)
Erde hästar skrapa med hovarna (av. stampa)
i marken av otålighet. 3. bildl. ~ und schaben,
~ und geizen skrapa och gnida, vara en
gni-dare; nach Privilegien ~ rota [i gamla [-papper]-] {+pap-
per]+} efter privilegier. 4. skrapa med
fötterna, t. ex. die Studenten ~ aus Ungeduld oder
Unwillen. Beim Gruß ~ skrapa [och bocka]
vid hälsning. 5. se kratzen 4. II. tr skrapa,
t. ex. Moos von den Bäumen Etw. aus der
Erde ~ krafsa (skrapa, rota, böka) upp ngt
ur jorden; etw. in die Erde ~ krafsa (äv.
gräva, hacka) ned ngt i jorden; die Glut unter
die Asche ~ raka aska över glöden. III. ref.
Sich ~ skrapa (krafsa) sig, t. ex. die
Schneehühner ~ sich durch den Schnee.
1. Scharren, n -s O skrap]ande, ning,
krafsande; bökande, rotande i jorden.
2. Scharren, m -s se Scharn.
Scharrller, in -s - 1. skrapare, krafsare. 2.
gni-dare, snålvarg. 3. se -eisen. 4. pi. zool. a) se
-vogel; b) grävande djur. 5. se Harzschaber.
-fuß, S-1üße!n, se Kratzfuß, kratzfüßeln. -icht,
n -[e]s O något hopskrapat, ’hopskrap’.
Schar riegel, m lantbr. plogbillssprint.
Scharrier‖eisen, n ⚙ stenhugg. bredmejsel, s-|en,
-te -t tr stenhugg. hugga med bredmejsel.
Scharr‖käfer, m zool. scarabæus tordyvel. -loch,
n -[e]s -er† krafshål i jorden, -maus, f zool.
Spaiax typbius blind|mus, -mullvad, -netz, n -es
-e fiske trål, släpnot. -sel, n -s 0, se -icht. -tier,
n zool. surioata tetradact.via surikate, krafsdjur.
-vogel, pl hönsfåglar.
1. Scharte [a], f -n 1. hak (hack) i egg m. m.,
skåra. E-e rw auswetzen få (ta) revansch, få
upprättelse. 2. ⚔ skottglugg, embrasyr;
glugg. 3. se Hasenscharte 1. 4. [berg]pass.
2. Scharte [a], f -n bot. Serratuia skära.
Scharteke [’te:ka], f -n 1. gammal lunta (bok);
äv. gammal möbel; gammalt skräp. 2. se
Schachtel 2. -n]händler, m antikvarisk
bokhandlare. -n|jäger, m [ivrig] samlare av gamla
luntor, ’lunt|samlare, -jägare’.
schartenartig [’Jar-’a:r], a bot. naggad, såg[ad,
-tandad.
Scharten‖backe [Ja], f -n ⚔ fort. skottgluggs
kindstycke. -blende, f -n1. rort. blindja, -ering.
2. infanterisköld, -blendeladen, m -s -f, se
-blende 1. -brust, f -e† bröstvärn vid
skottglugg.-enge, f -n, se -hals. -feuer, n
skottgluggseld. -hals, m -es -e† fort.
skottgluggshals. -kasten, m ~s - ⚔ fort. merlon. -laden,
m -s -f, se -blende 1. -mauer, f -n mur med
skottgluggar, -maul, n -[e]s -er† 1. fort.
skottgluggsmynning. 2. harmun. -nase, f
zool. Noctiiio harmunfladdermus. -Öffnung, f -en
skottglugg[söppning]. -schnäbler, m, se
Flamingo. -spuren, pl spår av kniv-, yx|hak.
-wange, f -n, se -backe, -weite, f -n
skottgluggsvidd. -zeile, f -n, se -kasten.
Schartepartie, se Chartepartie.
schartig [a], a 1. om egg naggad, skårig, full
med hak (hack) t. ex. ~es Messer, ~e
Berg-kante. Se scharf 1. 2. [försedd] med
skottgluggar. 3. harmynt. 4. Schafe glestänta
får. S^keit, f O skårighet, naggat utseende.
Schärtling [s], m -s -e bot. Saussurea alpina
fjäll-skära.
Scharung, f -en gruvt. förening av malmgångar.
Schar‖wache [Ja:], f -n 1. [nattlig] patrull. 2.
vakt|rum, -lokal. -Wächter, m patrullkarl.
-weise, se -enweise.
Scharwenzel [’vsn], m -s - l.se Kratzfuß. 2.
kort. CL) knekt; b) tyskt kortspel. 3. faktotum,
allt i allo. <v sein om pers. el. sak vara
bruk-bar till allt. 4. fjanr, beskäftig person;
smickrare, -ei, f -en bockande och
skrapande [med foten], fjäsk, fjäsande, kryperi;
smicker. s~|n [’vsn], scharwenz[e]le -te -t
intr [h] 1. spela Scharwenzel (2. b)). 2. [-fjä-s[k]a, -] {+fjä-
s[k]a,+} vara beskäftig, F svansa för ngn, bocka
och skrapa [med foten]; smickra. E-m
Mädchen ~ göra sig till för en flicka.
Scharwerk [a:], n -[e]s -e 1. se Frondienst. 2.
arbete på lediga stunder, extraarbete; F
små-jobb. s~|en, -te ge-t intr [h] 1. arbeta hårt,
träla, F knoga. 2. arbeta på lediga stunder,
knåpa med litet av varje, -er, m dagsverkare.
scharw|inz|en, -est -te -t i, se -enzeln.
schasslien, -est o. schaßt schaßte geschaßt tr
⚙ saknar plär. † omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjö
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free