- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2023

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schaueranblick ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

paroxysm äv. bildl. Er hat seine hellen ~ F han
har sina ljnsa ögonblick. 3. rysning, bävan,
t. ex. heimlicher Kalte ~ kalla kårar.
jfr Schauder, -anblick, m -[e]s -e hemsk
anblick (syn), -bad, n -[e]s -er† dusch.
bal-lade, f -n hemsk ballad, skräckballad, -bild,
n -[e]s -er skräckbild, hemsk bild (tavla),
-dram|a, n -as -en skräckdrama,
bloddrypande [teater]pjäs. s^erregend, se
schaudererregend. -fieber, n läk. fross|a, -skakning[ar],
-frost, m -es fross|brytning, -skakning,
-ge-fühl, n -[e]s -e hemsk känsla, känsla av
skräck (fasa), -geschichta, f -n hemsk
historia; skräckroman, ’rövarroman’; ibi.
sensationsroman. -gestalt, f -en hemsk gestalt;
skräckbild. Schaft, a %, se schauderhaft.
Schauerholz, n -es -er† väv. glättholts.
schau[e]rig, a hemsk, ryslig, förskräcklig,
gräslig, fasaväckande, skräckinjagande. Mir
ist ~ ung. jag darrar (skakar) i hela kroppen:
~es Wetter gräsligt [rusk]väder. S^keit, f -en
hemskhet, ryslighet, gräslighet,
förskräcklighet.
Schauerin, f -nen 1. [kvinnlig] åskådare
(be-skådare). 2. sierska, profetissa.
Schauerl|kälte, f O bister köld (kyla), -kerl, m
-[e]s -e förskräcklig (gräslig) karl.
klapper-schlange, f zool. Crotaius terrificus sydlig
skallerorm, cascavella.
Schauerleute, pl, se -mann.
schau|erlich, se -[e]rig. S^keit, f O hemskhet,
ryslighet, förskräcklighet, fasansfullhet.
Schauerülicht, n -[e]s hemskt (spökaktigt) ljus,
t. ex. das r\j des Mondes.
-literatur, f skräck-litteratur, ’rövarromaner*.
Schauer|mann, m-[e]s -leute, se 2. Schauer,
-s|-knöpf, m -[e]s -e†, -s|knoten, m -s -
Doppelter ~ dubbel sjåarknop.
1. schauer|n, schaii[e]re -te ge-t I. intr [h] 1.
o. opers. rysa, bäva, darra (i högre stil än
schaudern,, jfr detta). Vor Kälte ~ skaka (huttra) av
köld; vor Wonne ~ rysa av välbehag; es -t
mich jag ryser. 2. Wolken ~ himlen är
betäckt med regndigra moln. 3. Es -t a) det
haglar [i skurar], b) det öser ned (ösregnar).
II. tr Der Baum -t Blüten herab trädet
öser ned blommor.
2. schauer|n, schau[e]re -te ge-t tr dial. skura; ⚙
polera, slipa nålar.
3. schauer|n, schau[e]re -te ge-t intr [Ä] dial.
söka skydd.
Schauer‖nacht, f -e† hemsk (förskräcklig,
ryslig, fasans) natt. -nis, n -ses -se, se -lichkeit.
-roman, m -s -e, se -geschichte. -schlänge, se
-lclapperschlange. -stille, f O hemsk
(olycksbådande) tystnad, -tat, f -en hemskt
(upprörande) dåd. S-voll, se schau[e]rig.
Schau‖essen, n, se -gericht. -falte, f -n, se -ende.
Schaufel, f -n (dim. Schäuf\lein, -eichen) 1. skovel,
skyffel, tbi. spade, sopskyffel; öskar, skopa.
2. skovel på vattenhjul. 3. [år]blad; [ankar]fly.
4. skovelliknande verktjg, t. ex. brödspade. 5. [-sko-vel[horn], -] {+sko-
vel[horn],+} hornskovel. 6. se -zahn. 7.
havs-skoidpaddas simfot. s~artig, a skovel|aktig,
-ar-tad, -liknande, -bagger, se -kettenbagger.
-band, n -[e]s -er† O laxstjärtsgångjärn,
-blatt, n -[e]s -er† skovelblad. -bohrer, se
Löf-felbohrer. -bolzen, m -s - skovelbult. -brett,
n -[e]s -er, se Schaufel 2. -bügel, m
sko-velfläns. -dampfer, m -s - hjulångare, -ente,
se Löffelente 1. -er, se Schaußer. s~förmig,
a skovel-, skyfiEel|formig. -fuß, m -es -e†, se
Schaufel 7. s~füßig, a med skovelformade
fötter simfötter, -gehöm, -geweih, n -[e]s -e, se
Schaufel 5. -hacke, f -n skovelformig backa,
-hirsch, m jakt. hjort med skovelhorn. -hut,
wi -[e]s -e† ’jesuithatt’; ’skovelhatt’,
’präst-hatt’. sticht, s~ig, se schauj’l\icht, -ig.
-kasten, m -s - hjulhus På hjulångare, -kette, f -n
paternosterkedja. -kettenbagger, m -s - ⚙
paternosterverk med skövlar, -kränz, m -es -e†
⚙ skovelkrans. -kunst, f -e† O uppfordrings-,
äv. paternoster|verk med skövlar, -mühle, f
-n kvarn med skovelhjul.
schaufel|n, schauf[e’]le -te ge-t I. tr 1. skövla,
skotta. Ein Grab ~ äv. gräva en grav;
Ge-treide ~ skyffla om spannmål. 2. skyffla,
t. ex. Gartenwege II. intr [h]. Die Ruder
~ på hjulångare hjulen kasta undan vattnet.
S~, n -s O skövlande, skott|ande, ning,
grä-v|ande, ning; skyffl|ande, -ing.
Schaufel[]ohr, n skovelformigt öra P& häst. -pflug,
vi -[e]s -e† lantbr. störtplog. -platte, f -n
sko-vel|platta, -blad. -pumpe, f -n skovel-,
centrifugal|pump. -rad, n -[e]s -er† O skovelhjul,
-stiel, m -[e]s -e skovel-, skyffel|skaft. -stück,
n -[e]s -e jakt. skulderstycke På vilt. -stütze, f
-n trampkant på spade, -teilung, f -en
sko-velavstånd på skovelhjul, -voll, f Ö en skovel
(skyffel) full. -wein, m -[e]s -e ’omrört vin’
berett av omrörd must. s-weise, adv skovel|tals, -vis.
-welle, f -n skovelaxel. -werk, n -[e]s -e, se
-kunst. -zahn, m -[e]s -e† framtand.
Schaufenster, n 1. skyltfönster, butiks-,
bod|-fönster. 2. tittglugg, -auslage, f -n
fönsterskyltning. -beleuchtung, f -en [-[skylt]fönster|-belysning, -] {+[skylt]fönster|-
belysning,+} -eklärering. -dekorateur, m -s -e
[skylt]fönsterdekoratör.
Schäuflein, n -s -. se Schaufel.
Schauf‖ler, m -s - 1. skovlare, skottare;
skyff-lare. 2. hjort (älg) med skovelhorn. 3. se
Löffelreiher. 4. skovelhjul; turbin. 5. lantbr.
ettårigt får. s-icht, s-ig, a skovel- el.
skyffel|-aktig, -artad, -formig.
Schau‖flug, m -[e]s -e† flyguppvisning. s-frei;
a om fördämning godkänd vid officiell besiktning.
S-führ|en, führe (führte) zur Schau zur Schau
geführt zur Schau zu führen tr [kringföra
och] förevisa; föra till torgs; äv. lysa (ståta)
med. -gebilde, n -s se -apparat, -gebühr, f
en inträdes-, entré|avgift. -gefecht, n -[]e]s
-e 1. sken|strid, -fäktning. 2. ant. gladiator|-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free