- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2031

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schelmauge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(en skälrask, skalkaktig blick); e-n ~ im
Nacken (hinter den Ohren) haben ha en räv
bakom örat; e-n faulen ~ im Rücken haben
vara för lat att bocka sig; sich in e-n ~
wik-keln, se -en\haut. — jfr Schalk. -auge, se
-en\-auge. skälige‖n, -te ge-t intr [h] kasta
skälmska (skalk-, skälm-, spjuveijaktiga) blickar.
S~|en, -te ge-t tr 1. stämpla (brännmärka) ngn
som skurk (skälm). 2. se necken.
Schelmenllart, f O. Nach ~ på skälmars
(bovars) sätt. -auge, n -s -n skälmsk (illparig,
skalk-, spjuver|aktig) blick, -bein, n. Ein ~
im Rücken haben, se Schelm 3. ex. -ei, n, se
Gichtmorchel, -gesicht, n -[e]s -en 1.
skurkaktig uppsyn, bovfysionomi. 2. skälmsk
(skälmaktig, illparig, spjuveraktig) uppsyn
(min), -gezücht, n -[e]s skurkaktigt följe,
-glück, n -[e]s ung. bondtur. ~ führt zum
Strick ordspr. vad orätt fås med sorg förgås,
s-haft, se schelmisch.
-haftigkeit, f -e?iskälipsk-liet, skälm-, skalk-, spjuver|aktighet. -haut,
f. Sich in e-e ~ wickeln F smita, avdunsta,
-lied, n [e]s -er skojarvisa. -pack, n -[e]s
rac-kar|följe, -pack, tjuvpack, -roman, m -s -e
litt. skälmroman, -spräche, f -n ung. tjuvspråk,
-streich, m -[e]s -e, -stück, n -[e]s -e, -tat, f
en 1. skurk-, bov[streck. 2. skälmstycke,
spratt, -tum, n -[e]s O 1. skurk-, bov|aktighet.
2. skälm-, skalk-, spjuver|aktighet. -zunft,
f -e† skälmarnas (tjuvarnas) skrå.
Schelm‖erei, f -en 1. ■ e-entum. 2. se -enstreich.
-in, f -nen, se Schelin. s-isch, a (sup. -[e]stf)
1. skurk-, bov|aktig. 2. skälmsk, skälm-,
skalk-, spjuver|aktig, putslustig.
Schelpen, pl på havsstrand uppkastade mUSSel- Och
snäck|skal.
Schelti|brief, m -[e]s -e ovettigt brev, F
skäll-brev; smädebrev. -e, f -n 1. ovett, bannor,
skrapa, gräl, F skäll. ~ bekommen (F kriegen)
få ovett (bannor), F bli utskälld; es gibt ~
det vankas ovett. 2. t skällsord, -ebold, m
-[e]s -e ständigt gormande (grälande,
trätande) person, s-en, schiltst schalt[e]st
schöltest gescholten schilt I. intr[h] 1. gräla, banna,
träta, vara ovettig (otidig), F skälla, t. ex. er
schilt in einem fort, mit e-m (auf e-n) äv.
svära och gorma, t. ex. den ganzen Tag
2. se III. 1. II. tr 1. gräla (träta, F skälla) på,
vara ovettig på, vara otidig (fara ut) mot,
F skälla ut, t. ex. e-n [wegen seines Betragens]
Gescholten werden, Se Schelte {bekommen);
ein gescholtenes Kind ett barn som fått
bannor (ovett); wie ein gescholtener Schuljunge
aussehen se ut som en åthutad (F utskälld)
skolpojke. 2. lasta, banna, klandra, tadla,
t. ex. das Betragen jds man kann ihn
deshalb nicht 3. kalla ngn [för], t. ex. sich
Doktor ~ lassen; F skälla ngn [för], t. ex e-n
dumm III. re//. Sich ~ 1. recipr. Sich mit
e-m r^, gräla (träta) med ngn, jrr I. 2. Sich
auf etw. (ack.) satt ~ gräla sig trött på ngt.
-en, n -s O gräl[ande], trätande, bannande;
ovett, otidigheter; F skäll[ande], skällsord,
s-enswert, a klander-, tadel|värd. -er(in), m
-s - (/ -nen) grälande (trätande, F
skällande) person, -name|[n], m -ns -n öknamn.
Scheltopusik [’pUIZlk], m -s -s zool. Ophisaurus apus
scheltopusik, pansarorm slå.
Schelt‖rede, f -n strafftal,bannande tal. -schritt,
f -en skrift full med otidigheter. -wort, n
-[e]s -e skälls-, glåp]ord; okvädinsord.
Schem‖a, n -s -s o. -ta schema, schematisk
framställning, äv. plan, utkast; formulär,
-atiker, m -s se -atist. s-atisch [’ma:], a (sup.
-[e]stf) schematisk, över|skådlig, -siktlig.
s-a-tisier|en, -te -t tr schematisera, a) äv.
förenkla; b) uppställa i översiktlig form.
-ati-sieren, n -s 0, -atisierung, f -en
schematise-ring. -atismus, m - O mos. schematism, -atist,
m -en -en schemaförfattare, en som uppgör
Schemata.
Schembart [’ferm], m -[e]s -e† skäggig mask.
S~|en, -ete ge-et intr [h] föråidr. spela pajas.
Schemel m -s - 1. pall, t. ex. dreibeiniger
äv. låg stol, bänk utan ryggstöd; ibi. taburett.
Für e-n als ~ dienen bildl. tjäna ngn som
språngbräda (trappsteg) för att komma sig uPP.
2. ⚙ aiim. bock, underrede; trampa i vävstol;
svängel på vagu; taktäekares hängsits. 3. art. bädd
för mörsare. -bein, n -[e]s -epall-, äv. stols|ben.
-bohrer, m -s - ø ung. centrumborr. -kissen,
n palldyna, golvkudde ss. pall. -lade, f -n vav.
tramplåda. -mörser, se Fußmörser, -stuhl,
m -[e]s -e†, se Schemel 1.
Schemen m -s - skepnad, vålnad, hamn,
fantom, skugg|a, -bild; spöke, s-haft, a
skugglik, lik en vålnad (skugga); spöklik.
Schemper, n-s - svagdricka; fadd dryck, ’blask’.
Schenie [’ni:], f -n väv. patron, mönster.
schenigel|n [’Je:], -te ge-t intr [h] P siaug knoga,
jobba.
Schenk, I. m -en -en 1. munskänk. 2.
värdshus-, krog|värd, krögare. 3. bartender. II.
f -en 1. se -stube. 2. se -maß. 3. [festlig]
tillställning, kalas. III. n föråidr., se Geschenk.
-amme, f -n amma. -amt, n -[e]s -erf
munskänksbefattning. s^bar, a 1. som får (kan)
bortskänkas. 2. som får (kan) utskänkas.
beflissen, a givmild, frikostig, -bier, n -[e]s
-e tunt öl, [svag]dricka, ’klass I’. B, f -n 1.
utskänkning. 2. utskänkningsställe, krog,
värdshus, restauration; krogrum, -eimer, m
öl|kutting, -fat om 64 i.
Schenkel m -s - I. helt ben, lägg, F skänk. 2.
lår, äv. helt lårben; ridn. skänkel. Die ~
anlegen ge hästen skänklarna. 3. ⚙ skänkel,
t. ex. ~ e-s Hufeisens, e-r Schere; sida, t. ex.
~ e-s Dreiecks, e-s Winkels. ~ e-s Zirkels
en passares ben (skänklar). 4. bjggn.
ståndare; [dörr-, fönster]post. ~ e-s Gewölbes
valvfot. 5. »i* skänkling. 6. anat. hjärnas skänkel.
-abstand, m -[e]s -e†, se -weite, -barometer, Se
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free