Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scheuern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nåifabr. skurkvarn. s-|n, scheu[e]re -té ge-t I.
tr o. intr [K] 1. skava, gnida, riva, t. ex. dies
Hemd -1 [mir den Rüchen wund[]. Sich (dat.)
die Haut ~ äv. få skavsår. 2. skura, t. ex. den
Fußboden, die Kessel ~. Das Deck, die
Dielen mit Sand ~ skrubba däcket, golvet med
sand. 3. n&ifabr. glätta, polera. II. refl. Sich
~ 1. sk[r]ubba sig, t. ex. die Schweine ~ sich
an den Bäumen. 2. skavas, nötas. Das Schiff
-1 sich fartyget ligger och skaver (blir
skamfilat), -n, n ~s 0, se -ung. -papier, n -[e]s -e
sand- el. smärgel|papper. -räum, m -[e]s -e†
skurrum. -sand, m -[e]s skursand. -stein, m
-[e]s -e skursten. -tag, m -[e]s -e skur dag.
-teufel, m F [fruntimmer med] skurnings- el.
rengörings|mani.-tonne, f -n, se -faß 2.
Scheuerjtor, n -[e]s -e ladu-, log|dörr.
ScheuerSltrog, m -[e]s -e†, -trommel, f -n, se
-faß 2. -tiich, n -[e]s -erf, se -lappen, -ung,
f O skur|ande, ning; skav|ande, ning. -wisch,
m -es -e, se -lappen.
Scheul|heit, igkeit, f O skygghet; blyghet,
rädsla; jfr Scheu, -klappe, f -n, -leder, n
skygglapp. s-los, a utan skygghet (rädsla);
frimodig.
Scheune, f -n loge, lada; skjul.
Scheunenlldach, n -[e]s -er† log-, ladu|tak.
-drescher, m tröskare [i loge]. Er frißt loie
ein f^j han äter som en häst. -hof, m -[e]s -e†
gård[splan] framför loge (lada), -kauz, se
Steinkauz, -tenne, f -n tröskgolv; loggolv,
-tor, n -[e]s -e log-, ladu|dörr.
Scheunl|knecht, m -[e]s -e ung. förtröskare.
-ten-ne, se -en\tenne.
Scheurer m -s - skurare, polerare.
Scheuilsal [’Joyza:!], n -[e]s -e ngt avskyvärt,
vederstygglighet, vidunder, odjur, monstrum,
t. ex. er ist ein wahres s-selig, se föij.
scheußlich, I. a avskyvärd, veder|stygglig,
-värdig, ohygglig, gräslig, otäck, vidrig, t. ex.
~es Gesicht, Tat. II. adv ofantligt,
rys-ligt, gräsligt, t. ex. ~ reich. ~ entstellt hemskt
vanställd. S^keit, f -en avskyvärdhet,
ve-der|värdighet, -stygglighet, ohygglighet,
gräslighet, gemenhet.
Scheve [v], f -rc, se Schäbe 2.
Schi m -s -er skida, jfr Ski. ~ fahren
(laufen) åka skidor.
Schibaum, se Butterbaum.
Schibbe, f -n tacka får.
Schibbeke, f -n dial. fläderbär.
Schib[b]oleth [’bo:], n -s -e o. -s schibbolet,
lösen [ord].
Schicht, f -en 1. skikt, lager, lag, varv, t. ex.
e-e -vi Sand[es], die r^en des Lehms. ~ Farbe
färgskikt. 2. bildl. skikt, lager. Die r^en der
Gesellschaft samhällslagren, -klasserna; Ydie
höheren <^>en de högre klasserna; die unteren
t^en de lägre klasserna, de undre (bredare)
lagren. 3. skikt, beskickningsvarv i masugn.
4. ~ Holz vedtrave; in ~en setzen trava upp.
5. förr jur. [arv]skifte. 6. skifte, [arbets]lag.
7. skift, arbetstid. Die ~ antreten börja
arbetet (skiftet); in einer ~ utan avbrott
(uppehåll), F i ett kör; ledige ~ fritid, av.
övertid. 8. [arbets]paus, rast. ~ istfs! gruvt.
rast! "v machen a) upphöra med (göra
uppehåll i) arbetet, rasta, hålla rast, b) inställa
arbetet, strejka; mit etw. machen sluta
med (göra ett slut på) ngt. 9. se -kux. 10.
mått 0,942 m. -amt, n -[e]s -erf, se Bergamt.
-arbeit, f -en arbete i skift, dagsverke,
-arbei-ter, m arbetare som arbetar i skift,
daglönare i gruva; dagsverkare. -e, f -n, se Schicht 1.
-el, n -s - fingerkil på handske.
schicht|en, -ete ge-et I. tr 1. lägga i skikt
(lager), lägga (ordna) skiktvis (varvtals).
Heringe ~ packa sill. 2. geoi. skikta, lagra.
Dünn ge-et flagig, i tnnna skikt (flagor). 3.
stapla, t. ex. sie -ete die Kopfkissen höher;
trava [upp], t. ex. Holz E-e Schiffsladung
~ stuva en skeppslast; e-n Sandhügel über
ein Grab ~ kasta upp en sandkulle över en
grav. 4. metan, beskicka. 5. aiim. ordna, [in-]
dela; klassifiera. 6. skifta arv. 7. skifta.
II. intr [Ti] ömsa tänder, t. ex. das Kind hat
ge-et. S~, n -s 0, se S-ung.
Schichten|[bau, m -[e]s geoi. skiktnings struktur,
-bildung, f -en geoi. lagring, skiktning,
-folge, f -n geoi. lagerföljd, skiktställning,
s-förmig, a skikt-, lager|formig. -fuge, f -n
skiktfog, fog mellan två skikt, -höhe, f -n lager-,
skikt|höjd, -tjocklek, -köpf, m -[e]s -e† geoi.
skikthuvud, -lagerung, f -en skiktning,
lagring. -lohn, m -[e]s -e† gruvt. daglön; lön för
skiftarbete. -störung, f -en geoi. dislokation.
-teufe, f -n skikt|djup, -tjocklek.
Verschiebung, f -en förskjutning av lager (skikt),
s-weise, se schichtweise.
Schichtller m -s - 1. ordnare, indelare. 2.
stap-lare, travare; ⚓ stnvare. 3. se -arbeiter.
fe-der, f -n blad-, vagns|fjäder. -fläche, f -n geoi.
skikt|yta, -ningsplan. s-förmig, se s-en\förmig.
-fuge, se -en\fuge. -gestein, n -[e]s -e skiktad
(lagrad, sedimentär) bergart, -höhe, se
-en\-höhe. -holz, n -es 1. ⚙ [upp]travad ved,
famnved. 2. -erf, se -klöppel.
-schichtig, a i sms. Vieira i många skikt
(lager).
Schicht‖klöppel, m koin. träknubb till kolning,
-kopf, se -en\kopf. -kux, m -es -e gruvt.
fjärdedelspart i gruva, -linie, f -n höjdkurva.
-lohn, se -en\lohn. -löhner, m, se -arbeiter.
"machen, n -s O upphörande med [skift]arbetet;
äv. arbetsinställelse, -maß, n -es -e famn-,
rymd|mått för ved. -masse, f -n skikt, lager,
-mauerarbeit, f murning i skikt, -meister, m
förman i arbetslag (skift), -naht, f -e† läk.
etagesutur. -ung, f -en 1. uppläggande i
skikt (lager, varv), äv. geoi. lagring, skiktning.
2. ordnande, [in-, upp]delning, klassifiering.
-ungs|fläche, f -n, se Schichtfläche, -ungs|-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
