- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2038

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schiebling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schieb‖Iing, m -s -e, se -er 6. -ung, f -en 1.
skjut|ande, ning, för|skjutning, -flyttning;
glidning. 2. jobb|ande, -eri, gulasch|ande,
-makeri. ~en machen jobba, gulascha. 3.
0 translation, paralle‖rörelse;
vinkelförändring.
schiech, a sty., se schieg.
Schied m -s -e zool. Aspius rapax asp.
schied, se scheiden.
Schiedam‖er [’Ji:], m -s - 1. Schiedambo. 2.
Schiedamgenever. -erin, f -nen, se -er 1.
schiedlich, a medgörlig, som fogar sig.
Friedlich und ~ i allsköns sämja.
Schiedilmauer, se Scheidemauer. -rain, m -[e]s
-e gränsskiljande åkerren.
Schiedsilamt, n -[e]s -er† skiljemans-,
skilje-domar|befattning, -uppdrag, -analyse, f -n O
skiljeanalys, -eid, m -[e]s -e jur. bjuden ed.
-gericht, n -[e]s -e skiljedomstol, s-gerichtlich,
se s-richterlich. -gerichtsvertrag, se -vertrag.
-hof, m -[e]s. Ständiger ~ skiljedomstolen i
Haag, -mann, m -[e]s -erf, se -richter. -probe,
f -n gjutn. avgörande prov.
Schiedsrichter m skilje|domare, -man; ⚔
stridsdomare. -amt, n -[e]s -erf, se Schiedsamt; äv.
stridsdomaruppdrag. s^lich, I. a skiljedoms-.
~e Entscheidung avgörande genom
skiljedom; ~es Verfahren skiljedomsförfarande.
II. adv genom skiljedom, t. ex. ~ entscheiden.
Schied‖s|spruch, m -[e]s-ef skiljedom,
skiljemans dom (utslag), -s|stein, m -[e]s -e
gränssten. -s|urkunde, f -ro skiljedomshandling,
-s[urteil, n -[e]s -e, se -s ]spruch. -s|vertrag, m
-[e]s -e† skilj ed oms|traktat, -fördrag,
-s|we-sen, n -s förlikningsväsen inom industrin, -unter
[’ön], m -$% F, se unterschied, -wand, se
Scheidewand.
schief, I. a 1. sned, t. ex. der Tisch ist
lutande, t. ex. ~e Ebene, der Turm in Pisa;
sluttande; ⚓ med slagsida. ~ sein vara sned,
luta, slutta; ~er Blich sned blick; ein ~e«
Gesicht machen förvrida ansiktet, göra en
grimas; ~e Kante snick. gering; Maul a) sned
mun, b) grimas; ein Mäulchen machen
ta på sig en bedjande min; mit ~er Miene
bildl. med sur min (förtrytsamt utseende);
Winkel sned vinkel; seine Stiefel ~ laufen
gå kängorna sneda, gå snett på skorna. 2.
skev, sned, krokig, krum. ~e Beine krokiga
(krumma) ben; ~ werden om trä kasta (slå)
sig. 3. bli di. skev, för|vänd, -vrängd, bakvänd,
t. ex. Ansicht. In e-r r^en Lage sein vara
1 (ha, inta) en skev ställning; in f^em Lichte
i falsk dager; subst, es ist hier viel $~es det
är mycket [som är] på tok här. II. adv 1.
snett, t. ex. den Kopf ~ halten, ein Faß ~
legen. Der Tisch steht &r. bordet lutar;
~ abkanten snedhugga [kanten på], avfasa;
den Hut ~ aufsetzen sätta hatten på
trekvart; das Schiff liegt ~ fartyget kränger
(har slagsida); das Mädchen ist gewachsen
flickan är snedvuxen; ~ schreiben skriva
snett (lutande stil); segeln »i* ligga över.
2. bildl. Etw. ~ anfangen börja i galen ända
med ngt; e-n ~ ansehen se (titta) snett på
ngn; ~ urteilen [be]döma oriktigt; alles geht
~ bei uns allt går galet (på tok) hos oss; etw.
steht det är ngt på tok [med ngt]; etw. ~
nehmen ta ngt illa upp, bli stött för (över)
ngt; da sind Sie ~ gewickelt det [där] har
ni fått om bakfoten; er hat ~ geladen F han
har fått litet för mycket till bästa.
Schief‖auge, n -s -n 1. snett öga, snedöga. 2.
snedögd människa, s-äugig, a snedögd. -bein,
n -[e]s -e sned- el. krok|bent person, s-beinig,
a krok-, krum|bent. -blatt, n bot. begonia. -e,
f -n 1. snedd, snedhet, lutning, sluttning.
2. skevhet, krokighet, krökning, krumhet.
3. skevhet, förvändhet, äv. tokighet, s-eckig,
a med sneda hörn (vinklar).
Schiefer m -s - 1. skiffer. Mit ~ decken
skif-fertäcka tak. 2. dial. splittra, flisa. Den ~
kriegen bli förargad. 3. veter., se Überbein.
sehnlich, a skiffer|liknande, -aktig, -artad,
-art, f -en skiffer|art, -sort. s^artig, se
s~-ähnlich. -bank, f -e† skiffer|lager, -skikt,
be-dachung, f -en skiffertak[täckning]. -berg,
m -[e]s -e skifferberg. -bergwerk, n -[e]s -e, se
-bruch. -blatt, n -[e]s -er† skifferflaga.
blau, a skifferblå. -block, m -[e]s -e†
skifferblock. -boden, m -s -† skiffrig jord (mark);
jfr -erde. -brecher, m arbetare i skifferbrott,
-bruch, m -[e]s -e† skifferbrott, -dach, n -[e]s
-erf skiffertak. -decker, m 1. skiffertäckare.
2. zool. Agiia tan nagelspinnare. -eindeckung, se
-bedachung. -erde, f -n skifferjord; jfr -boden.
-farbe, f skiffer|färg, -grått, s^farben,
s~-farbig, a skiffer|färgad, -grå. -formation, f -en
geoi. skifferformation, -gang, m -[e]s -e† gruvt.
skiffergång. -gebirge, n -s - skifferberg.
-ge-stein, n -[e]« -e skiffrig bergart, -gips, m -es
bladig gips. s~grau, a skiffergrå, -griffel,
m [skiffer]griff el. s^haltig, a skifferhaltig.
-haltigkeit, f O skifferhalt, -bauer, m -s -, se
-brecher. sticht, s~ig, a skiffrig; se
sr^ähn-lich. -kalkstein, m -[e]s -e skiffrig kalksten,
-kohle, f -n skiffrig stenkol, -latte, f -n [-skif-fer[taks]läkt.-] {+skif-
fer[taks]läkt.+} -letten, m färgad skifferlera.
-mergel, m märgelskiffer. -mittel, n
skifferband i annan bergart. s~|n, schief[e]re -te ge-t
I. intr [Ä] o. reß sich ~ skivra (äv. flaga) sig.
II. tr gödsla vinberg med skiffer[mjöl], -n, n
-s O skivr|ande, -ing, flag|ande, ning. -nagel,
m -s -† skifferspik. -öl, n *[e]s -e skifferolja.
-platte, f -n skifferplatta. -Schicht, f -en
skiffer|lager, -skikt, s^schwarz, a skiffersvart.
-spalter, m -s - skiffer|klyvare,
-klyvnings-apparat. -stein, m -[e]s -e, se Schieferl.
-Steinbruch, se -bruch. s^stet, a bot. växande på
skifferhaltig jord. -stift, m -[e]s -e griffel,
-tafel, f -n 1. griffeltavla. 2. skifferplatta,
-tisch, m -es -e skifferbord. -ton, m -[e]s -e
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free