- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2039

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schieferung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


skifferlera, skifErig lera. -ung, f -en 1. se -n.
2. skiff|ring, -righet. -wand, f -e† [-skiffer-[berg]vägg.-] {+skiffer-
[berg]vägg.+} -weiß, n -€s O kem. skiffervitt.
schiefl|flächig, a med sneda ytor. -geladen, a
F’sned’, påstruken, -gewachsen, asned|vuxen,
-växt. -gewickelt, a 1. snett [upp]lindad. 2.
se schief II. 2. ex. -glied[e]rig, a med sneda
(krokiga) lemmar.
Schiefllhals m -es -e† 1. sned hals. 2. se -Tcopfl.
-hangen, n -s lutning, sned ställning
(hängning). -heit, f -en, se -e. -igkeit, f O, se -e.
S-kantig, a snedkantig, med sneda kanter,
-köpf, m -[e]s -e† 1. snedhalsad person. 2.
person med förvända idéer, -kreuz, n -es -e
andreaskors, -lachen, n -s . Das ist zum ~ F
det är så man kan skratta sig fördärvad,
s-laufen, lief schief ’gelaufen intr [h] gå
snett, s-liegend, a sned[liggande], lutande,
sluttande, -maß, n -es -e snick. ställbart
vinkelmått. -maul, n -[e]s -er† 1. snedmynt
person. 2. se Quermaul. s-mäulig, a 1. snedmynt.
2. grimaserande, grinande, s-nasig, a med
sned näsa (nos).
schiefl|richt, -rig, se -ericht.
schiefl|rücken, rückte schief -gerückt tr bringa
i snett läge. -rund, a oval, äggformig.
Schieflischnabel m zool. Anarbynchus frontalis
sned-näbbad strand pipare, -schnitt, m -[e]s -e 1.
snedsnitt. 2. sned genomskärning (profil),
s-schult[e]rig, a med sluttande axlar, -sehen,
n -s 1. seende (F tittande) åt sidan. 2. vind-,
skel|ögdhet. 3. Midi, felaktig uppfattning,
-steg, m -[e]s -e typ. snedsteg, s-stehen, stand
schief -gestanden intr [s] stå snett, luta.
-stehen, n -s lutning, s-stehend, a sned[stående],
lutande, -werden, n -s . Um ein ~ des Holzes
(ider Türen) zu verhindern för att förhindra
att träet kastar sig el. blir skevt (att
dörrarna slå sig el. bli skeva), s-wink[e]lig, a
sned-vinklig.
schieg, a dial. otäck, elak. -beinig, a. ~ sein, se
föij. 1. -|en, -te ge-t intr [h] 1. gå inåt med
fötterna (tårna). 2. gå snett på skorna.
schiel, se scheel. S^auge, n -s -n 1. skelande
öga. 2. se S^eriin). -äugig, a skel-,
vind|-ögd. S^bock, m -[e]s -e† P, se S^er.
Schrille, f -n glasögon mot skelögdhet.
Schiele, f -rø, se Zander.
schie‖len, -te ge-t intr [ä] 1. skela, vinda, vara
skel-, vind|ögd. 2. bildl. snegla, kasta
förstulna blickar, t. ex. nach den (auf die)
Mädchen Er -t mir in die Karten han tittar
i mina kort; ~der Blick sneglande blick.
3. se schillern. S-en, n -s O 1. skel-,
vind|-ögdhet, skelande, vindande, läk. strabism.
2. bildl. sneglande, skelande. 3. se Schillern.
S-er, m -s - 1. skel-, vind|ögd person. 2. se
Bleichart. S-erin, f -nen, se S-er 1.
S-operation, f -en läk. operation för skelögdhet.
S-winkel, m skelningsvinkel.
Schiemann m -[e]s -er† »i* båtsman, under-
skeppate. Se|en, -te ge-t intr [/i] överhala
riggen, sjöman[n]a. -s|arbeit, f -en
sjömansarbete med tågvirke, -s|garn, n -[e]s -e
sjömans-garn. ~ spinnen bildl. berätta
skepparhistorier. -s|maat, m -[e]s -e, se Schiemann.
schien, se scheinen.
Schienbein, n -[e]s -e anat. skenben, -bruch, m
-[e]s -e† skenbensbrott.
Schien‖e, f -n 1. se -hein. 2. läk. spjäla i förband.
In e-e ~ legen spjäl[k]a. 3. [järnvägs]skena,
räl[s]. Breitbasige ~ fot-, vignoles|skena;
r^n legen lägga skenor (räls, spår), rälslägga;
aus den r^n kommen hoppa ur spåret,
urspåra. 4. ⚙ järn|band, -skena; hjulskena;
styrskena; korgm. träspån; ribba i jalusi; förr [arm-,
ben]skena i rustning. 5. se Reißschiene, -eisen,
n -s järn till räls. S-|en, -te ge-t tr 1. läk. [-spjäl[k]a.-] {+spjäl-
[k]a.+} 2. beslå med järn|skenor, -band. Ein
Rad ~ sätta skena på ett hjul. 3. jämv.
lägga ut räls (skenor, äv. spår) på, rälslägga.
4. se àbschienen 3.
Schienenl|bahn, f -en rälsbana, järn- el.
spår|-väg. -befestigung, f -en skenfastsättning.
-bett, n -[e]s -en skenbädd. -biegemaschine,
f -n rälsbockningsmaskin. -breite, f -n
spårvidd. -bruch, m -[e]s -e† rälsbrott, -echse,
f zool. Ameiva ameiva[ödla]. -eisen, se
Schieneisen. -ende, n -s -n räl[s]ända. -erhöhung,
se -Überhöhung, -feger, »i, se -räumer. -form,
f -en sken-, räls|form. -fuß, m -es -e† rälsfot.
-geleise, n -s se -gleis, s-gleich, a. ~e
Weg-kreuzung, se -Übergang, -gleis, n -es -e räls-,
järnvägs-, spårvägs|spår. -herzstück, n -[e]s
-e [spårväxel]korsning. -höhe, f O. In jfr
s-gleich. -kaliber, n räls|kaliber, -spår.
-klammer, f -n skenklämma, -kontakt, m -[e]s -e
sken-, räls|kontakt. -köpf, m -[e]s -e† räls-,
sken|huvud. -körper, m rälsliv. -kreuzung, f
en 1. se -herzstück. 2. spårkorsning, -lasche,
f -n [sken]skarvjärn. -leger, m rälsläggare.
-legung, f -en räls-, sken|läggning. -linie, f
-n järnvägs- el. spårvägs|linje. -nagel, m -s
-f 1. räls-, sken|spik. 2. hjulskensspik.
nei-gung, f -en skenas lutning, -netz, n -es -e
spårnät, järnvägs- el. spårvägs|nät. -pflug,
m -[e]s -e†, se -räumer. -probe, f -n räls-,
sken|prov. -profil, n -s -e räls-, sken|profil.
-räumer, m gardjärn. -reibung, f -en
skenfriktion. -schraube, f -n rälsskruv,
-schweißung, f -en sken-, räls|svetsning. -Steg, m
-[e]s -e skenliv, -stoß, m -es -e† skenskarv.
-Strang, m -[e]s -e† sken-, spår-, räls|sträng.
-Straße, f -n järnvägs- el. spårvägs|spår.
-stuhl, m -[e]s -e† skenstol. -Übergang, m -[e]s
-e† väg|övergång (-korsning) i banans plan.
-Überhöhung, f -en skenhöjning i kurva,
-unterläge, f -n skenbädd. -Verbindung, f -en 1.
sken|förbindning, -skarv. 2.
järnvägsförbindelse. -walzwerk, n -[e]s -e valsverk för [-[järn-vägs]skenor.-] {+[järn-
vägs]skenor.+} -weg, m -[e]s -e förr skenväg;
jfr -bahn, -weite, f -n spårvidd, -zange, f
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free