- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2041

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schießen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ta (bildl. träffa) prick; se Scheibe 6; um Ydie
Ecke ~ bildl. vilja vara särskilt slug (klyftig);
vor Hunden ~ jakt. skjuta för [stående] hund.
2. fotb. skjuta. Gut (schlecht) ~ äv. vara god
(dålig) [mål]skytt. 3. spränga, F skjuta. — Jfr
sprengen. III. tr (jfr II) 1. bildl. skjuta, t. ex.
wütende Blicke auf e-n die Sonne -t
Strahlen. E-n Bock ~ (jfr II. 1.) göra en dumhet
(blunder, F gubbe); e-m Zweifel in die Seele
f\t ingjuta tvivel hos ngn. 2. kasta, slunga,
t. ex.die Harpune langa, t. ex. die
Handlanger <"<u die Ziegelsteine [einander zu];
skjuta in, t. ex. das Brot in den Ofen Die
Kolumnen aufs Setzbrett ~ boktr, skjuta ut
kolumnerna på sättbrädet. 3.Den Ballast
ins, aus dem Schiffe ballasta fartyget, lossa
ballasten; die Ladung ~ lämpa lasten. 4.
E-n Purzelbaum ~ slå en kullerbytta; se
Lerche 1. 5. Geld ~ a) räkna ut (utbetala)
pengar; b) tillskjuta pengar. 6. sortera, t. ex.
Wolle ’v-. 7. interfoliera med, t. ex. weißes
Papier in ein Buch jfr durchschießen 5. 8.
Ähren, Samen jrr I. 3. 9. navig. Die Sonne ~
ta solhöjden. 10. studentspr. snatta, F knycka,
P strala. IV. refl. Sich ~ duellera [på [-pistol], -] {+pi-
stol],+} t. ex. die beiden Herren wollen sich
sich mit e-m V. geschossen pp o. a F 1.
tokig, inte klok, förryckt, t. ex. Sie sind wohl
geschossen f 2. [[mindre]] In ein Mädchen geschossen
sein vara blixtkär (F tokig, vansinnigt
förälskad) i en flicka. S~, n -s O 1. blixtsnabb
[fram]fart, susande, rusande, vinande;
störtande; flygande. 2. skjut|ande, ning,
skottlossning, t. ex. ~ mit Feuerwaffen. ~ wilder
Enten jakt på vildänder. 3. pl. -
prisskjutning, skytte|tävlan, -tävling, ar. -fest. 4.
spräng|ande, ning. 5. in-, ut|skjutande, in-,
ut|skjutning etc. 6. Das ist zum ~ det är så
man kan a) skratta ihjäl sig, b) flyga i
[små]bitar av ilska.
Schießer m -s - 1. en som skjuter, n>i. skytt.
2. bergsprängare. 3. ung. bagargesäll. 4.
bakspade. -ei, f -en ständigt el. häftigt, äv.
ändamåls-löst skjutande, skott|lossning, -växling, F
pluttrande.
Schießllfisch m zool. Baiistes tryckarefisk. -gabel,
f -n gaffel, bock på hakebössa, -gatt, rø -[e]s -en
& skottglugg för gevär, -gefahr, f -en fara vid
skjut[öv]ning. Warnung vor r^! ung. Farligt
att beträda skjutbanan! -geld, n -[e]s -er
skottpengar, -gerechtigkeit, f -en jakträtt,
-gewehr, n -[e]s -e [skjut]gevär, bössa. Mit
~ spielen bildl. leka med elden, -graben, m -s
-f markörgrav, blindering. -hagel, m -s
-[skjut-, jakt]hagel. -haus, n -es -er† skjut-,
skytte[paviljong. -bauschen, n, se -haus o.
-hütte. -hund, m -[e]s -e jakthund, vani.
fågelhund. Wie ein aufpassen passa noga på
(upp), vara idel öga och öra. -hütte, f -n
jakt|-laydda, -koja. -instruktion, f -en ⚔ skjutin-
struktion. -jagd, f -en jakt med bössa, -kasten,
m -s - sprängämneslåda. -klinge, f -n nåifabr.
trådklinka. -knochen, m -s - ⚓ läk. ’skjutben’
benhinneförtjockning. -kugel, f -n [bÖSS-, gevärs-,
pistol- etc.]kula. -kunst, f -e† konsten att
skjuta, skjutkonst, -laden, m -s -f
skottgluggslucka. -leine, f -n eSk. ränndörj.
lei-stung, f -en skjut|prestation, -resultat, -loch,
n -[e]s -er† 1. skottglugg; «i* styckeport. 2.
spränghål, -lot, n -[e]s -e lod tiu lödning, -lücke,
f -n, se -loch 1. -mal, n -[e]s -e mål att skjuta
på, prick på. skottavla, -mauer, f -n, se -wand.
-meister, m gnm. sprängningsförman, -nadel,
f -n ansättare för borrhål, -nagel, m -s -f, Se
-zwecke 1. -patrone, f -n sprängsats. -pferd, n
-[e]s -e skottsäker häst. -plan, m -[e]s -e†,
-platz, m -es -e† skjut|fält., &v. -bana. -preis,
m -es -e skyttepris. -probe, f -« skjut rov;
provskjutning, -prügel, m F ’knallpåk’,
’mus-kedunder’. -pulver, n -s [gevärs]krut. Er hat
das rv auch nicht erfunden F han var inte
med när krutet fanns upp. -pulvertee, m -s
hand. krutte. -rast, f -en bössm. helspännshak.
-regeln, pl skjutregler, -resultat, n -[e]s -e
skjutresultat, -röhrchen, n tändrör vid
sprängning. -scharte, f -n ⚔ skottglugg; <£.
styckeport. -scheibe, f -n skottavla, -schule, f -n
skjutskola, -spule, f -n väv. skottspole, -stand,
m -[e]s -e† skjut|bana, -fält. -statt, f -enf,
Stätte, f -n skjut|plats, -bana, -fält. -steiger,
m, se -meister. -Übung, f -en skjutövning,
övningsskjutning. -Übungsplatz, se -platz,
-versuch, m -[e]s -e skjut|försök, -prov. -vogel, m
-s -† ung. lerduva. -Vorschrift, f -en, se
-instruktion. -waffe, f -n skjutvapen, -wand, f
-e† skottvall; kulfång. -zeit, f -en jakttid,
lovlig tid. -zeug, n -[e]s 1. spräng|attiralj, F
-grejor. 2. skjut|attiralj, F -grejor, -zwecke,
f-n 1. tännlika, häftstift. 2. pil för luftbössa.
Schiff, n -[e]s -e 1. fartyg, skepp, större båt; poet.
köl. Seiner Majestät ~ (förk. S. M. S.) Hans
Maj:ts fartyg (H. M. S.); zu ~ sjöledes; zu
~ gehen gå ombord, inskeppa sig; zu ~
versenden sända per (med) båt, sända sjöledes;
das rv des Staates bildl. statsskeppet; die
[’hinter sich] verbrennen bildl. bränna sina
skepp; das ~ der Wüste bildl. öknens skepp
kamel; sein ~ in den Hafen bringen bildl.
sitt på det torra, komma i lugn och ro, äv.
dö. 2. skepp i kyrka. 3. boktr, sättskepp; brygg.
kylskepp; mål. färgpyts; vattenbehållare,
reservoar i öpis; luftballongs gondol. 4. se -chen 4.
5. isbt lantbr. ~ und Geschirr erforderliga
redskap; äv. vagn och seldon,
schiffahrllend, a sjöfarande. S-er(in), m -s - (f
-nen) sjö|farare, -farande, -man. S-t, f -en
sjö-, skepps|fart. ~ treibend sjöfarande.
Schiffahrtsllabgaben, pl skepps-,
sjöfarts|umgäl-der. -akte, f -n, se -gesetz. -angelegenheiten,
pl sjöfarts|angelägenheter, -ärenden,
maritima angelägenheter, -gesetz, n -es -e jur.
sjöfartsförfattning. -hindernis, n -ses -se sjö-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free