Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schlaflosigkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sömnlös, -losigkeit, fO sömnlöshet, -lust, fO
sömn|begär, -ighet. s-machend, se s-erzeugend.
-mädchen, n kvinnlig nattlogerare; itr-bursche.
-matz, m -es -e[f\ se -mutze 2. -maus, se
Bilch-maus. -mittel, n sömnmedel, »rnohn, m bot.
Papaver somniferum vanlig trädgårdsvallmo,
-moos, n bot. Hypnum cupressirorme CypreSSmOSSa.
-mütze, f -n 1. nattmössa. 2. bildl. F sömn-,
sov|tuta, trögmåns, slöfock, s-mützig, a F
sömnig, dåsig, slö, trög. -mützigkeit, f O F
sömnighet, dåsighet, slöhet. -pelz, m -es -e
1. pälsfodi ad nattrock. 2. se -miitze 2.
-pulver, n -s - sömnpulver, -ratz, m -es -e,
-ratze, f -n 1. sjusov|are, -erska; se av. -mütze
2. 2. se Bilchmaus. -räum, m -[e]s -e† större
sov|rum, -sal. -redner(in), m (/ -nen) en som
talar i sömnen, somnambulist.
schläfrig, a 1. sömnig, t. ex. ich bin [sehr]
av. sömn|tyngd, -drucken, t. ex. mit n*en
Augen. 2. bildl. sömnig, dåsig, slö, trög, t. ex.
rsje Politik. 3. sömngivande, sövande, t. ex.
/v/e Erzählung, Unterhaltung.
-schläfrig, se -schläferig.
Schläfrigkeit, f O sömnighet; dåsighet, slöhet.
Schlafrock m -[e]s -e† 1. natt-, morgon|rock.
2. Äpfel im ~ äppelmunkar. -saal, m -[e]s
-säle sovsal, -sack, m -[e]s -e† sov|säck, -påse.
-sesse|, m, se -stuhl, -sitz, m -es -e fågels
sov|-pinne, -plats, -sofa, n -s -s ligg-, utdrags-,
inventions|soffa, [ligg]ottoman.
schläf[s]t, se schlafen.
Schlaf ‖Stätte, -stelle, f -n 1. sovplats; ⚓ koj;
hyttplats. 2. natt|logi, -kvarter, -härbärge,
-stellen|wesen, n inneboendesystem, -stube,
f -n, se -zimmer. -stuhl, m -[e]s -e† sängstol;
av. vilstol. sucht, f O 1. läk. sömnsjuka. 2.
sömnlust, s-süchtig, a 1. läk. sömnsjuk. 2.
sömnig, dåsig, -trank, -trunk, m -[e]s -e† 1.
sömndryck. 2. F ’sängfösare’. s-trunken, a
sömndrucken, mycket sömnig, yrvaken,
trun-kenheit, f O sömndruckenhet, sömnighet,
yrvakenhet. -ung, f -en 1. se -en. 2. dial., se
-stätte. -verscheucher, m medel mot
sömnighet, sömnfördrivande medel, -wachen, n -s 0,
se -wandel. s-wachend, a 1. gående i sömnen,
somnambul. 2. halv|sovande, -vaken, -wagen,
m -s -, -waggon ,m-s -s * järn v. sovvagn. -wandel,
m -s O somnambulism, sömngång. s-wandel|n,
schlafwand[e]le -te ge*t intr [h o. s] gå i
sömnen. -wandeln, n -s 0, se -wandel. -wandler(in),
m -s - (/ -nen) sömngång|are, -erska,
sömn-ambulist. -weizen, m, se Lolch, s-wirkend, se
s-erzeugend. -zeit, f -en 1. sovtid, tid att sova
(för sömn). 2. se -ens[zeit. -zelle, f -n fångv,
nattcell, -zeug, n -[e]s natt|saker, F -grejor,
-zimmer, n sovrum, sängkammare.
-Zimmer|einrichtung, f -en sovrumsinredning,
sängkammarmöbel.
Schlag m -[e]s -e† (dim. Schläg\lein, -[ei]chen)
1. slag, t. ex. ein ~ mit der Hand, mit dem
Hammer, e-m e-n ~ versetzen, ein ~ im Ball-
spiel. ~ der Flügel vingslag; ~ der Pumpe
pumpslag; elektrischer ~ elektrisk stöt; ~ an
die Tür slag (bultning) på dörren; ~ mit der
Axt yxhugg; ~ mit der Faust knytnävsslag;
~ mit der Peitsche piskrapp; ~ hinter die
Ohren örfil; ein ~ ins Gesicht ett slag i
ansiktet äv. bildl.; tödlicher ~ dråpslag; das ist
ein f\j ins Wasser bildl. det är ett hugg i
luften; auf den ersten ~ från första början; auf
einen ~ på en gån g, med ett slag; ~ auf
~ slag i slag, i ett, oavbrutet; ohne nur e-n
~ zu tun utan att slå ett enda slag, utan att
röra ett finger (F en fena); das sind zwei
Fliegen mit einem ~ det är två flugor i
en smäll; ~ der Wellen vågornas slag mot
båt, strand; Schläge austeilen utdela hugg och
slag, jfr 2. 2. Schläge stryk, prygel, F smörj,
t. ex. Schläge bekommen, e-m Schläge
ge-ben; e-e Tracht Schläge ett kok stryk; es
wird Schläge geben (setzen) det kommer att
vankas prygel, äv. det kommer att gå hett
till; mehr Schläge als Lohn ordspr. mycket
stryk och litet lön. 3. Midi, slag, t. ex. Schläge
des Schicksals, das war für ihn ein harter
4. läk. [hjärt]slag, slaganfall, t. ex. vom
gerührt werden, ö. blixt, åskslag. Heißer
blixt som slår ned (tänder); kalter blixt
som ej tänder; ein ~ aus blauer Luft en blixt
från klar himmel. 6. ljud. Dumpfer f v, dovt
ljud; da tat es e-n entsetzlichen ~ då hördes
ett förfärligt brak; ~ des Donners åsk|knall,
-skräll; der ~ e-r Kanone dånet av ett
kanonskott; ~ der Trommel trumslag; der ~
e-r Glocke en klockas klang; der ~ der Uhr
urets tickande; ~ zehn Uhr på slaget tio; es ist
auf den ~ zwölf klockan är tolv på slaget
(precis); auf den (mit dem) ~ kommen
komma på slaget; ~ der Nachtigall, der Lerche
näktergalens sång, lärkans drill; ~ e-s
Lockvogels en lockfågels rop. 7. taktfast slag, t. ex.
/v/ des Herzens, des Pulses. ~ des Pendels
pendelslag; ~ des Ruders årslag, jfr 9; zwei
Herzen und ein två själar och en tanke.
8. mus. ro. m. takt, t. ex. das Stück geht im
Dreiviertel ~ haltenslå i (hålla) takt,
slå jämnt; in den ~ kommen komma i takt;
Midi, den ~ von etw. haben ha det rätta
handlaget med ngt. 9. [sim-, år]tag, t. ex. mit
starken Schlägen ruderte sie hinaus. 10.
mynts prägel, prägling. 11. slag, sort, art, ibi.
cert, kaliber, t. ex. Leute von diesem Er
ist vom alten han är av gamla stammen;
Leute von meinem ~ äv. folk som jag; ein
Mann von meinem ~ äv. en man efter mitt
sinne; die Heirat ist nach meinem
giftermålet är just efter mitt sinne; alles war von
gleichem ~»e allt var stöpt i samma form.
12. underras, slag, t. ex. ein schöner n» von
Pferden. 13. lantbr. a) skifte, t. ex. das
Ackerland war in drei Schläge geteilt; b) Verkauf
auf den ~ försäljning av gröda på rot. 14.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
