- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2056

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schlangenschwanz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f-n, se -röhr 1. -schwänz, m -es -e† 1.
ormstjärt. 2. se -stern. -sperber, m zool. Polyboroides
ormsparvhök, -stab, m -[e]s -e† kaducé,
hä-rolds-, orm|stav. -stein, m -[e]s -e ormsten
mot ormbett. -Stern, m zool. Ophiura ormstjärna,
-stich, m -[e]s -e ormbett, -storch, m zool.
Ga-riama serierna, art ormstork, -tanz, m -es -e†
I. ormdans. 2. serpentindans. -töter, m 1.
ormdödare. 2. se Bergpetersilie, -träger, m
astr. Der e Ormkarlen, s-umwunden, a poet.
omslingrad av ormar. -Verehrer, m,
-Verehrung, f, se -anbeter, -anbetung. -vogel, se
-hals-vogel. -weg, m -[e]s -e slingrande väg.
s-win-dig, a slingrande. Windung, f -en [ormlik]
slingring (vindling); ormsling|ring, -a. [-wur-z[el], -] {+-wur-
z[el],+} f bot. 1. Aristolochia serpentaria
Serpentaria-rot. 2. Caiia palustris missne. 3. se -holz 2. o.
Wiesenknöterich. 4. Rote se Alkanna. -zahn,
m -[e]s -e† ormtand. -zauberer, m -s -, se
-be-schwörer. -zunge, f -n 1. ormtunga; bildl. äv.
giftig tunga. 2. bot. Ophiogiossum ormtnnga.
s-züngig, a med giftig tunga.
schlangicht, schläng[l]icht, se schläng[e]n cht.
schlank, I. a (komp. -er, -[e]s^) 1. slank, smärt,
smal, t. ex. ~er Mann; lång (hög) och rak, t. ex.
~e Pappeln. Ihre ~e Taille äv. hennes smala
(spensliga) midja. 2. rask, t. ex. der Kutscher
fuhr in r^em Trab davon. 3. F
tillmötesgående. II. adv raskt. Die Ware geht möJ
varan går åt som smör; jfr -weg.
Schlankl|affe, m zool. semnopithecus smalapa. -boa,
m zool. Epicrates striatus Smalboa. -6, f O, se
-heit. -el, m -s - österr. ung. slyngel, odåga.
-erjwerden, n -s O avsmalnande; [-[av]magran-de.-] {+[av]magran-
de.+} -fliege, f zool. Leptogaster artrovfluga. -heit,
f O slankhet, smärthet, smalhet,
spenslighet; äv. slank växt. -jungfer, f zool. Agrion
flickslända. -lori, m zool. Loris tardigradus
spenslig lori. -nätter, f zool. zamenis Dahii Dahls snok.
-oval, n -s -e mycket lång oval. -sein, n -s 0, se
-heit. s-weg [’Jlagk’vsk], adv utan vidare,
helt simpelt (F sonika). Etw. e ablehnen
blankt avslå ngt.
schlapp, I. interj ljudhärm. ung. slafs, klafs;
klatsch, smask, dask. Schlipp c/klifs, klafs!
II. se schlaf, -brüstig, a slapp-, häng|bröstad.
S~e, f -n 1. smäll, klatsch, dask. 2.
nederlag, motgång, t. ex. e-e e» erleiden. E-e e
auswetzen få (ta) revansch. 3. förlust, skada,
avbräck. 4. se S^hut. 5. nedkippad
(nedhasad) toffel (sko). In kippskodd. -|en, -te
ge-t I. intr [h] 1. [gå och] hasa, släpa
benen efter sig. 2. om skor glappa. 3. Es -t
alles an ihm F kläderna hänga på honom. 4.
slafsa, sörpla; om hund lapa; dregla. II. tr
sörpla (slafsa) i sig, om hund lapa i sig.
Schlappllermilch, f O mjölk som ystar sig
(koagulerar). s-ern, se schlabbern, -gording, m -s
-e ⚓ slabbgårding. -heit, f O slapphet,
slak-het. -hut, m -[e]s -e† slokhatt, mjuk hatt.
s-icht, s-ig, a slapp, slak. -leine, f -n, se -gor-
ding. s-mäulig, a. ~ sein hänga läpp.
-mi-chel, m, se -schwänz, -netz, n -es -e veter.
skrapa. -ohr, n -[e]s -en hängöra. s-ohrig, a
häng-örad. s-rig, a sörplande, slafsande; lapande;
dreglande. -s, m -es -e, se Flaps, -schuh, m
-[e]s -e 1. [vid] turkisk toffel. 2. nedkippad
(nedhasad) sko. -schwänz, m -es -e† P slapp
människa, -seil, n -[e]s -e slak lina. -werden,
n -s O slappnande, slaknande.
Schlaps m -es -e, se Flaps.
Schlaraff‖e [’rafa], m -n -n latmask, lätting,
goddagspilt, drönare. s-|en, -te -t intr [h]
leva (föra) ett lättjefullt liv, lata sig och ha
goda dagar, -en|gesicht, n -[e]s -er. Ein c
haben se ut som en goddagspilt. -en|land, n
-[e]s -er† Schlaraffenland, land där stekta
sparvar flyga en i munnen, -en|leben, n,
-en|-tum, n -[e]s O dagdrivarliv, lättjefull
tillvaro, goddagar, -enweit, f -en, se -en\land.
Sch|ärf‖e, f-n, se Schlappe 5. s-|en, - te ge-t
intr [h] [gå och] hasa.
Schlarpflle, f -w, seSchlappe5. S-en,seschlarfen.
Schiatting, Se Schladding.
schlau, a slug, förslagen, listig, knepig, F
fiffig, t. ex. ~er Fuchs, ~er Plan, sehr e sein.
Er ist nicht gerade sehr ~ han är just inte
vidare klyftig; er ist mir zu ~ han är för
slipad för mig.
Sch|äubl[e, f -n [frukt]skal, [frukt]hylsa. s-[en,
-te ge-t tr skala, befria från hylsa (skal).
Schlauberger [’Jlau], m -s - F slughuvud,
fiffi-kus, lurifax. Sie sind mir ein »v f iron. ni var
mig ett ljushuvud!
schlaubig, a tjockskalig, med mer skal än kärna.
Schlauch m -[e]s -e† (dim. Schläuch[lein,
-eichen) 1. tut vin-, vatten|säck, lädersäck,
lägel. 2. slang; luftrör; luftring, inner|ring,
-slang. 3. P suput, fyll|tratt, -bult; ister|buk,
-måge. Wie ein trinken dricka som en
svamp. 4. bot. a) blåsa; b) Utricularia blåsört.
5. skap hos hast. 6. se Garnschlauch. 7. se
Kötzer. -algen, pl bot. siphoneæ sifonéer. Scartig,
a 1. [läder]säckliknande; slang|liknande,
-artad. 2. bot. blåsartad. -blatt, n -[e]s -erf
bot. krukliknande blad, ’kanna*, -brücke, f
-n brandv. slangbro. -decke, f -n [bil-, cykel-]
däck, ytterslang. -e, f -n, se Klamme 1.
-eisen, n svep för stuprör.
Schläuchelchen, n -s -, se Schlauch.
schlauch|en, -te ge-t tr leda genom (tappa [på]
med) slang.
Schlauch‖filter, n # slangfilter, s-förmig, a 1.
slang|formig, -liknande. 2. se s-artig 2.
-frucht, f -e† bot. hinnfrukt, -führer, m brandv.
slang|förare, -riktare. -füllung, f -en
upp-pumpning av ring. -garn, n -[e]s -e fisk. djup
håv. S-haft, s-ig, se s-artig, s-förmig. -kraut,
n, se Schlauch 4. b), -kupp[e]lung, f -eraø
slangkoppling.
Schläuchlein, n -s se Schlauch.
Schlauch‖leitung, f -en slangledning, -mann-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free