Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schlauchmannschaft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schaft, f -era brandv. slang|manskap, -servis,
-maul, n -[e]s -er† hängkäft. -mundstück, n
-[e]s -e slangmunstycke, -pflanzen, pl bot. isht
Nepenthes kannväxter. -pilze, pl bot.
askomv-ceter. -reifen, m racerring å cykel. -röhr, n
-[e]s -e slang, -rolle, f -n, se -winde. -schicht,
f -en bot. hymenium, sporlager, -schwämme,
pl, se -pilze. -sporen, pl bot. askosporer,
sprit-ze, f -n slangsprnta. -stuhl, m -[e]s -e† väv.
rund-, säck|stol. -tiere, pl zool. Cælenterata
ce-lenterater, kavitetsdjur, -ventil, n -s -e
ringventil ⚓ cykelring etc. -Verbindung, f -en
slangskarv. -wagen, m -s - brandv. slang|vagn,
-kärra, -bil. -werfer, m bot. Ascoboius prickbädd.
-wickel, m, -winde, f -n slang|rulle, -trumma,
-wurm, m zool. Ascaris spolmask. -zelle, f -n
bot. ascus, sporhylsa.
Sch|auder, f -n 1. byggn. slags förankring,
mur-krampa. 2. se Schleuder.
Schlauderllarbeit, f -en slarvigt (hafsigt)
arbete, hast-, fusk|verk. -ei, f -en 1. slarv,
slams, hafsighet; jfr -arbeit. 2. se Schleuderei.
s-haft, s-ig, a slarvig, hafsig, slamsig,
vårdslös. -igkeit, f O, se -ei 1. s-isch, se s-ig. s-|n,
schlaud[e]re -te ge-t I. intr [h] 1. ha för stort
spelrum, glappa. 2. ligga omkring (i
oordning, huller om buller). 3. arbeta slarvigt,
hafsa. II. tr 1. förankra mur. 2. se Schleudern.
-n, n -s O 1. se -el. 2. se Schleudern.
schlaud‖rig, -risch, se -erig.
Schlaue, f -n, se Schlaube.
schlauerweise, adv slugt [nog],
Schiauf m -[e]s -e, -e, f -n ögla.
Schlau‖heit, -igkeit, f -en slughet, list[ighet],
förslagenhet, F knepighet, F fiffighet. Es
ge-hört nicht viel ~ dazu det är inte svårt att
räkna ut. -köpf, m -[e]s -e†, se -berger,
s-köp-fig, a slug, knepig, F fiffig. -meier, m -s -, se
-berger.
schlecht, I. a 1. föråidr. glatt; rak. 2. enkel, jfr
schlicht. 3. dålig, t. ex. ~e Arbeit,
Aussichten^ n<ie Behandlung, r^e Laune, ~er Mensch,
~es Wetter, «x/ und billig; äv. underhaltig, ej
bra. Nicht gut, nicht ~ varken bra eller
dålig, något mitt emellan; n^er Absatz klen
avsättning; <^er Buchstabe boktr, sliten typ: n*er
Dank dålig tack, otack; Entschuldigung
klen (dålig) ursäkt; sie sind ~e
Freunde de äro just inga goda vänner; ~es Gehör
dålig hörsel, lomhördhet; ~es Geld dålig
valuta; ^e Kleidung dåliga (sjaskiga el.
trasiga) kläder; ^e Gesundheit dålig (klen)
hälsa; ~er Leiter tys. dålig ledare; ~er Ort
illa beryktat ställe; ~er Ruf dåligt rykte;
in Ruf stehen vara illa känd; in r^em
Sinne i dålig bemärkelse; r^er Trast klen
tröst; in Verfassung i dålig form;
Zeit a) dålig tid, b) hand. död tid (säsong);
~es Zeug skräp; e-ra nu machen förtala (tala,
illa om) ngn; bei Kasse sein ha ont om
pengar; ~ zu Fuß sein vara en dålig fotgän-
gare; ihm ist nichts zu ~ a) han håller till
godo med, b) han är i stånd till vad som
helst; das ist nicht o, f det är [verkligen]
inte illa! ~ werden om mat bli skämd,
fördärvas; ~er werden försämras. 4. dålig till
hälsan, ej kry, t. ex. fühlst du dich es wird
ihm r\j. Mir ist (äv. ich bin) ~ jag mår
illa. 5. jakt. mager. II. adv 1. dåligt, illa,
t. ex. e-n ~ behandeln, ~ hören, sehen. ~
abgehen hand. ha dålig avsättning; ~
beraten mindre välbetänkt; ~ beschaffen av
dålig beskaffenhet, i dåligt skick; es geht
ihm ~ a) han har det dåligt [ställt], b) han
är inte bra tm hälsan, det står illa till med
honom; rv, gesinnt illasinnad; ~ raten gissa
fel: die Firma steht ~ firmans ställning är
dålig; bei e-r Erbschaft ~ wegkommen ärva
mindre än man väntat. 2. Nicht ~ inte [så]
litet (dåligt, }lla), t. ex. sie fluchten nicht
Sie werden ihn nicht ~ auslachen de komma
att skratta ut honom värre (rätt ordentligt).
3. ~ und recht, schlicht und ~ rätt och slätt.
Sich ~ und recht durchschlagen nätt och
jämnt reda sig III. se £~e(s). -berüchtigt, a
illa beryktad (ansedd). S~e, f -n, se
Schläch-te o. Buhne 1. -erdings, adv absolut,
ovillkorligen, oundgängligen, t. ex. ~ notwendig;
helt och hållet, fullständigt, rentav, t. ex. es
ist nu unmöglich. S~|e(s), ra adj. böjn. ngt dåligt,
illa, t. ex. etwas -es. Im -en und im Guten i
ont och gott.
Schlecht‖falke, se Würgfalke, -färber, m 1. se
Schwarzfärber. 2. F pessimist, en som ser
allting i svart, s-gelaunt, a vid dåligt lynne,
s-gepflegt, a dåligt skött, s-gesinnt, a
ill|a-sinnad, -villig, -gesinntheit, f O illvilja,
s-ge-stimmt, a 1. mus. ostämd. 2. i misstämning,
vid dåligt lynne, -gläubige(r), m o.
/irr-lärig person, kättare, -heit, se -igkeit. s-hin
[’Jleqt’hin], adv helt enkelt (simpelt), rätt
och slätt, utan vidare, rentav, s-hinnig, a %
absolut, -igkeit, f -era dålighet, nedrighet,
uselhet, gemenhet, ondska; dålig (usel)
handling; elakhet, -macher, m -s - bak|talare,
-dantare. -nis, n -ses -se se -igkeit.
-schie-ßer, m ⚓ dålig skytt, s-schließend, a 1. som
sinter dåligt till. 2. skogsv. ~er Bestand glest
bestånd, s-weg, se s-hin. -wetter, n -s dåligt
väder, t. ex. bei s-wüchsig, a som växer
dåligt.
Schleck, ra -[e]s -e 1. läcker|bit, -het; snask.
2. se -erhaftigkeit. 3. dial. kärnhus i äpple.
SrJen, -te ge-t tr o. intr [h], se 2. lecken o.
naschen. S~er, a 1 läcker. 2. kräsen, -er, m
-s - läckergom. -er|bissen, m läcker|bit, -het.
-erei, f -era, se Schleck. s~erhaft, a begiven
på snask; F gotthungrig, -er[haft]igkeit, fO
F gott|hunger, -hungrighet, begivenhet på
snask (gotter), s^erig, se s^erhaft. -[er-]
maul, ra -[e]s -er† läckergom. s^er|n, [-schlek-k[e]re-] {+schlek-
k[e]re+} -te ge-t intr [Å] F snaska, äta sötsaker;
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
