Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schleimabführend ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glutinosa pirål. s^abführend, a läk.
slemavlägs-nande. -absonderung, f -en slemavsöndring.
-alge,ybot. Nostoc commune skyfallsalg.
anhäu-fung, f -en 3lemstockning. s^artig, a
slem-artad; slemmig, -auswurf, m -[e]s -e†
slem|-uppliostning, -uttömning, -behälter, m tot.
slem-, exkret[behållare. -beutel, m anat.
slem-säck. s^bildend, a läk. slem|alstrande,
-bildande. -bildung, f -en slembildning, -blått, n
-[e]s -er† bot. entoderm. s^blütig, a ‡
flegma-tisk. -brechen, n läk. slem|upphostning[ar],
-kräkning[ar], -drüse, f -n anat. slemkörtel,
-drüsen|entzündung, f -en läk.
slemkörtelin-flammation. s^eiterig, a avsöndrande
slem-migt var. s^v-jen, -té ge-t I. intr [h] 1. bli
slemmig (geléartad), förvandlas till slem.
2.slem-ma, alstra slem. II. tr befria (rena) från slem.
III. refl. Sich ~ dial. bli arg (förargad).
s~-erzeugend, se sr^bildend. -fieber, n rnk.
slemfeber. -fische, pl zool. Blenniidae slemfiskar, -fluß,
m -flnsses läk. slemfluss, katarr. -gärung,y-e/i
kem.slemmig jäsning, -geschwulst, f -e† läk.
slemsvulst, -gewebe, n-s - anat. slemväv[nad].
-gewebsgeschwulst, f -e† läk. myxom,
slem-vävnadssvulst. s~haft, se sr^ig. -harz, se
Gummiharz, -haut, f -e† anat. slemhinna,
-husten, m -s läk. slemhosta. sticht, s~ig, a 1.
slemmig; slem|aktig, -artad; klibbig;
gelatinös, geléartad. 2. innehållande slem.
ig-keit, f O slemmighet, klibbighet. -kapsel, f
-to, se -beutel, -kiemer, m, se -aal. -körperchen,
n anat. slemkropp. -krankheit,y-ew läk. katarr,
-krebs, m -es O läk. slemkräfta, -lerche, f zool.
Biennius phoiis skyggfisk. -ling, m -s -e, se -alge.
sdösend, a slemlösande, -netz, n -es, se
Mal-pigisch[es Netz), -papel, f -to, se Feigwarze.
-pilze, pl bot. Myxomycetes slemsvampar,
-polypen, pl läk. slempolyper, -ruhr, f O läk.
slemmig diarré, -sack, m -[e]s -e†, se -beutel.
-säure, f O kem. slemsyra. -schicht, f, se
Mal-pigisch[es Netz), -schlauch, m -[e]s -e†, se
-behälter. -sel, to -s 0, se Gewölle, -stein, m
-[e]s -e anat. kondroit. -stoff, m -[e]s
slemämne, mucin[ämne]. -sucht, f se
Verschleimung. -suppe, f -n. se Schleim 3. -tiere, pl
zool. slem-, blöt|djur. -Überzug, m -[e]s -e†
slemhölje, slemmigt överdrag, -wurm, m, se
-aal. -zucker, se Fruchtzucker.
Schleißllbaum m, se -föhre. -e, f -n 1. träspån;
pärt|a, -sticka, lyssticka; takspån. 2.
fjäder|-ispole, -skaft. 3. cbarpi. 4. Pi. tjocka
vermi-celler. -eisen, n späntkniv. s-|en, -\es~\t
schlissest schliß geschlissen -[e] (österr. -te ge-t)
I. tr 1. slita (nöta) ut, avnöta. 2. klyva,
avskala; spänta stickor; sprita fjäder; skäkta
hampa. II. intr [s] o. refl sich ~ 1. nötas,
slitas. 2. klyvas, späntas, -en, n -s O 1.
slitning, nötning. 2. spåntning, klyvning;
sprit-ziing av fjäder, -en-, se Schleiß-. -er(in), m -s
-(f-nen) fjäderspritare. -feder, f -n ospritad
fjäder (vingpenna), -föhre, f -n bot. Picea ex-
ceisa gran. -hanf, m -[e]s O oskäktad hampa,
hampa till skäktning. -holz, n -es ⚙
spänt-ved, ved till spåntning, -kiefer, f -n, se
-föhre., -reißer, m 1. stickspäntare. 2. späntkniv.
-scheit, n -[e]s -e spänt[ved]trä, vedträ till
spåntning. -schnitzer, se -reißer. -stock, m
-[e]s -e† pärthållare, [ljus]stick|stake,
-hållare. -ung, f-en, se -en. -zwiebel, f bot. Aiiium
fistulosum piplök.
Schleisterbahn, f -en nty. kana.
Schlemihl [’mill], m -s -e olycksfågel.
Schlemm m -s -e o. -s kortsp. siam. s^, a. ~
werden bli siam; ~ machen göra [till] siam.
schlemmüen, -te ge-t I. intr [K] frossa, leva ett
yppigt liv, leva i sus och dus (i överdåd),
festa, kalasa. II. se schlämmen. S-en, n -s ⚙
[liv i] sus och dus (överdåd), högt liv,
yppigt leverne, frossande, kalasande, festande.
S-er, m -s - en som lever i sus och dus,
frossare, F festprisse. S-erei, f -en ständigt
sus och dus (frosseri), evigt kalasande
(festande). -erhaft, a frossande, festande,
kalasande, överdådig. S-erin, f -nen, se S-er.
-erisch, a (sup. -[e]s*), se -erhaft.
Schlemmkreide, se Schlämmkreide.
1. Schlempe, f -n sty. [lås]regel.
2. Schlempe, f -n dränk, -mauke, f O veter.
drank|mugg, -utslag, -[n]asche, -[n]kohle, f O
’melassdrankskol’ till pottaska.
Schlempholz, n -es -er† «i* kalv.
Seh|ender, m -s O 1. se Schlendrian. 2.
klänning med släp. -er, m -s - dagdrivare, flanör,
-gang, m -[e]s O 1. släntrande, flanerande,
dagdriveri. 2. se Schlendrian, -jan, m -s 0, se
Schlendrian. S~|n, schlend[e]re -te ge-t intr
[h o. s] släntra omkring, gå och driva,
flanera, F slå dank, t. ex. müßig herum -n, n
-s 0, se -gang 1. -schritt, m -[e]s 0, se -gang 1.
Schlendrian [’Jlsndriain], m -[e]s-e 1. slentrian,
vanemäs>igt förfarande, stelnad vana, F
’gamla trallen’, t. ex. dem alten ~ folgen.
Seinen {den alten) f v» fortgehen gå [på] i
gamla trallen; amtlicher ~ ämbetsslentrian,
’nådig tågordning’. 2. en som följer [-[gammal]-] {+[gam-
mal]+} slentrian, s^[en, -te -t intr [h] F följa
slentrianen, F gå [på] i gamla trallen.
Schaft, s~isch, a slentrianmässig.
1. Schlenge, f -n faskinverk, risknippa; se
Buhne 1.
2. Schlenge, m -n -n dial. järnbeslag.
Schlengel m -s - ⚓ hamn|bom, -stängsel.
Sch|enke, f -n dial. maskros.
Sch|enk‖el, se Schlankel. s-eln, se s-ern.
Schlenker‖bein, n -[e]s -e 1. slängande
(dinglande) ben. 2. en som slänger (dinglar) med
benen, s-beinig, a slängande (dinglande) med
benen, -bohren, n -s O gruvt. borrning uppåt
(nedifrån), -braten, m -s - dial. tjänares
avgångskalas. -hede, f O ⚓ tågvirkesavfall,
-ich, m -s -e dial. 1. stöt: pendel. 2. rumlare,
F festprisse. S-ig, se schlotterig. s-Jn, schlen-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
