Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schliffel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schliffel m ■$ -, se Schlingel.
Schliff[f]läche, f -n slipyta.
schliff ig, se schliefig.
SchliffstUck, n -[e]s -e slipat stycke.
Schlig, se 2. Schlich 3.
schlimm, I. a o. adv illa (komp. värre, värst),
t. ex. ich bin c (cer, am rasten) daran, cer
als je, etwas Sees. Es ist c für ihn det är
hårt (svårt) för honom; es steht c mit ihm
det står illa till för (med) honom; es geht mir
c det går illa (på tok) för mig; immer cer
värre och värre; es hätte dir noch cer gehen
können det kunde ha gått mycket värre
(sämre) för dig; im festen Falle, ᚼ csten
Falls, se -stenfalls; auf8 S^ste gefaßt sein
vara beredd på det värsta; man hat mir das
Sf^jste nachgeredet man har förtalat mig på
det allra värsta [sätt]; nichts ist so c es kann
sich ändern ordspr. ung. när nöden är [som]
störst är hjälpen [som] närmast. II. a 1. dålig
till beskaffenheten (komp. sämre, sämst), t. ex. ces
Wetter, ce Zeiten, alles von der rasten Seite
sehen. Das cs£e Ende kommt nach, se dick 1.;
sich zum S^en wenden ta en vändning till
det sämre, ta en dålig vändning; ich werde
dich e-s /Scer[e]rø belehren! jag ska nog lära
dig, jag! 2. tråkig, otrevlig, ledsam, fatal,
t. ex. das ist e-e ce Geschichte. ce Erkältung
svår förkylning; cer Husten besvärlig
(otrevlig, elak) hosta; ein ces Ende nehmen få ett
dåligt slut, F ta en ände med
förskräckelse; in e-r r^en Lage sein äv. vara i ett
prekärt läge. 3. dålig till halsan; äv. ond, öm,
t. ex. e-n <vew Finger haben. Ein ces Auge
haben ha ont i ott öga; ich bin (mir ist) c
jag är dålig (F skraltig); er ist heute sehr c
det står mycket illa till med honom idag;
davor kann e-m c und übel werden det kan
man verkligen må illa äv. 4. ond, elak,
illvillig, ondskefull, t. ex. ein r^er Mensch. Ein
cer Geselle (Kunde) F en ful fisk; er ist
nicht so c wie er aussieht han är inte så
svår som han ser ut [för]; Sie sind aber c
(ein See?’)/ skämts, jo ni är allt svår (en riktig
en)! 5. c hinter etw. her sein vara tokig
(galen) i (efter, på) ngt. Scheit, f O * dåligt
tillstånd, dålighet, dålig beskaffenhet.
Sc-ling, m -s -e elak människa. Scsein, n -s 0, se
S^heit. -stenfalls, adv i värsta (sämsta) fall.
schünden, Schlund est geSchlünden tr dial. svälja,
sluka.
Schling m -[e]s -e bjggn. rust.
Schling‖apparat, m -[e]s -e anat. svälj apparat.
-baum, rn bot. 1. Viburnum lantana parkolvon. 2.
se Gerberbaum, -beschwerde, f -n svårighet
att svälja, läk. dysfagi. -bewegung, f -en svälj [-[nings]rörelse.-] {+-
[nings]rörelse.+}
Schlinge, f -n 1. bot. kläng|a, -e, ranka. 2.
slinga, ögla; stropp; maska; ⚓ karvel. 3.
bindel. Den Arm in der c tragen gå med
armen i band. 4. [ränn]snara, t. ex. der Hen-
ker legte ihm die c um den Hals. 5. jakt. o.
bildl. snara, t. ex. in die c fallen (gehen). E-m
cra in den Weg legen lägga (sätta) ut
snaror för ngn, locka ngn i en fälla; den Kopf
(sich) aus der c ziehen dra sig ur
förlägenheten; sich aus der c ziehen äv. klara (reda)
sig. 6. bot. a) se Schlingbaum; b) Peripioca
slynga. 7. stenogr. slinga. 8. ⚓ klyka.
Schlingel m -s - (dim. -chen, -ein) slyngel, äv.
lymmel, gynnare, skälm, tjuvpojke, odåga.
Fauler c latmask; grober c lymmel,
drummel; kleiner ~ liten rackar|e, -unge; langer
c lång räkel; nichtsnutziger c odåga. -chen,
n -s - liten slyngel m. m. -ei, f -en
slyngel-aktighet, okynne, odygd, pojkstreck,
slyn-gelfasoner. -ein, se -chen. Schaft, a
slyngel-aktig, okynnig, tjuvpojksaktig;
lymmelaktig, drummelaktig. Sc|n, schling[e]le -te ge-t
intr [h] begå slyngelaktigheter (pojkstreck),
-streich, m -[e]s -e slyngel aktigt streck,
pojkstreck.
1. schling|en, schlang[e]st schlängest
geschlungen -[e] I. tr 1. linda, vira, vinda, fläta, sno,
slingra, t. ex. e-n Strick um e-n Baum c. Die
Arme um e-n c slå armarna om[kring] ngn;
in (durch) einander c sno om varandra
(vartannat); Kränze c binda kransar. 2. binda,
knyta, t. ex. e-n Knoten c. E-e Schleife c
knyta en rosett; die Arme in einander c
lägga armarma i kors; etw. Geschlungenes
auseinander c lösa upp ngt knutet. II. refl. Sich
c 1. slingra sig, t. ex. der Bach -t sich
durch die Wiese. 2. Das Band -t sich zur
Schleife bandet bildar en rosett. 3. Sich
um etw. c linda (vira, vinda) sig om[kring]
ngt. Sc, n -söl. lindande, virande,
vindande, slingrande. 2. bindande, knytande.
2. schling|en, schlang[e]st schlängest
geschlungen -[e] tr o. intr [h] svälja [ned], sluka
[glupskt], äta glupskt, t. ex. er - t gierig. Wes
Brot ich -e, des Lied ich singe, se 2. Lied 2.;
an e-m Bissen c med möda svälja (få ned)
en bit. Sc, n -s O sväljande, slukande.
Schlingen‖fänger, m På symaskin öglefångare,
gripare el. skyttel, -gewebe, n -s - O [-frot-té|väv[nad], -] {+frot-
té|väv[nad],+} -tyg. -legen, n -s utläggande av
snaror, -leger, m en som lägger ut snaror
(bildl. försåt), -macher, m -s -, se -/änger.
-steller, se -leger.
1. Schlinger, m -s - 1. storätare, matvrak^
glupsk person. 2. zool. Python pytonorm.
2. Schlinger, m -s - en som lindar (virar etc.).
-bord, m -[e]s -e, se -tisch, -bremse, f -n
Gyroskopische c rullningsgyroskop. -er, m
-s - starkt rullande fartyg, -kiel, m -[e]s -e
& slingerköl. -koje, f -n <£- hängkoj.
lam-pe, f -n ⚓ balans-, häng|lampa. -leisten, m,
se -kiel. Sc|n, schling[e]re -te ge-t intr [h] 1.
se schlenkern II. 2. ⚓ slingra, äv. rulla, -n,
n -s O -i* slingrjing, -ande; rull|ning, -ande.
-pardunen, pl ⚓ slingerbarduner. -tank, m
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
