Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schlußsprung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-Sprung, m -[e]s -e† gymn. jämfota hopp
framåt. -steg, »7i-[e]s-e boktr, slutsteg, -stein, m
-[e]s -e byggn. slutsten. -stück, ra-[e]s-e 1.
sista stycke; mus. final. 2. ~ e-r Schere en
[trädgård s]s ax’ lås. -szene, f -n slutscen,
sista scen. -tag, m -[e]s -e sista dag[en];
ay-slutningsdag. -termin, m -s -e jur. sluttermin.
-urteil, n -[e]s-e 1. slutlig dorn. 2.
slutledning. -vergleich, m -[e]s -e slutuppgörelse;
slutlig förlikning, -vers, m -es -e 1. slutvers.
2. refräng. Verteilung, f ren jur.
slututdelning vid konkurs, -vertrag, m -[e]s -e† slutlig
uppgörelse. Vignette, f -n boktr, slutvinjett.
-Vortrag, m -[e]s -e† 1. sista föredrag[et]. 2.
jur. slutpåståenden, -wagen, m -s - järnv. sista
vagn. s-widrig, a ologisk, inkonsekvent, ej
följdriktig. -Widrigkeit, f O ologiskhet,
inkonsekvens. -wort, n -[e]s -e avslutnings-,
slut-, äv. efter|ord; epilog, -zeichen, n 1.
slut|-tecken, -signal; telef, b rytsignal. 2. gram.
punkt. 3. mus. sluttecken, -zeile, f -n sista
rad på sida. -zeit, f -era 1. stängningstid. 2.
slut på [jakt]säsongen. -zettel, m, se -note.
-Zeugnis, n -ses -se skoi. avgångsbetyg.
Zurichtung, f -en sista avfilning, ’sista handen’.
Sch|utte, f -n 1. se Judenhirsche. 2. sty. [kam-]
kofta.
1. Schmach [a], se 1. Schmach.
2. Schmach [a:], fO 1. smälek, skam, nesa,
vanära. Er ist e-e ~ der Gemeinde han är en
skam för församlingen; ~ demjenigen, der
in der Not sein Land verläßt skam den som
i nöden överger sitt land. 2. skymf,
förolämpning, t. ex. e-m alle <-v/ antun. 3.
smä-d|ande, -eise[r], r— Jfr Schande. bedeckt,
a höljd av skam (nesa, vanära), -bedingung,
f -en skamligt (nesligt) villkor, s^beladen,
a höljd (el. nedtryckt) av skam (vanära),
-erröten, n -s skammens rodnad, -friede|[n],
m -ns -n neslig fred.
Schmachtblick m -[e]s -e smäktande blick,
schmachte‖n, schmächt[e]le -te ge-t intr [h]
smäkta litet, spela smäktande, kasta
smäktande blickar,
schmacht|en, -ete ge-et I. intr [h] 1. försmäkta,
t. ex. im Kerker vor Hunger, Durst «*.
Nach Regen ~ om jord äv. längta efter regn.
2. smäkta, tråna, trängta, längta, t. ex. r^de
-Bliche, r^der Liebhaber, nach etw. ~d
av. trånsjuk; den r^den spielen smäkta, kasta
smäktande (trånsjuka) blickar. II. tr %. Der
Gesang -ete Zärtlichheit sången andades
trånad. S~, n -s O 1. försmäktande. %t
smäktande, längtan[de], trån|ad, -ande.
Schmacht‖fetzen, m F dial. smäktande visa.
-hans, m -en o. -es -e†, se -lappen. -harke, se
Hungerharhe.
schmächtig, a 1.1 smäktande, trånsjuk. 2.
[smal oeh] spenslig, spinkig, slankig, mager;
smärt, finlemmad. S^vkeit, f O, spenslighet,
epinkighet, slankigh.et, magertet} smärthet.
schmal
Schmacht|[korn, n -[e]s -er† omoget (förkrympt)
kornu -lappen, m -s - 1. utsvulten stackare;
hungrande fattiglapp. 2. smäktande (trånande,
kärlekskrank) älskare. -Iappigkeit, f -era trånr
- sjuka. - t
Schmächtling m -s -e spinkig (spenslig)
människa, F ’benrangel’.
Schmacht‖locke, f -n korkskruvslock; F
tjus-; lock. -riemen, m svångrem. E-m den ~ enger
schnallen sätta ngn på knappare ranson; denl
~ enger schnallen dra åt svångremmen,
schmachvoll [a:], a skymflig, skamlig,
skänd-lig, neslig, vanärande. ,1
1. Schmack, m -[e]s -e bot. Rus coriaria sumak. -
2. Schmack, m -[e]s -e† föråidr., se Geschmack.
3. Schmack, f-en, -e, f -n «i* [fiske]smack.
schmacken, -te ge-t intr [h] t, Be 2. schmatzen.
schmackllgar, a sumakgarvad. S-gerber, m
sumakgarvare.
schmackhaft, a smaklig, välsmakande, mycket
god, t. ex. ein ^es Essen. f v. machen göra
välsmakande, sätta smak på. S^igkeit, f O
smaklighet, angenäm (god) smak.
schmackschwarz, a sumak|svärtad, -svart.
Schmad [a:t], f -en jud. dop. s^[d]|en, -ete
ge-et intr [s] om jude bli döpt.
1. Schmadder, f -n ljusskare.
2. Schmadder, m -s O ity. 1. s[m]örja, slask.
kludd, sudd. -buch, n -[e]s -er† F kladdbok.
s~|n, schmadd[e]re *te ge-t I. intr [h] kladda,,
kludda. II. tr sudda (kludda, kladda) nerf
Schmäh‖artikel, m smädeartikel. -brief, m -[e]s
-e smädebrev. s-|en, -te ge-t tr o. intr [h]
smäda, skymfa, okväda, nedgöra, t. ex. e-ra
Auf (gegen, über) e-n f v. racka ned på
(göra ned, nedsvärta, baktala, f skälla ut,
f skälla på) ngn. ~d smäd|ande, -lig. -en, n
-s O smädande, skymfande, okvädande; jfr
-ung. -er(in), m -s - (f -nen) smäd|are, -erska;
okvädare;. bakdant|are, -erska, baktal|are,
-erska. -gedieht, n -[e]s -e smädedikt,
nid-visa. -handel, m -s -† jur. ärekränknings|mål,
-process, s-lich, I. a 1. skändlig, skamlig,
skymflig, neslig, nedrig. 2. f bildl. kolossal,
ohygglig, förfärlig, t. ex. e-e Hitze. II. adv
f kolossalt, för|färligt, -skräckligt, f hemskt,
t. ex. er ist -v reich, -lichkeit, f ö skändlighet,
skamlighet, nedrighet. -lied, n -[e]s -er
smä-de-, nid|visa. -rede, f -n smädligt tal,
smä-de-, okvädins-, f skälls|ord» -schrift, f -en
smädeskrift, -sucht, f O lust att smäda,
smädelystnad. s-süchtig, a smädelysten, f
fallen för ,att skälla, -ung, f1. 0, se -en. %.
s , -en smädelse, okvädinsord, skymf, f [-skäll[sord].-] {+skäll[s-
ord].+} -wort, n -[e]s -e o. -er† smäde-, skymf-,
okvädins-, f skälls|ord.
schmal, a (komp. -er[f], -si[f]) 1. smal, t. ex. ~es
Band, ~e Hände; äv. trång; isht smäclær.
~er werden smalna, bli [-smal[are];/^esGesicht-] {+smal[are];/^esGe-
sicht+} smalt (äv. magert) ansikte; ~e Schrift
, boHtr. mager stil; etw. auf die Seite legen
— 2071 —
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
