Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schmarotzerzweig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pa austriaca snyltgeting. -zweig, m -[e]s -e bot.
parasitgren.
Schmarr|ie, f -n [långt] ärr (sår), skråma; isht
duellärr i ansiktet, s-|en, -te ge-t tr ge ngn ett
ärr (en skråma) isht i ansiktet, -en, ms- 1.
slags sönderskuren tunn pannkaka med igräddad
frukt. 2. skräp, strunt, bagatell. S-ig, a ärrig,
full med skråmor ([duell]ärr). -n, se -en 1.
schmartllen, -ete ge-et tr överkläda tågvirke
med gammal segelduk. S-ing, f O «J» smärting.
Schmasche [a:], f -n fint krusigt lammskinn.
1. Schmatz, m -es -e[f] (dim. Schmätz\chen,
-lein) 1. smäll|kyss, F -puss. 2. se Schmätzer.
2. Schmatz, f -en 1. pål-, ramm|block. 2. [träd-]
stubbe i jorden.
Schmätzchen, n s - [liten] smäll|kyss, F -puss.
Schmatze, f -n, se 2. Schmatz.
1. schmatz|en, -te ge-t tr skogsv. gräva upp [och
klyva] stubbar.
2. schmatz‖en, -[es]« -te ge-t intr [h] 1. smacka
[med läpparna] när man äter. 2. kyssa så det
smäller, ge smällkyssar (F smällpussar).
S-en, n s O smackande. S-er, m -s -, se 1.
Schmatz 1.
Schmätzer m -s - zool. Saxicoi» [sten]skvätta.
Schmätz|lein, se -chen.
Schmatzmäulchen, n F kysstäck mun.
Schmauch m -[e]s -e -e†) 1. [tjock tät] rök,
kvalm. 2. [pip]bloss, bolmande drag ur pipa.
Se|en, -te ge-t I. intr [h] ryka, osa. II. tr o.
intr [Ä] 1. röka, t. ex. Tabak c. Aus e-r
Pfeife ~ blossa (bolma) på (ur) en pipa. i. se
schmauchen, -en, n -s O 1. rykande, osande.
2. rökande, blossande, bolmande.
schmäuch|en, -te ge-t tr röka [ut, ihjäl], t. ex.
Bienen aus dem Stock
Schmauch‖er, m -s - 1. [tobaks]rökare. 2. se
Schmöker 2. -teuer, n 1. eld som glöder under
askan; rykande halvkvävd eld. 2. krukm.
sakta eld. -gesellschaft, f -en rökklubb, s-ig, a
rökig, nedrökt.
1. Schmaus, m -es -e P jude, ’moses’.
2. Schmaus, m -es -e† (dim. Schmäus\chen, -lein)
1. kalas, festmåltid, bankett, t. ex. e-n c
ge-ben. 2. njutning, [-]fägnad, -bruder, m -s -f,
se -er.
Schmäus|chen, n s -, se 2. Schmaus 1.
schmaus‖en, -[es]« -te ge-t intr [K] o. tr kalasa
[på], frossa [på]; äta gott, njuta [av].
Tüchtig c äta (festa) riktigt ordentligt [på ngt],
F smörja kråset. S-en, n -s O kalasande,
frossande, festande. S-er, m s - kälasbroder,
frossare, F festprisse, goddagspilt. S-erei, f
en kalasande, festande, -erisch, a kalaslik,
kalas-; lukullisk.
Schmäuslein, n -s -, se 2. Schmaus 1.
schmeck‖bar, a som äger smak (kan smakas).
S-becher, m anat. smaklök på tungan. S-e, f O
dial. smak, t. ex. e-e gute c haben.
schmeck|en, -te ge-t I. intr [h] 1. smaka, ha en
viss smak, t. ex. gut c, die Suppe -t salzig.
Schlecht c smaka illa, äv. ha en otäck (elak;)
smak; loie -t Ihnen der Weinf vad tycker ni
om vinet? nach etw. ~ smaka (ta smak
efter) ngt; nach Öl ~ smaka olja; das -1 nach
mehr det smakar [efter] mer; wenn’s am
besten -1, soll man aufhören ordspr. man bör
sluta medan det smakar som bäst. 2. smaka
bra (utmärkt), t. ex. dies Brot -t mir. Hat es
dir ge-t? smakade det bra [att äta]? das -t
mir det tycker jag om; sich (dat.) etw. c
lassen låta sig ngt väl smaka; ein Schluck
darauf wird c nu blir det gott med ett glas
ovanpå det här; mir -t nichts mehr
ingenting smakar (vill smaka) mig mera. 3. dial.
lukta. II. tr o. intr [/i] 1. smaka [på], av-,
provjsmaka, t. ex. ~ Sie mal, wie das -t. 2.
smaka, känna, t. ex. man -1 das Gewürz in
der Suppe. Ich kann nichts ~ jag kau inte
känna ngt; Blut c äv. bildl. smaka (lukta) blod.
. 3. ha smaksinne, smaka, t. ex. fein r\j. er
-t gar nichts mehr. 4. bildl. smaka [på], t. ex.
das Gefängnis c; erfara, uppleva, t. ex. das
Elend c; njuta, fröjda sig åt, t. ex. die
Freuden des Lebens c. Den Tod c smaka (lida)
döden. 5. P E-n nicht c können inte kunna
tåla (stå ut med) ngn. S~, n -s O smakande;
av-, prov|smakande; smak[sinne].
Schmeck‖er, m -s - 1. en som [av-, [-prov]sma-kar-] {+prov]sma-
kar+} ngt. 2. finsmakare, läckergom, gurmand.
3. smak|organ, -sinne. E-n feinen c haben
F vara en finsmakare. 4. dial. jakt. hjorts mule.
-e|säbel, m F, se -er 2. -organ, n -s -e,
-werk-zeug, n -[e]s -e smakorgan.
Schmeele, Schmehle, se Schmiele.
Schmeiche, f -n text. vävklister.
Schmeichel‖blick, m -[e]s -e 1. [in]smickrande
(inställsam) blick. 2. smekande (öm) blick,
-ei, f -en 1. smicker, inställsamhet; äv.
lis-meri, kryperi. E-m cerø sagen säga ngn
[smickrande] artigheter (komplimanger);
einander ~ew sagen iron. säga varandra sitt
hjärtas mening; ohne c utan att smickra.
2. smekning[ar]. s-haft, a 1. smickrande,
hedrande, t. ex. ces Anerbieten; berömmande,
t. ex. ce Worte, c von e-m sprechen uttala
sig smickrande (berömmande, fördelaktigt)
om ngn. 2. insmickrande, inställsam,
lismande, t. ex. cer Mensch. 3. smek|ande, -sam.
s-ig, s-isch, se schmeichlerisch, -kätzchen, w,
-katze, f -n 1. smeksam katt[unge]. 2.
Fsmek-unge, smeksam (inställsam) person, -künste,
pl smick|er, -rande, t. ex. laß deinem! -lob,
n-[e]s O smickrande beröm, -luft, f -e† av
smicker uppfylld luft, t. ex. die c des Hofes,
-mund, m -[e]s -e o. -e[r]f 1. smickrande mun;
smickrare. 2.se-kätzchen 2. s-fn, schmeich[e]le
-te ge-t I. intr [K] o. tr 1. smickra, t. ex. er -t
immer, das -t ihrer Eitelkeit. Dieser Spiegel
-t nicht den här spegeln gör en [just] inte
vackrare; e-m (‡ e-n) ~ smickra ngn; das Bild ist
ge-t porträttet är förskönat; ge-te Probe hand.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
