Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schmetterlingshafte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjärilsvinge, -hafte, pl, se Frühlingsfliegen.
-jaöd» f -«» fjärils|jakt, -fångst, -kescher,
-kesser, m fjärils|håv, -nät. -kunde,
/fjärilskunskap. -kundige(r), m O. f adj. böjn.
fjärilskännare. -larve, f -n fjärilslarv, -lehre, f, se
-kunde, -mücken, pl zool. psychodidæ
fjärilsmyggor. -netz, n -es -e, se -kescher. -pflanze, f bot.
Phaiænopsis art orkidé, -puppe, f -n fjärilspuppa.
-raupe, f -n fjärilslarv, -rüssel, m fjärils
sugmun. -sammler, m -s - fjärilssamlare.
-Sammlung, f -en fjärilssamling, -spänner, m zool.
Gconietra papiiionaria dagfjärils mätare, -staub, m
-[e]s stoft på fjärilsvinge,
schmetterl|n, schmett[e]re -te ge-t I. tr 1. slunga,
slå, kasta, slänga, t. ex. e-n, etw. zu Boden
die Welle -te das Boot an den Felsen. In
Stücke ~ slå i bitar (kras); die Tür hinter
sich ins Schloß ~ slå (smälla) dörren i lås
bakom sig. 2. Die Trompeten ~ Jubeltöne
trumpeterna smattra fram jubeltoner; jfr II.2.
3. F E-n ~ ta sig ett glas. II. intr 1. [s] falla
(störta) med brak, braka [ned], t. ex. gegen
etw. 2. [K] dundra, braka, t. ex. ein
furchtbarer Schlag -te durch das Zimmer; skrälla,
smattra, t, ex. die Trompeten r^; drilla, slå,
t. ex. Nachtigallen Mit nuder Stimme med
skallande röst. S-n, n -s O 1. slungande,
kastande. 2. brak[ande]; smattrande, [-skräll[an-de];-] {+skräll[an-
de];+} drill[ande]. S-SChlag, m -[e]s -e† tennis
smash.
Schmicküe, f -n piska; pisksnärt, s-en, -te ge-t
tr piska [på], slå till.
Schmied [i:t], m -[e]s -e 1. smed, vani.
grovsmed. Seines eigenen Glückes ~ sein ordst.
vara sin egen lyckas smed. 2. bildl.
upphovsman; [ränk]smidare. 3. zool. a) Chaetodon faber
ängel-, spad|fisk; b) Eiater knäppare, s^bar,
a smidbar. ~es Eisen äv. smidesjärn,
bar-keit, f O smidbarhet, -e, f -n smedja,
smides-verkstad; mmi. verkstad. Vor die rechte ~
gehen ordst. vända sig till rätt ställe (rätt
person); vor die unrechte ~ kommen F hoppa i
galen tunna.
Schmiedeüamjboß m -bosses -bosse [smides-]
städ. -arbeit, f -en smide[sarbete]. -balg, m
-[e]s -e† smides-, blås|bälg i smedja, -bank, f
-e† ⚙ skärbänk. -eisen, n smidesjärn,
smidbart järn. s-eisern, a av smidesjärn, -esse,
/-n 1. smedjehärd, [smeds]ässja. 2. smedja,
-feuer, n 1. [smides]fyr. 2. se -esse 1.
-feuer-gebläse, n smidesbläster. -fleck, m -[e]s -e
smides-, hammaijmärke. -gesell|[e], m -en -en
förr smedgesäll; nu smidesarbetare. -grus, m
-es O harpade smideskol. -hammer, m -s -f
[smed]slägga; smideshammare. -handwerk,
n -[e]s O smedsyrke, smideshantverk. -herd,
m -[e]s -e [smides]härd. -junge, m -n -n
smedspojke, -käfer, se Hirschkäfer, -knecht,
m -[e]s -e 1. smeds hantlangare. 2. zool., se
Schmied 3 b) o. (grauer) Knurrhahn, -kohle,
f -n smideskol. -kunst, f -e† smideskonst.
Schmiedel m -s -, se Weidenzeisig.
Schmiedfje|maschine, f -nsmides|maskin, -press,
-e|meister, m förr mästersmed, smedsmästare,
s-|en, -ete ge-et tr o. intr [h] 1. smida, t. ex.
Eisen ein Messer äv. driva, hamra.
Kalt ~ kall|smida, -hamra; sich leicht ~
lassen vara lättsmidd; im Gesenk ~ sänksmida;
e-n an die Ketten ~ slå ngn i bojor (järn):
sich selbst Ketten Waffen gegen sich selbst
~ binda ris åt egen rygg; ordspr., se Eisen 1.
2. bildl. [hop]smida, utfundera,
hop|konstrue-ra, -koka, hitta på, uttänka, uppdikta. Bose
Anschläge gegen e-n ~ uttänka (smida) onda
anslag mot ngn; Kabalen »v smida ränker,
intrigera; Pläne ~ smida planer; Verse ~
skriva vers, smida rim, F snickra ihop
verser; [am] Verrat ~ stämpla förrädiskt; neue
Wörter ~ bilda nya ord. 3. intr. om häst slå i
sko. -en, »-«0 1. smidande, hamring. 2. se
-ung 2.
Sehmiedeilnagel m -s -† smidd spik. -presse,
f -n smidespress. -probe, f -n [-smid[es]-prov.-] {+smid[es]-
prov.+} -schlacke, f -n smidesslagg. -schule,
f -n hovbeslagsskola. -sinter, m -s , se
-schlak-ke. -stock, m -[e]s -e†, -stöcke|, n smideskubb.
-Stück, n -[e]s -e smides-, arbets|stycke;
smi-desgods. -ware, f -n smides[vara].
-Werkstatt, f -enf, -werkstätte, f -n
smidesverk-stad, smedja, -zange, f -n smides-,
smeds[-tång. -zeug, n -[e]s smides-, smeds|verktyg
koll.
Schmied‖in, f -nen 1. smedshustru, smed[en]s
fru. 2. ~ ihres Glücks, se Schmied 1. -ung,
/Ol. smid|ande, -e. 2. bildl. [hop]smidande,
anstiftande, utfunderande, upptänkande.
Schmieg‖e, f -n 1. krökning, böjning, kurva,
snedd, sned vinkel, lutning, sluttning. 2. ⚙
vinkel|mått, -hake, smyg. -e[maschine, f -n
skeppsbygg, skevningsmaskin. s-|en, -te ge-t I.
tr o. intr [K] 1. böja efter; linda, sno, t. ex. der
Efeu -t die Zweige um die Ulme. 2. trycka,
pressa, t. ex. sie -te den Kopf in die Kissen.
3. byggn. mäta sneda vinklar. 4. se 2. Schiften 2.
II. refl. Sich ~ 1. böja (kröka) sig. 2.
smyga sig efter ngt, sluta tätt till, sitta åt,
t. ex. ein einfaches weißes Kleid -t sich um
^ihre schlanken Glieder. Sich an e-n ~ smyga
(trycka) sig [tätt] intill ngn; sich durch e-e
Öffnung ~ smyga (pressa) sig (F slinka)
genom en öppning; sich in e-e Ecke ~ krypa
ihop i en vrå; sich um etw. ~ slingra (sno,
vrida) sig omkring ngt. 3. bildl. böja (foga)
sig, t. ex. sich nach dem Willen jds Sich
dem Joche ~ böja sig (krypa) under oket;
sich in die Verhältnisse ~ rätta (foga) sig
efter förhållandena; sich ~ und biegen bocka
och buga, krusa. III. intr [Å] skeppsbygg, skeva,
-en, n -s O 1. böjande, krökande; tryckande,
pressande; smygande utefter ngt. 2. Dies
und Biegen detta bockande och bugande
(evinnerliga krusande), -en|blatt, n -[e]s -erf,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
