- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2077

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schmiegenzunge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-en|zunge, f -n skänkel av [smyg]vinkel.
-maß, n -es #-e, se -e 2. s-sam, a 1. böj|lig,
-bar; smidig. 2. bildl. smidig; foglig,
medgörlig, eftergiven, samkeit, f O 1.böjlighet,
smidighet. 2. foglighet, medgörlighet. -schnitt,
m -[e]s -esnick. smygsnitt, -ung, f -era, se
-en.
Schmiellle, f -n, -[en]gras, n bot. Aira tåtel.
-[en]hafer, m bot. Aira (Deschampia) flexuosa krUS-
tåtel.
Schmier, n -[e]s -e 1. se Schmer o. Schmiere 1.
2. mntor. 3. F stryk, -achse, f -n [vagns-]
axel. -age [’ra^a], f O, se föij. 1. -alie [’railia],
f-n Fi. mutor, bestickning,
’handtryckning’. 2. kludd[eri]. -apparat, m -[e]s -e
smörj|apparat, -anordning, -bäum, m -[e]s
-e† 1. se Fichte 1. 2. pl. frihultar. -brand, se
Faulbrand, -buch, n -[e]s -er† kladd[bok].
-biichse, f -n smörj|kopp, -dosa.
-büchsen|-lager, n -s - axellager, -dose, f se -biichse.
-e, f -n 1. vagns-, maskin|smörja,
Imörj|me-del, -ämne; läder-, sko|smörja,sko|fett, -kräm;
salva. 2. anat. ledvätska. 3. F stryk, smörj,
prygel. Die schönste ~ bekommen få ett
ordentligt kok stryk. 4. se -alie 1. 5. In der
~ sitzen vara i klämma (knipa). 6. Was
kostet die ganze vad kostar hela klabbet?
die ganze ~ war da hela sällskapet (F
sub-berten) var där. 7. dåligt [kringresande]
teater- el. cirkus|sällskap; ’marknadsteater’,
teaterband. 8. P ~ stehen stå på utkik (post,
vakt) yid inbrott o. d. -eimer, m tjärpyts.
schmier|en, -te ge-t I. tr 1. [in]smörja, ingnida,
bestryka, stryka på, t. ex. e-n Wagen ~. mit
Öl äv. kleta (smeta) på, t. ex. Lehm in die
Fugen bre[da] på, t. ex. Butter (Honig)
aufs Brot Ein Butterbrot ~ bre[da] en
smörgås; ein Tau mit Teer ~ tjära ett rep;
die Türen ~ smörja (olja) dörrarna; e-m e-n
Brei ins Maul a) mata ngn med välling,
b) F bildl. förklara ngt för ngn [som för ett
barn]; das geht wie ge-t ordst. det går som
[om det vore] smort. 2. bildl. E-n (e-m den
Buckel) f^j klå upp ngn, ge ngn stryk (smörj);
e-n (e-m die Hände) ~ muta ngn, ge ngn
en ’handtryckning’; die Gurgel r^ fukta
strupen: e-m die Kehle ~ traktera ngn för att
få honom medgörlig; e-m das Maul [mit [-Honig]-] {+Ho-
nig]+} ~ locka (påverka) ngn med fagert tal
(falska förhoppningar), ung. lova ngn guld
och gröna skogar; ge-te Worte honungssöta
(väl insockrade) ord; das-t man nicht jedem
aufs Brot det skvallrar man inte om för
vem som helst; wie man -t so fährt man ordspr.
ung. som man bäddar får man ligga. 3. Wein
~ förfalska vin. 4. äv. absoi. kludda, klottra,
sudda; slarva med. Farben auf Leinwand ~
klatscha (stryka, kludda) färger på duk; e-n
Roman ~ smälla ihop en roman. II. intr [Å]
boktr, trycka suddigt. S~, n -s O [-[in]smör-j|ande, -] {+[in]smör-
j|ande,+} ning, bestrykande; påbredande; mu-
tande, ’handtryckning’; kludd[ande], [-sud-d[ande], -] {+sud-
d[ande],+} klotter.
Schmier‖en|schauspieler, m skådespelare i
[kringresande] dåligt teatersällskap, -er, m
-s - 1. smörjare, påstrykare; bestrykare; järnv.
vagnssmörjare. 2. vinförfalskare. 3. [-kludd[-are];-] {+kludd[-
are];+} klottrare; klåpare, m ålarkladd; dål g
skribent, -erei, f -en smörjande, smetande;
kludd[eri],klott|er, -rande, sudd. -erin, f -nen,
se -er. -e|stehen, n -s P stående på post (vakt,
utkik): jfr -e 8. -fähigkeit, f -en lämplighet
såsom smörjmedel; äv. viskositet, -faß, ra
-fes-ses -fässer »i», se -eimer. -fett, n -[e]s -e
smörj-fett. -fink|[e], m -en -en F ’gris’, smutsgris.
-gefäß, n -es -e ⚙ smörjlåda. -geld, n -[e]s -er
mutor, t mutpengar. -hahn, m -[e]s -e†
cylindersmörjkopp. -hammel, m -s - 1.
skab-big gumse. 2. se -fink. s-ig, a 1. smörjig,
nedsmord, oljig, smetig, klibbig; smutsig,
nedsölad. Sich ~ machen smörja ned sig;
r^er Druck boktr, suddigt tryck; ~e
Geschäfte bildl. smutsiga affärer. 2. gemen, nedrig,
t. ex. er hat sich ~ dabei benommen, -igkeit,
f O smörjighet, ned smort tillstånd,
smetig-het, klibbighet; smutsighet. -kammer, f -n
smörjkammare på hjul. -känne, f -n smörj-,
olje|kanna. -käse, m -s - mjuk ost; messmör.
-kluft, se Schmerkluft, -kur, f -en läk.
smörjkur. -lappen, m -s - 1. smutsig trasa. 2. se
-fink. -leder, n smorläder. -ling, m -s -e, se
-er 3. -loch, n -[e]s -er† smörjhål. -mittel, n
1. smörj|medel, -ämne. 2. liniment. -napf, m
-[e]s -e† smörjkopp. -nute, f -n
smörjspår. Öffnung, f -en O smörj|hål, -ventil, -öl,
n -[e]s -e smörj-, maskin|olja. -pelz, m -es -e
F, se -fink. -pfropfen, m -s - ⚓ tätningsplugg.
-planke, f -n ⚓ avlöpningsplanka. -riefe, f
-ra räffla på projektil, -salbe, f -n salva för
ingnidning o. d. -schaf, n -[e]s -e skabbigt får.
-schuh, m -[e]s -e smorläderssko. -seife, f -n
[grön]såpa. -spritze, f -n smörj-, oljejspruta.
-Stiefel, m smorlädersstövel. -ung, f -erø, se
-en. -väse, f -n ⚙ smörj-, olje|kopp. -vieh, ra
-[e]s koii. skabbiga får. -Vorrichtung, f -en
smörjanordning, -werg, n -[e]s 1. trassel. 2.
sia?s drevpackning, -wolle, f otvättad (fet)
ull.
schmilz, -[es]t, -t, se schmelzen.
Schmink‖beere, f bot. Biitum sminkbär. -bohne,
f bot. Phaseoius vulgaris vanlig trädgårdsböna.
-biichse, -dose, f -n smink|dosa, -burk. -e, f
-ra 1. smink, t. ex. rote ~ auflegen sminka
(F måla) sig. 2. bildl. smink, fernissa, yttre
sken. Die Wahrheit ohne ~ rena
(oförfalskade) sanningen. 3. se Bauernschminke.
S-|en, -te ge-t I. tr 1. sminka, F måla, t. ex.
das Gesicht ge-te Damen. 2. Die
Wahrheit fbildl. försköna sanningen; ge-te Ware
uppfiffad vara. II. refl. Sich ~ sminka (F
måla) sig. Sich rot ~ äv. lägga på [litet] rött.
-en, n -s O smink]ande, ning; förskönande.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free