Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schnabelfisch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schnabelllfisch m zool. a) cheimo näbbfisk; b)
Hrperoodon rostratus näbbval; c) Mormyrus
mor-myrid. -fliegen, pl zool. Päuorpidæ näbbsländor.
-flöte, f -n mus. blockflöjt, s-förmig, a
näbb|-formig, -lik; spetsig, -hafte, pl zool. Panorpatæ
klosländor, -hieb, m -[e]s -e hugg med
näbben. s-hörnig, a med horn på näbben,
s-ie-r|en, -te -1, se schnabulieren.
-schnäb[e]lig, a försedd med viss näbb, -näb-
bad. Langel långnäbbad.
Schnabel‖igel, se Ameisenigel, -känne, f -n
kanna med pip. -kerfe, pl, se Halbflügler. -kraut,
n, se Geranium. -krokodil, w, se Gavial. s-los,
a näbblös. -milben, pl zool. Bdeiiidæ
näbb-kvalster.
schnäbel[n, schnäb[e]le -te ge-t I. intr [h] o. refl
sich ~ 1. isht om duvor näbbas; brjma näbb.
2. F kyssas, pussas. II. Geschnäbelt PP., se
schnäbelig. Sc, n -s O 1. näbbande. 2. F
kyssande, pussande.
Schnabelllsamen m, se Moorsimse, s-schnell, a
F som låter munnen löpa (gå som en kvarn);
pratsjuk, -schuh, m -[e]s -e snabelsko, -spitze,
f -n näbbspets, -stein, m -[e]s -e paieont.
rhyn-cholit. -tier, n zool. Ornithorhynchus paradoxus
näbbdjur. -wäl, rn zool. Balænoptera rostrata vikval.
-weide, f -n F godbit, läcker[het, -bit,
delikatess. -WeSpe, f zool. Bembex rostrata Snurr-,
virvel|stekel. -zange, f -n läk. rostrum.
Schnäblllein, se -eichen, -ler, m -s - 1.
näbbande fågel. 2. i sms., se t. ex. Langschnäbler.
s-lig, se s-elig.
schnabulier|en, -te -1 tr o. intr [h] F äta
duktigt [av], kalasa, frossa [på].
Schnack m -[e]s -e[f] F snack, prat, pladder,
sladder, t. ex. alberner, dummer c. c/
dumheter! prat! das ist ein ganz anderer c det
är något helt annat; e-n c erzählen berätta
en rolig historia, Scel|n, schnack[e]le -te ge-t
intr [h] dial. smacka; knäppa med fingrarna,
s^|en, -te ge-t intr [h] o. tr 1. F snacka, prata,
pladdra, sladdra; prata dumheter. 2. dial.
smälla; klatscha, t. ex. mit der Peitsche c.
-en. n -s O prat[ande], pladdrande,
sladdrand e, snackande, -er, m -s - pratmakare, F
sladderhane. -erei, f -en ständigt, ihärdigt
sladd-rande, pladdrande. -erix\,f -nen
pratmaker-ska, F sladdertaska. Schaft, Scig, a
prat|-sjuk, -sjuk, sladderaktig.
Schnad‖ahüpfel, -erhüpfel, n -s - fyrradig vanl.
skämtsam sydtysk visa med dansmelodi
schnaderhüp-fel. S-er|n, schnad[e]re -te ge-t intr [h] prata,
sladdra.
1. Schnake, f -n ity. [vanlig] snok.
2. Schnake, f -n skämt, skoj, upptåg; lustig
historia.
3. Schnake, f -n zool. 1. se Mücke. 2. cn
Tipu-lidæ harkrankar. Scn[artig, a myggliknande.
Schnakenmacher m -s - skämtare,
upptågs-makare.
Schnaken|stich, m -[e]s -e mygg|bett, -sting.
schnak‖ig, -isch, a (sup. -[e]s«) [puts]lustig,
komisk, rolig; underhållande.
Schnällchen, n -s -, se Schnalle.
Schna|l[le, f -n (di m. Schnällchen) 1. spänne.
2. [dörr]klinka. 3. fingerknäpp, knäpp
(smäll) med fingrarna. 4. se Nuß 6. 5. P
slinka, s-|en, -te ge-t I. tr 1. spänna [fast] med
spanne, t. ex. sich (dat.) e-n Riemen um den
Leib c. 2. jakt. Die Hunde c lösa [-hund[ar-na].-] {+hund[ar-
na].+} II. intr [h] smälla; smacka. Mit den
Fingern c knäppa med fingrarna, -en, n -s
⚙ 1. [fast]spännande. 2. smällande;
smackande; knäppande med fingrarna. 3. jakt.
lösande av hund.
Schnallen‖blume, f, se Ackermohn, -bügel, m
bygel på spänne, -dorn, m -[e]s -e o. -erf
spänn-torn. -riemen, m rem med spänne; bälte,
-schuh, m -[e]s -e sko med spänne, -strippe,
f -n spänntamp; sadelstropp, -zunge, f -n,
se -dorn.
Schnalz m -es -e (dim. Schnälz]chen, -lein)
smackning; smäll, knäpp. Se[en, -[es]« -te
ge-t intr [Ä] smacka, t. ex. mit der Zunge c;
klatscha, smälla, t. ex. mit der Peitsche c;
knäppa, t. ex. mit den Fingern c. jfr äv.
schmatzen, -en, n-s O smackande;
klatschan-de, smällande; knäppande, -er(in), m -s - (/
-nen) en som smackar (klatsch ar, smäller,
knäpper), -laut, m -[e]s -e smackande ljud;
smackljud isht i negerspråk.
Schnäpel, VI -s - zool. Coregonus oxyrhynchus
näbb-sik.
schnapp, interj. Schnipp, c/ snipp, snapp!
Schnapp m -[e]s -e 1. munfull, munsbit. 2.
snapp[ning], nafs, tag, ryck, t. ex. mit einem
c. E-n c nach etw. tun snappa efter ngt;
den letzten n^ tun F dra sitt sista andedrag.
3. [sax]klipp. 4. näsknäpp äv. Midi, -ängel,
f -n metkrok, -e, f -n 1. se Schnapp 4. 2.
pisksnärt. 3. E-e c haben ha vanan att nafsa
(snappa). Se|en, -te ge-t intr [ä] o. ᚼ tr 1. se
schnalzen. 2. om gevär klicka. 3. [äv. s] vippa,
t. ex. das Brett -t in die Höhe. Das Messer -t
kniven slår (smäller) igen; die Feder -t
fjädern springer tillbaka; das Schloß -t nicht
låset tar inte; nachher hat’s ge-t F sedan är
det slut [med det]. 4. Nach etw. c snappa
(hugga, nafsa) efter ngt; nach Luft c snappa
efter luft, F kippa efter andan; nach e-m
Amt c Midi, ivrigt fika efter ett ämbete. 5.
om fisk nappa, -er, m -s - 1. en som snappar
(hugger, nafsar). 2. se Schnäpper.
Schnäpp|[er, m -s - 1. se Fliegenschnäpper. 2.
se Schnalz. 3. fall-, dörr|klinka. 4. läk.
snäp-pare, lansett; koppjärn. 5. litet armborst.
6. biij. sned-, sido|stöt. -[e]rer, m -s -
åder-låtare. -er|fisch, m zool. Acanthurus ohirurgus
kirurg, snäpparfisk. s-er|n, Schnäpp[e]re -te ge-t
tr 1. biij. ge snedstöt åt boll. se
schnippeln. 3. förr åderlåta.
Schnapp]|feder, f -»Oung.spärrfjäder, -galgen,m
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
