- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2087

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schnipfel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schnipfel, -chen, -ein, se Schnippel 1. s~|n,
schnipj[e]le -te ge-t tr klippa i småbitar.
schnipp, I. interj vips. c schnapp snipp snapp,
vips. II. se -isch. S~, m -[e]s -e 1. raskt [sax-]
klipp. 2. fingerknäpp. Sechen, n-s-
fingerknäpp. Ein f\i schlagen knäppa med
fingrarna; e-m ein e schlagen a) överlista (lura,
F kugga) ngn, b) F strunta i ngn; c werfen
kasta smörgås. Seel, m (n) -s - .1. liten bit,
pappersbit o. d. 2. se Schniepel. Speichen,
Scelein, n -s -, se £~eZ 1. -el|n, schnipp[e]le
-te ge-t tr o. intr [h] klippa (skära) sönder
i småbitar, klippa smått, klippa (skära)
småbitar äv. -|en, -te ge-t I. tr o. intr [h] 1.
smälla, knäppa [med fingrarna]. 2. se (ein)
Schnippchen (schlagen). 3. Mit der Schere
~ ideligen klippa med saxen. 4. om fåglar a)
vippa [med stjärten]; b) drilla, slå. II. intr
[Ä], se schnellen II. Seer, m -s -, se
Sand-hüpfer. -ern, se -ein. -isch, a (sup.-[e]s«)
näb-big, näsvis; spotsk. E-m o antworten &v.
snoppa av ngn. -s , se schnipp I. Sesel, se
S~eZ. -sein, se -ein.
Schnipsel, re -s se Schnippel. s^n, se schnippeln.
Schnirkel, se Schnörkel. -schnecken, pl zool.
Helicidae rullsnäckor.
Schnirre, f -n dial. slinga, rosett, snara.
1. schnirr|en, -te ge-t, se schnurren.
2. schnirr|en, -te ge-t intr [ä]. Die Schnur -t
snöret skär in [i köttet].
schnitt, se schneiden.
Schnitt m -[e]s -e (dim. -chen, -lein) 1.
skärning, klippning; in-, be|skärning. 2.
mej|an-de, ning; slåtter, t. ex. der erste, zweite c.*
- skörd. Seinen ~ bei etw. machen Midi, göra
sig en god förtjänst (profit) på ngt; seinen
c machen äv. göra ett gott kap. 3. läk. [in-]
snitt, operation; &v. amputation. 4. [märke
efter] snitt, skåra, hak; klipp, t. ex. tiefer c.
/v« im Acker fåror i åkern. 5. skiva,
avskuret stycke, t. ex. ein ~ Brot, Fleisch, jfr
-e. 6. snitt äv. typ. o. d., fason, t. ex. ~ e-s
Mantels, ein Kleid nach dem neuesten c. e
der Edelsteine ädelstenars snitt (skärning,
slipning). 7. bildl. snitt, form, t. ex. der c
des Gesichtes, e-e Nase von griechischem e.
Ein Lied vom neuesten ~ en ytterst modern
visa, en schlager för dagen; dort hat alles
e-n großen ~ där går allt i stor stil. 8. [-[pap-pers]mönster.-] {+[pap-
pers]mönster.+} 9. geom. snitt; genomskärning,
sektion. 10. bokb. snitt, t. ex. gesprenkter e.
11. her. skara. 12. grav|yr, -ering. 13. litet
glas »i, ’snitt’.
Schnitt‖bank, se Schneidebank, -billett, n -[e]s -e
biljett till nedsatt pris. -blumen, pl avskurna
blommor, snittblommor, -bohne, se
Schi/eide-bohne o. Gartenbohne, -brenner, m
snittbrän-nare pa lampa, -chen, n-s - 1. liten skiva (bit),
litet stycke. 2. profit, förtjänst. -&,f -n
avskuren skiva bröd, kött, &v. smörgås; bit, stycke,
s-eln, se schneiteln.
Schnitter m -s - mejare, slåtterkarl,
skördeman; pi. slåtter-, skörde]folk. -blume, f -n 1.
bot. Helichrysum arenarium hedblomster. 2.
blåklint o. vallmo o. d. -in, f -nen skörderska,
skördeflicka, -lohn, m -[e]s -e† skördefolks
lön. -mädchen, «, se -in. -mahl, n -[e]s -e,
-schmaus, m -es -e† slåtter-, skörde|kalas,
-fest.
Schnitt‖farbe, f -n bokb. rnariporeringsfärg.
-fläche, f -n snittyta. -fleisch, n -es hackat
kött, köttstuvning, frikassé, ragu. -führung,
f -en skärning[ssätt]. -haar, n -[e]s -e 1.
avklippt hår. 2. jakt. avskjutet hår. -handel, m. m.,
se Ausschnitthandel m. m. -hobel, m -s - bokb.
beskärhyvel. -holz, n -es 1. faner[trä]. 2. se
Sägeholz, s-ig, a 1. om säd mogen [att skäras].
2. dial., se schneidig 3. -kohl, m -[e]s trädg.
bladkål; dial. äv. kålrot, -kraft, f-ef
skärande kraft, -|auch, m bot. Allium schoenopraaum
gräslök, -lein, se -chen. -ling, m -s -e 1. se
Schnitzel. 2. sätt|ling, -kvist; ympkvist. 3. se
-lauch. -linie, f -n 1. mat. skärningslinje;
se-kant. 2. bokb. snittlinje, -messer, se
Schneidemesser. -monat, m -|e]s -e skördemånad
augusti. -mühle, se Sägemühle, -muster, n -s -
tillklippnings-, tillskärnings|mönster. -nagel, m
-s -† klippspik. -ochs|[e], m -en -en oxe,
stut. -punkt, m -[e]s -e skärnings-,
korsnings|-punkt. -rebe, f -n vinavläggare. s-reif, a
färdig (mogen) att skäras, -riß, m -risses
-risse skärnings|ritning, -skiss, -röck, m -[e]s
-e† cutaway, jackett, -salat, m, se Lattich.
-schein, m -[e]s -e hand. kupong, -schraube, f
-n # skärskruv, -waren, pl 1. varor i minut.
2. kort-, meter-, manufåktur|varor.
-Waren[geschäft, n -[e]s -e kortvaruhandel,
-waren|-händler, m kortvaruhandlarë; manufakturist.
s-weise, adv i skivor (bitar, stycken),
skiv-tals. -wunde, f -n skärsår, -zwiebel, se
Winterzwiebel. — Jfr Schneide-.
Schnitz m -es -e (dim. -chen, -lein) 1. bit,
stycke; isht äpple|klyfta, -strimla, ee torkad
frukt, jfr Schnippel o. Schnitte. 2. lapp, bit.
Wir geben keinen c dafür vi ge inte en
vit-ten för det. -arbeit, f 1. ⚙ snideri[arbete].
2. -en snidat arbete, trä|snideri, [-]skulptur,
arbete skuret i trä. -bank, f -e† skärbänk.
-bild, n -[e]s -er snidad bild. -bohnen, pl
skärbönor, -brett, se Schneidebrett.
Schnitzel, n (m) -s - 1. [litet] avskuret, avklippt
stycke, bit, [pappers]lapp, ’snitsel’ till
snitsei-jakt, [trä]spån o. d. 2. sockertüiv. [bet]snitsel.
3. kök. schnitzel, snitsel, t. ex. Wiener
-bank, f -e† 1. se Schnitzbank. 2. sty. slags
konstlös vers. -bohne, f -n skärböna. -ei, /1.
⚙ snid|ande, -eri, F täljande. 2. -era litet [trä-]
snideriarbete. -jagd, f -en snitseljakt. s~|n,
schnitz[e]le -te ge-t tr o. intr [h] l. småsnida,
snida i smått (äv. petigt, alltför noggrant);
F tälja. 2. skära bönor. 3. bildl. fila, t. ex. an e-r
Rede c.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free