- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2089

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schnurartig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


4. [pisk]snärt; jakt. koppel för hund; gruvt. svag
malmåder. 5. bildl. Bei der <v> bleiben hålla
sig inom tillbörliga gränser, F hålla sig i
skinnet; Mer geht alles nach der ~ här går
allt som ett urverk; aus der ~ leben leva
(tära) på sina besparingar; über die ~ hauen
{schlagen) hoppa över skaklarna, gå för
långt__se äv. Schnürchen, s^artig, a snörlik-
nande. -asseln, pl zool. Juüdæ vanliga
dubbelfotingar. -aufnäher, m på symaskin gans-,
kant|-apparat.
Schnürband, n -[e]s -er† snör]band, -snodd.
Schnurl|baum, se -en\baum. -besatz, m -es -e†
snör-, snodd|garnering, -besättning,
galone-ring. s-besetzt, a garnerad med snören
(snod-der), galonerad.
Schnür‖boden, m -s-[f] l.teat.ung. [maskin]vind.
2. «£> snick. mal‖bod, -golv. -brett, se
Harnisch-brett. -brust, f -e† snörliv, -chen, n -s - 1.
litet snöre, F tåt. 2. wiai. E-n am ~ haben
[kunna] linda ngn kring sitt [lill]finger; etic.
am f\j haben {hönneri) kunna (ha) ngt på sina
fem fingrar; es geht wie am det går som
smort (som en dans),
achnurileben, a fullkomligt slät (jämn);
snörrät. -en, se schnüren.
schnür|en, -te ge-t I. tr 1. [hop-, till]snöra,
binda; spänna, t. ex. e-n Riemen um etw.
E-n Ballen ~ packa en bal; e-m die Hände
auf den Rücken ~ bakbinda ngn; etw. aus
dem Riemen ~ spänna loss en rem från ngt;
mit e-m Bindfaden [Seil) ~ äv. slå ett snöre
(rep) om; e-m den Strick um den Hals ~
lägga repet om halsen på ngn; se Bündel. 2.
snöra [åt, till], t. ex. Schuhe e-e Dame eng
~. Fest ge-t hårt snörd; ge-te Schreibart Midi,
stel (åtsnörd) stil. 3. ᚼ förse el. garnera med
snören. 4. trä[da] upp, t. ex. Perlen rsj. O. se
prellen 3. 6. se abschnüren 1. o. 2. 7. bokb.
häfta [ihop]. 8. strama åt om, [nästan]
strypa, t. ex. das Halstuch -t mich. Das -1 e-m
das Herz [zusammen] det skär en i hjärtat,
n. refl. Sich ~ snöra sig, vara snörd. III. intr
[h] 1. strama [åt], sitta hårt, t. ex. das Band
-t. 2. jakt. om spår ung. täcka. 3. gruvt. mötas,
gränsa intill [varandra]. S~, n -s O 1. [hop-,
till]snörande, bindande. 2. snör|ande, ning,
t. ex. enges ist ungesund.
Schnur‖en|baum, m -[e]s -e† trädg. kordong.
-feuer, n fyrverk. snörlöpare, s-gerade, a
snörrät; äv. lodrät. In ^r Linie äv. fågelvägen,
s-gleich, a snörrät.
Schnürllhaken m -s - häkta, -kleid, n -[e]s -er
klänning som snöres; dräkt med snörliv,
-latz, m -es -e, se -leib. -leber, f -n läk.
snörlever. -leib, m -[e]s -er, -leibchen, n snörliv,
korsett, -leib|schiene, f -n planschett. -lein,
se -chen. -loch, n -[e]s -er† snörhål.
Schnur‖macher, m -s - snörmakare. -maschine,
f knyppelmaskin.
Schnürilmleder, n snörliv särsk. i folkdräkt, -mus-
kel, m -s (/) -n anat. sammandragande
(tillslutande) muskel, -nadel, f -n trädnål. -nestel,
f -n snörband.
Schnurperlen, pl pärlor att trä[da] upp.
schnurr, interj surr! snurr! purr!
Schnur|rad, n -[e]s -erf, se -scheibe.
Schnurrant Pränt], m -en -en kringvandrande
musikant.
Schnurrbart m -[e]s -e† 1. mustasch[er]. E-n
t~ tragen ha mustascher. 2. F Alter ~ ung.
gammal brumbjörn; äv. ’krutgubbe’, -äffe, m
zool. Cercopithecus cephus mustasch markatta,
blåtrut. -binde,f-n mustasch|binda, -formare.
Schnurrbärtüchen, n liten mustasch, små
mustascher. s-ig, a 1. med mustasch[er],
mustaschprydd. 2. bildl. barsk, bister, brummig,
t. ex. ~es Wesen.
Schnurrl|borsten, pl morrhår, -e, I. f -n 1.
snurra, brumsnurra; nattvakts skramla; surrande
spinnrock. 2. morrhår; se äv. Schnauze. 3.
F skrumpen käring. 4. tokigt påhitt, lustig
idé, upptåg, gyckel, skoj, tokeri, puts,lustigt
skämt; fars; äv. dumheter, snack, nonsens.
II. m -n -n studentspr. nattjväktare, -vakt.
schnur|recht, a snörrät.
schnurr|en, -te ge-t I. intr [h o. vid ortsförändr. s]
1. surra, t. ex. Spinnräder, Insekten om katt
spinna; om sträng vina, dallra; om människa
brumma; äv. ljuda; fara iväg med ett surr[ande
ljud]. .. daß es nur so -t bildl. så [att] det
sjunger (visslar) om det. 2. se schnorren. 3.
berätta lustiga historier. II. tr 1. Das r »v
rulla på r-et. 2. Der Brummbaß -t den Takt
basen brummar takten. S~, n -s O [-surr[ande], -] {+surr[an-
de],+} brummande; spinnande.
Schnurrllen|füßler, se Rankenfüßler. -en|vogel,
m, se Samtvogel o. Manakin. -er, m -s - 1. se
Schnorrer. 2. se Nachtschwalbe o.
Abendfalter. -haare, pl morrhår.
Schnürriemen m snör|rem, -band; käng-,
sko|-snöre.
schnurrig, a 1. [puts]lustig, tokrolig, [-[ur]ko-misk.-] {+[ur]ko-
misk.+} 2. konstig, besynnerlig, kuriös, ~er
Gedanke befängd idé; <ver Kauz konstig
kropp (kurre); er spielt e-e Rolle dabei
han spelar en egendomlig roll därvid.
S~>-keit, f -en [puts]lustighet, tokroligt påhitt;
besynnerlighet, egenhet.
Schnurrkauz m -es -e† brumsnurra.
Schnurllrock, Schnür|rock, m -[e]s -e† snörbe-
satt röck. -rolle, f -n ⚙ snörtrissa.
Schnurrpfeiflle, f -n förr lumpsamlares
visselpipa. -er, m kringvandrande lumpsamlare, -erei,
f -en krimskrams, värdelöst skräp; äv. nonsens,
dumheter, s-erisch, a värdelös.
Schnurr|wichs, m -es O F mustasch[er].
Schnurilscheibe, f -n ⚙ snörtrissa. -schlag, m
-[e]s -e† suick. snörslag.
Schnür‖schuh, m -[e]s -e snör|sko, -känga,
-senkel, m, se -riemen.
Schnurstange, f -n metspö.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free