- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2090

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schnürstein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Schnürllstein, 8e Lochstein 1. -stich, m -[e]s -e
symaskin dubbelt kedjestygn. -Stiefel, m
snörkänga. -stift, m -[e]s -e, se -nadel.
Schnurllstock, Schnürstock, m -[e]s -e† väv.
övre vävbom, s-stracks, adv 1. rakt, raka
vägen, direkt. Dem Befehl ~ zuwider stick
i stäv mot befallningen; ~ dem entgegen
alldeles tvärtom. 2. genast, strax, på
fläcken. -trieb, m -[e]s -e ⚙ snör-, lin|drift.
Schnürung, f -en 1. [till]snör|ande, ning. 2.
väv. uppknytning.
Schnurl|vogel, m, se Samtvogel o. Manahin.
-werk, n -[e]s -e snöranordning, -würmer, pl
zool. Nemertini, -zeichen, n snick. märke efter
kritsnöre.
Schnürzug m -[e]s -e† dragsnöre.
Schnurzugpendel m hisspendel för lampa.
Schnütchen, n -s - 1. liten snut (nos, mun,
trut). 2. sötnos, raring, pulla, putte.
Schnute, f -n 1. se Schnauze. 2. se Schnütchen 2.
Schnüt|lein, se -chen.
Schob m -[e]s -e, se Schaub.
schob, schöbe, se schieben.
Schobendach, n -[e]s -er† dial. halmtak.
Schober m -s - (dim. Schöber\chen, -lein) 1.
upp-staplad hög, stack, såte, volm; trave ved. ~
Garben skyl; ~ Heu höstack. 2. mått 60
kärvar (buntar etc.). S’vartig, a stackformig.
-aufbauer, m -s - lantbr. stackare, en som
stackar.
Schöberchen, n -s -, se Schober.
Schoberlldach, n -[e]s -er† tak (betäckning)
över stack, -decktuch, n -[e]s -erf
stackpresenning.
Schöberl, n-s - kök. klimp.
Schöberlltein, n -s -, se Schober, s-lich, a
upplagd i högar, stackad.
Schoberilling, Schöberling, m -s -e, se Eichhase
1. s-|n, schöber]n, schob[e]re -te ge-t tr stacka,
volm a, såta hö, halm, sätta i såtar; trava ved.
1. Schock, m -s -e [nerv]chock; stöt, [häftig]
överraskning.
2. Schock, n -[e]s -e o. som mattenhet - 1. skock,
sextio stycken, tre tjog. Zwei ~ sex tjog;
nach ~ew verkaufen sälja efter skock; ein ~er
dreißig omkring 1800; se av. Schober 2. o.
Malter 2. 2. skock, skara, hop, mängd, otal,
t. ex. ein ~ Kinder. 3. ~ Donnerwetter!
tusan hakar ! 4. viss grundskatt efter skock.
Schocke, f -w, se Artischocke.
1. schock|en, -te ge-t tr o. intr [h] 1. skaka,
rista; gymn. slunga, kasta med en hand. 2. intr.
⚓ bli flott.
2. schock]]en, -te ge-t tr o. intr [h] 1. räkna
efter skock; lägga i högar på 60 styck [var].
2. Das Getreide -t gut ger rikligt, är givande,
-frei, a fri från viss grundskatt. S-holz, n -es
skogsv. buntad ved.
schock|]ieren, -ing, Se chokieren, shocking.
Schock]|schwerenot [’Jok-’noit], interj tusan
[hakar]! s-weise, adv skock|vis, -tals.
Schoddy, Se Shoddy.
Sc hof, m -[e]s -e[f] 1. jakt. kull ungänder, unggäss.
2. ity. halmtak.
schof‖el [’Jotfal], a jud. usel, eländig,
erbarm-lig, tarvlig, dåli^, gemen, t. ex. -[e]ler Kerl;
futtig, t. ex. -les Trinkgeld. -[e]Jes Gesindel
tiggarpack. S-el, m (n) -s - uselhet, smörja,
skräp, -[e]lig, se -el S-el|ware, f -n, se S-el.
Schöff m -[e]s -e o. -s , -e, m -n -n jur. bisittare,
nämndeman, juryman.
Schöffenüamt, n -[e]s -er† 1. bisittaresyssla.
nämndemansbefattning. 2. se -gericht. -bank,
f -e† 1. nämndemansbänk. 2. se -gericht.
s-bar, a valbar till bisittare (nämndeman),
-gericht, n -[e]s -e i Tyski. slags
brottmålsdomstol med domare o. två bisittare, -meister, m motsv.
äldste nämndeman, -stuhl, m -[e]s -e† 1. ung.
äldste nämndemans plats. 2. se -amt o.
-gericht. -tum, n -[e]s O bisittarskap,
nämndemansvärdighet.
schof|lig, se -el.
schok‖ant, -ieren, se chok[ant, -ieren.
Schokolade [’la:da], f -n fast chok[o]lad. E-e
Tafel ~ en chokladkaka; e-e Tasse ~ en
kopp choklad på riven choklad. s~farben, se
s^n\färben. s~n, a choklad-, av choklad.
Schokoladen|]baum, se Kakaobaum, -blümchen,
n, se Brändlein, s-braun, se s-farbig. -braun,
n -s O färg chokladbrunt. -eis, n -es
chokladglass. -fabrik, f -en chokladfabrik,
-fabrikation, f -en choklad|fabrikation,
-tillverk*ning. s~farben, s^farbig, a choklad|färgad,
-brun. -gefrorne(s), n adj. böjn., se-eis.
s-haltig, a kakao^, choklad|haltig, innehållande
kakao (choklad), -känne, f -n chokladkanna,
-kuchen, m -s - choklad|kaka bakverk, -bakelse,
-mäulchen, n 1. chokladmun. 2. F
’chokladgris’ förtjust i choklad, -mehl, n -[e]s, se -pulver 1.
-nuß, f -nüsse kakaoböna. -plätzcheh, n
chok-ladpastilj. -pulver, n -s - 1. choklad-,
kakao|-pulver. 2. brun-, choklad|krut.-schachte|, f
-n chokladask, ask choklad, -seite, f F
bak[sida]. 2. biljard. det var en felstöt!
-SOße, f -n choklad|sås, -kräm. -tafel, f rrø
chokladkaka. -tasse, f -n chokladkopp, -te&,
m -s -s kakaote. -torte, f -n chokladtårta.
Schol|[ar Qo-’lair], m -en -en lärjunge, förr
skolar, scholar. -arch [’lar^], m -en -en
skol|-föreståndare, -inspektör, -archat, n -[e]s -e
1. skolinspektörs|befattning, -bostad. 2.
skolstyrelse. -arin [’lairm], f -raere kvinnlig lär-
. junge (elev), -äst, m -en -en ßrr student,
-astik [’las], f O skolastik. -astiker [’las], m
-s - skolastiker, -astik[um [’las], n -ums -a o.
en klassarbete, s-astisch, a (sup. -[e]stf)
skolastisk; spetsfundig, -astizismus, m - Q
sko-lasticism. -iast, m -en -en skoliast, ant.
kommentator, -ie [’Jo:lia], f -«, -i|on [’joil],
n -öns -en skolie, [rand]anmärkning,
kommentar.
scholk|en, -te ge-t intr [h] ⚓ om våg slå upp.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free