Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schöpfen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Argwohn *>j fatta misstankar; Atem ~ hämta
andan, andas ut, få andrum; tief Atem ~
dra ett djupt andetag; Hoffnung ~ få nytt
hopp, åter hoppas; Luft ~ a) hämta andan,
6) hämta frisk luft; Mut fatta mod; Trost
~ hämta (få ny) tröst: Verdacht ~ fatta
misstankar; aus etw. Vergnügen</i> ~ ha (hämta,
få) nöje av ngt. 4. papperstillv. ung. forma
papper. 5. ⚓ Den Wind in die Segel ~ fånga
vind i seglen. 6. bot. bli befruktad, -en, n -s
⚙ 1. ös|ande, ning. 2. bildl. fattande,
hämtande, t. ex. das ~ neuen Mutes, neuer Hoffnung.
Schöpf‖ende, n -s -n yttersta (högsta) topp På
träd. -ente, y*zool. Njroca fuligula vigg.
Schöpfer m -s - 1. en ösande. 2» skapare,
upphovsman. Der ~ Skaparen. 3. ös|kar, -kärl,
skopa; se Schöpf \e, -kelle. 4. papperstillv.
for-mare. -geist, m -es skaparanda, skapande
anda. -hand, f -e† skapande (Skaparens)
hand. -hauch, m -[e]s -e skapande fläkt
(anda). -in, f -nen kvinnlig skapare
(upphovsman). s~isch, a (sup. -[e]s*) skapande, t. ex.
Phantasie; utrustad med skaparkraft;
fruktbar, alstrande, -kraft, f -e† skaparkraft,
skapande kraft, -macht, f -e† skaparmakt.
-wort, n -[e]s -e skaparord.
Schopffeder, f -n tofsfjäder.
Schöpfllgefäß, n -es -e, -gelte, f -n ös|kar, -kärl,
[vatten]skopa.
Schopf ‖haar, n -[e]s -e hjässhår, hår på [-hjäs-sa[n].-] {+hjäs-
sa[n].+} -häher, m zool. Cyanocitta cristata
blåskri-ka. -hirsch, rn zool. Elaphodus (Muntiacus)
tofs-hjort. -huhn, n, se Hoatzin. -hyazinthe, f bot.
Muscari comosum fjäderhyacint, s-ig, a
tofs|för-sedd, -prydd.
Schöpf‖kanne, f -n ös|kanna, -kärl. -kasten, m
-s - vattenhjuls cell, skovel, -kelle, f -n 1.
öskar, skopa. 2. ös|slev, -sked; O gjutskänk.
-lein, se -chen.
Schopfj|lerche, se Haubenlerche. -Iilie, f bot.
Kucoxnis plymlilja.
Schöpf‖löffel, m 1. se -kelle 2. 2. soppslev,
ma-schine, f -rø, se -rad. -mühle, fm väderkvarn
för vattenuppfordring (dränering), -napf, m
-[e]s -e†, se -eimer 2. -netz, n -es -e fisk. håv.
Schopf|palme, f bot. Corypha talipotpalm.
Schöpf|papier, n -[e]s -e handgjort papper.
Schopfilpavian, se Mohrenpavian, -pilz, m bot.
Coprinns comatus fjällig bläcksvamp, bläcking.
Schöpfllprobe, f -n myntv. doppningsprov. -rad,
n -[e]s -er† vattenuppfordringshjul; se äv.
Zel-lenrad. -rahmen, m -s - papperstillv. [-[metall-duks]form.-] {+[metall-
duks]form.+}
Schopfreiher m zool. Arde[oila comata rallhäger.
Schöpfrüssel m zool. sug]mun, -lör.
Schopfscharbe, se Krähenscharbe.
Schöpfschaufel, f -n vattenhjuls skovel; mudderverks
skopa.
Schopfllschwamm m, se -pilz. -stern, m zool.
Comatula hårstjärna, -taube, se Haubentaube.
s-tragend, a tofs|bärande, -prydd.
Schöpfung, f -en 1. se Schöpfen. 2. skapelse,
t. ex. die ~ der Welt, die Herren der r\>.
Schöpfungs‖akt, m -[e]s -e skapelseakt, -drang,
m -[e]s lust (begär) att skapa ngt.
geschich-te, f skapelsehistoria, -morgen, m. Der ~
skapelsens morgon, tidernas begynnelse,
-sage, f -n skapelse|saga, -myt. -tage, pl [-ska-pelsedagar[na].-] {+ska-
pelsedagar[na].+} -werk, n -[e]s skapeise[verk].
-wort, n -[e]s -e skapelseord. -wunder, n -s
-skapelseunder.
Schopfj|wachtel, f zool. Sophort.vx caiifornicus
kalifornisk tofsvaktel. s-weise, adv i hela tofsar,
tofsvis.
Schöpf|werk, n -[e]s -e, se -rad.
Schöppchen, n -s se 2. Schoppen.
Schöppe m -n -n, se Schöffe.
SChöppel|n, schöpp[e]le -te ge-t intr [K]
små-supa, pimpla. Gern ~ gärna ta sig en tår
på tand.
Schopp|en, -te ge-t tr stoppa [in i], [-[full]prop-pa, -] {+[full]prop-
pa,+} t. ex. Gänse
1. Schoppen, Se Schuppen.
2. Schoppen, m -s - (dim. Schöpp\chen, -lein) 1.
mått för våta varor halvliter el. kvartsliter;
sej-del, krus 01, vin. 2. sty. diflaska. -glas, n -es
-erf sej del, halvlitersglas.
Schöppenstadt, /F ung. Grönköping.
Schoppenstecher m stor öldrickare;
dryckes-hjälte; drinkare, fyllbult.
Schöppenstedt‖er, m ung. grönköpingsbo;
småstads-, kälk|borgare. s-isch, a
grönköpings-mässig; kälkborgerlig.
schoppenweise, adv sejdelvis, den ena sejdeln
efter den andra.
Schöppl|lein, n -s -, se Schoppen, -ler, m -s -,
se Schoppenstecher.
Schöps m -es -e 1. hammel, kastrerad bagge. 2.
bildl. fårskalle. 3. svagdricka, s^en|dumm, se
sr^ig. -en|fleisch, n -es hammel-, får|kött.
s~enhaft, s~ig, a får-, tjock|skallig. -igkeit,
f O får-, tjock|skallighet. — jfr Hammel’ o.
Schaf[s]-.
schor, schöre, «e scheren.
Schor|le [’Jc^ra], f -n 1. dial. spade. 2.
skepps-bygg. fartygsstötta. 3. vall-, damm|påle.
pålverk. s-|en, -te ge-t tr 1. gräva [om]. 2.
& Stötta fartyg.
Schorf m -[e]s -e 1. läk. skorv. 2. [-[sår]skor-pa, -] {+[sår]skor-
pa,+} ruva. 3. mjäll. 4. gruvt. splittra. s~artig,
a skorv|artad, -liknande, -bildung, f -en 1.
i$k. skorvbiidning. 2. skorpbildning på sår.
. s^erzeugend, a. ~es Mittel läk. [-[sår]skorp-bildande-] {+[sår]skorp-
bildande+} medel, -flechte, f O läk. herpes.
-hobel, se Schlichthobel. s~ig, a läk. skorvig.
1. Schori [æ], m -[e]s -e, se Flitter.
2. Schori [æ], m -[e]s -e min. vanlig turmalin,
skörl, schori.
Schorlemorle [Jorla’morla], n -s -s vin och
selters.
Schörlfels m -en -en, se 2. Schori.
Schornstein [o], m -[e]s -e skorsten, t. ex. den
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
