Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schornsteinabzeichen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
~ fegen, wie ein ~ paffen. Etw. in den ~
schreiben bUdi. uppge tanken på ngt, ge ngt
förlorat; er hat alles durch den rv gejagt han
har rumlat upp allt [vad han äger och har],
-abzeichen, n bolags-, linje|märke på
ångbäts-skorsten. -aufsatz, m -es -e† skorstens-, rök
|-huv, -hatt. -baron, se Schlotbaron, -brand, m
-[e]s -e† skorstenseld, -fegen, n -s sotning.
Schornsteinfeger m sötare, skorstensfejare.
-junge, m -n -n sotar|pojke, -gosse, -lärling,
-krebs, m -es läk. skorstensfejarkräfta.
Schornsteinllhaube, f -n, -hut, m -[e]s -e†,
-k[l]appe, f-n, se -aufsatz. -mantel, m -s -f
skorstens|mantel, -foder, -mauer, f -n
skorstensmur. -rauch, m -[e]s skorstensrök,
-reifen, m, -ring, m -[e]s -e skorstens|ring, -band.
-röhr, n -[e]s -e, -röhre, f -n skorstenspipa.
-ruß, m -es skorstenssot. -verband, m -[e]s -e†
mur. skorstens-, rör|förband. -verlust, m -es -e
⚙ värmeförlust genom avgaser (genom
skorsten). -zug, m -[e]s drag i skorsten.
Schose, f -n 1. dial. kvistig sak. 2. F
krumbukter, t. ex. mach’ keine <^n!
schoß [o], se schießen.
1. Schoß [o:], m -es -e† (dim. Schöß]chen, -lein)
1. knä, sköte, t. ex. ein Kind auf seinem ~
halten ; äv. biidi,, t. ex. in Abrahams Auf
dem ~ jds sitzen sitta i ngns knä; die Hände
in den legen lägga händerna i knät, av.
vara lättjefull, inte vilja arbeta; dem Glücke
im ~ sitzen vara lyckans gunstling
(gullgos-se). 2. [moders]sköte. Sie tragt ein Kind in
ihrem ~ hon bär ett barn under hjärtat; bildl.
sköte. Ini ~ der Erde i jordens sköte; das
liegt in dem ~ der Zukunft det ligger i
framtidens sköte (i gudarnas knän). 3. skört, t. ex.
Röck mit kurzen Schößen; [kjol]släp.
2. Schoß [o], m Schosses Schosse[n] o. [-Schösse[r]-] {+Schös-
se[r]+} (dim. Schöß\chen, -lein) 1. skott På växt,
telning, rotskott. Schösse treiben sätta skott.
2. förr skatt, pålaga. 3. gruvt. instörtat ställe,
s^vbar, a förr skatt|epliktig, -skyldig.
Schoßbein [o:], se Schambein.
Schoßbuch [o], n -[e]s -er† förr skatte|längd,
-register.
Schöß|chen [æ], n -s - litet fönster i större,
’lättruta’.
schösse [æ], se schießen.
Schossee, se Chaussee.
schöss|en [o], du -est o. schoßt er schoßt
schoß-test geschoßt I. intr [/i o. s] 1. förr betala skatt.
2. bot. skjuta skott; om sad sätta ax. E[. tr
betala.
Schösser [æ], m -s - 1. [skatte]uppbördsman.
2. dial. bakspade, -ei, f -en uppbördskontor.
Schoßfall [o:], m -[e]s -e† jur. bakarv i första led.
schoßfrei [o], a skattefri.
Schoßllfuge [o:], f -n anat. symfys. -geschwister
pl halvsyskon med samma mor.
Schoßllgesetz [t>], n -es -e förr skattelag, -gras,
n bot. Loiium temuientum dårrepe. -hering, &e
Hohlhering. -herr, m -n -en förr skattemot:
tagare.
Schoßilhund [o:], m -[e]s -e, -hündchen, n
knähund.
Schoßjahre [o], pl väx[t]år; uppväxtår.
Schoßjünger [o:], m älsklingslärjunge.
Schoßkelle [o], f -n vagnsLåda bak; kuskbock
på lastvagn.
Schoßilkind [o:], n -[e]s -er 1. sköte-,
älsklingsbarn. 2. spädbarn, -länge, f -n längd på
skört, -leder, n fotsack.
Schößlein, n -s -, se Schoß.
1. Schößling [æ], m -s -e 1. litet skott,
telning, rotskott. 2. se Sprößling.
2. Schößling [a:], m -s -e, se Schoßkind 1.
Schoßlot [’Jo], n "[e]s -e murares lod.
Schoßneigung [o:], f -en
älsklingssysselsättning, förnämsta böjelse.
schoßllpflichtig [o], se -bar. S-rebe, f -n
avläggare från vinstock. S-register, n, se -buch.
S-reis^ n -es -er, se 1. Schößling 1.
Schoß‖sünde [o:], f -n skötesynd, -tasche, f -n
skörtficka.
Schoßwurz [o], f, se Hundszahn 3. a).
Schotbolzen m -s - sprintbult.
Schötchen, n -s - bot. kort skida (balja).
1. Schote, f -n skot. Die r^n anholen
skota an.
2. Schote, m -n -n narr.
3. Schote, f -n (dim. Schöt\chen, -lein) 1. bot.
hylsa, balja. 2. kök. sockerärter. 3. bot.
Gelbe se Ackerschotenklee. 4. se
-n\schnek-ke. 5. F orre, örfil, t. ex. e-m e-e ~ geben.
S"wn|artig, a skid-, balj|artad.
Schoten‖dorn, m bot. a) se Akazie; b) Gieditschia
korstörne. -dotter, m, se Schöterich. -erbse,
f bot. Pisum sativum gulärt; vanlig ärt. s-förmig,
a skid-, balj|formig. -frucht, f -e† skid-,
balj|-frukt. s-früchtig, a bot. med skid- el. balj|frukt.
Pflanzen ärtväxter, -gemüse, n kök.
sockerärter. -gewächse, pl skid-, balj-, äv.
ärt|väx-ter. -hering, se Hohlhering, -klee, m bot. Lotus
käringtand. -pfeffer, rn [bot. Capricum annuum]
spansk peppar, -pflanzen, pl se -gewächse.
-Schnecke, f zool. smquaria ormsnäcka.
s-tra-gend, a med skidfrukt. -viole, se
Frauennacht-viole.
Schöterich m -[e]s -e bot. Erysimum gyllen.
Schot|[gatt, n -[e]s -en o. -s ⚓ skothål. -horn,
n -[e]s -er† skothorn. -klampe, f -w &
skot>-klamp. -knecht, m -[e]s -e ⚓ skotknekt.
Schöt|lein, n -s -, se -chen.
Schotilschenkel m ⚓ skotskänkling, -ste[e]k,
-Stich, m-[e]s-e »i* skotstek.
1. Schott, n -[e]s -e isht ⚓ skott, t. ex.
wasserdichtes tx>; brädvägg, av[balkning,
-plankning.
2. Schott, m -[e]s -e Schött, sjott uttorkad ökensjö.
1. Schotte, f -n, se 1. Schott.
2. Schotte, m -n -w sköttë, invånare i Skott*
land.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
