- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2101

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schreibutensilien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrivnings|undervisning. -utensilien [’zit], pl,
se ’bedarf, s-verständig, a 1. skrivkunnig.
2. skriftsakkunnig. -verständige(r), m o.f adj.
böjn. skrift|expert, -sakkunnig, -vorläge, f -n,
Vorschrift, f -en förskrift,
Schreibwaren, pl skriv|materialier, -utensilier,
-händler, m pappershandlare. -handlung, f -en
pappershandel.
Schreib‖weise, f -n skrivsätt, s-widrig, a
stridande mot rättstavning[en], ortografiskt
oriktig, -wut, f skriv|mani, F -klåda. -zeug,
ii -[e]s -e skriv|tyg, -ställ. -Zimmer,
»skrivrum; jfr -stube, -zug, m -[e]s -e† penndrag.
schrei|en, schriest schrieest geschrie[e]n -[e] I.
intr [Ä] o. tr 1. skrika, t. ex. Kindlein aus
vollem Halse um Hilfe er schrie wie
besessen; ropa, t. ex. das Volk -t nach Brot,
das -1 [um] Rache; t skria. ~ Sie nicht so!
skrik inte Ach und Weh ~ ropa ack och
ve; Feuer ~ ropa att elden är lös; Vivat ~
höja leverop, hurra; se Zeter, Mord 2.; e-n
wach ~ skrika så att ngn vaknar; e-m die
Ohren voll tuta ngn öronen fulla; vor
Freude ~ skrika av glädje; ihr Blut -1 zum
Himmel deras blod ropartill himmelen; ordspr.
jfr Wald 1; f^idj se detta ord. 2. om djur skrika,
äv. vråla; hjort böla, åsna skria, katt jama, fågels
pipa [gällt], kråka kraxa, uggla tjuta etc. 3.
gnissla, knarra, ’skrika’. Der Schnee -t snön
knarrar. II. refl. Sich rv> skrika sig, t. ex. sich
blau,, heiser Sich halbtot ~ [hålla på att]
skrika (av. skratta) ihjäl sig. n -s O 1.
skrikande, ropande. Das ist zum F det är
så man kan skratta sig fördärvad! 2. djurs
skri[k];- hjorts bölande, åsnas skriande; fåglars
pipande etc., se schreien 2. 3. gniss|lande, -el;
knarrande, t. ex. das ~ des Schnees, -d, a 1.
skrikande, ropande, tjutande. ~e Stimme
skrik|ande, -ig (gäll) röst. 2. bidl.
Gegensatz skarp (bjärt) motsats (kontrast);
Gewalt upprörande våld; ~e Mißbrauche
upprörande missbruk; ~e Ungerechtigkeit
[himmels]skriande orättvisa. 3. ~e Farben
skrikande. (grälla) färger; ~er Stil prålig el.
svulstig stil.
Schrei‖er, m -s - 1. en som skriker [äv. om [-allting], -] {+all-
ting],+} F skrikhals; grälmakare. 2. [-[ut]ropa-re.-] {+[ut]ropa-
re.+} 3. zool., se -adler o. Quakente, -erei, f -en
1. skrikande, ropande, ständigt skrik;
skriande. 2. utropande; braskande reklam.
s-er-haft, a skrik|ande, -ig. -erin, f -nen, se -er 1.
o. 2. s-erisch, a (sup. -[e]s£), se s-erhaft. -hals,
m -es -e† skrik-, gap|hals. s-icht, se s-erhaft.
-kind, n -[e]s -er skrikigt barn. -krampf, m
-[e]s -e† skrik-, äv. gråt|kramp. -ling, m -s -e,
-m.auI, n -[e]s -erf, se -hals.
Schrein m -[e]s -e 1. skrin, låda, ask;
relikskrin, Etw. im ~ seines Herzens bewahren
bevara ngt i sitt [innersta] hjärta. 2. [lik-]
kista, -chen, n -s - litet skrin.
Schreiner m -s - stv. snickare, -ei, f -en 1.
snickeriarbete. *2. snick|arverkstad, -eri.
S~|n, schrein[e]re -te ge-t intr [h] snickra,
utföra snickararbete. — jfr Tischler-,
Schrei‖puppe, f -n docka som kan skrika,
skrikdocka, s-selig, a hög|röstad, -ljudd.
-stimme, f -n skrikig röst. : „
Schreit‖bein, n -[e]s -e, se -fuß. s-|en, [-schritt[e]st-] {+schrit-
t[e]st+} schrittest geschritten -[e] intr [s] 1.
skrida, gå, t. ex. lang sam vorwärts ~väv. bildl.,
t. ex. die Zeit -et langsam [voricärts].
Rückwärts ~ gå (ta ett steg) bakåt; über etw.
hin-weg ~ gå (äv. sätta sig) över ngt; weiter ~
gå vidare, fortsätta [sin väg]. 2. Drei Fuß
~ ta tre fot i steget, ta tre fot långa steg;
/vd abmessen stega [upp, ut] ett avstånd. 3.
bildl. skrida, övergå, t. ex. zur Abstimmung,
zur Ausführung Zum Äußersten ~ gå
till det yttersta; zur Ëhe <v> ingå äktenskap,
gifta si g) zur Entscheidung ~ skrida till
avgörande, fatta beslut; zur Gewalt ~
tillgripa våld; zum Prozeß ~ väcka rättegång;
zu Werk ~ gripa sig verket an. -en, n -s , ⚙
1. skridande, gående; stegande. 2. bildl.
skridande, övergående tm. s-end, a 1. skridande,
gående. 2. her. gående, -er, m -s - 1.
fotgängare. 2. zool. Gressoria vissa rätvingar, -fuß,
m -es -e† zool. skridfot. Meister ~ F storken,
s-lings, adv se schrittlings. -ung, f -en jl.
skridande, gång. 2. steg|ande, ning. Durch
~ abmessen stega [upp, ut], -wanzen, pl zool.
Reduviidae rovskinnbaggar.
Schreivögel, pl zool. ciamatores äkta skrikfåglar.
Schrenz m -es -e, -papier, n -[e]s -e grålump-
papper, sämre packpapper; läskpapper.
Schretel m -s se Schrat.
Schrick m-[e]s-e spricka i kärl.
schrick‖eln, se schreckeln. -en, se abschricken.
schrick[st], se schrecken I.
schrie, se schreien.
schrieb, se schreiben.
Schrift, f -en 1. [hand]skrift, [hand]stil, t. ex.
e-e schöne, leserliche ~ haben. Deutsche ~
tysk stil; schräge ~ sned (lutande) stil; steüe
~ rak (upp[rätt]stående) stil. 2. boktr. stil.
Fette ~ fetstil; schräge ~ kursiv[stil]; deutsch?
«w fraktur[stil]. 3. skrivelse,dokument,
handling, urkund, äv. inlaga, t.ex. e-e ~ aufsetzen.
4. skrift, verk, arbete, t. ex. sämtliche f^en
Kants. Periodische r^en tidskrifter; Ydie
Heilige ~ den Heliga Skrift. 5. [om]skrift r&
mynt, legend. Kopf oder ~f krona eller klave?
6. ⚙ delningsavstånd På kugghjul, sehnlich, a
liknande skrift (skrivet, skriven text),
bok-stavsliknande. -altertümer, pl gamla (antika)
[in]skrifter. -art, f -en 1. stilart. 2. boktr,
stilsort. -ausleger(in), m (/-nen)
skrifttol-k|are, -erska; kommentator. -auslegung, f -e»
skrifttolkning; kommentering; isht exeges,
bibeltolkning; utläggning av text [-(skrift[er-na]).-] {+(skrift[er-
na]).+} -Jierichtiger, m stiigjut. stiljusterare.
-beurteiler, m, se -verständige[r), -beweis, m
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free