- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2109

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schulkrank ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skaper, -lärdom. 2. ’skolsaker’. s-krank, a
skolsjuk. -krankheit, f l. skolsjuka. 2. i skolan
ådragen sjukdom.-küche, f -»skolkök, -kunde,
f O [undervisning i] skolorganisation,
-författningar o. d. -lasten, pl utgifter för
skolväsendet. -leben, n -s skolliv, liv i skolan.
-lehrer(in), m (/ -nen) [skol]lärarje, -inna.
-leiter, m skolföreståndare, rektor, -lokal, n
-s -e skollokal, -mädchen, n skolflicka, -mann,
m -[e]s -er† skolmän, pedagog, -mappe, f -n
skolväska. s-mäßig, a skolmässig; jfr
s-ge-recht. -materialien, pl skolmateriel[l].
Schulmeister m [skol]magister;
[folkskollärare; ofta nedsatt, skolmästare, -ei, f -en
skol-mästar|sätt, -fasoner, -in, f -nen 1. [skol-]
lärarfru. 2. [skol]lärarinna. s^lich, a
skol-mästerlig; docerande. -miene, f -n
skolmäs-tarmin. S~]n, schulmeist[e]re -te ge-t intr [Å.]
o. tr 1. undervisa i skola, vara skolmästare
- (lärare). 2. tala (säga ngt) i skolmästarton,
docera, [[mindre]] skolmastra. -n, n -s O [-[skol]mäst-rande;-] {+[skol]mäst-
rande;+} docerande. - pilz, m, se Parasolschwamm.
-s|sohn, m -[e]s -e† skolmästar-, [-[folk]skol-lärar|son.-] {+[folk]skol-
lärar|son.+} -ton, m -[e]s -e† skolmästarton,
docerande ton. -tum, n -[e]s 0, se -el.
Schulllmuse[um, n -ums -en skolmuseum.
Ordnung, f -en 1. skol|stadga, -ordning. 2.
ordning i skol a[n], sköld isciplin. -ort, m -[e]s
-e o. -er† plats (ort) med skola.
Schulp m -[e]s -e 1. vattenskvalp. 2. se -e. -e,
Schülpe, f -n 1. bläckfisks ryggskal; ’os
se-piæ’; musselskal. 2. »i* skölp.
Schul]pedell, m -s O. -en -e[n], se -diener.
schulpjen, -te ge-t, schülper|n, schülp[e]re -te
ge-t tr komma att skvalpa.
Schul‖pferd, n -[e]s -e skol[ridnings]häst.
-pflieht, f O skoljplikt, -tvång, s-pflichtig, o
skolpliktig. -pflichtigkeit, se -pflieht. -plan, m
-[e]s -e† 1. skolplan. 2. [skol]schema. -posten,
m -s -, se -amt 1. -programm, n -s -e
skolprogram; skolas årsredogörelse, -prüfung, f -en
skolexamen. -ränzel,ra, -ranzen, m -s -
skolrän-sel. -rat, m -[e]s -e† [medlem av] skol|råd,
-styrelse, s-rätlich, a skolråds-, -räume, pl
skollokaler, -rede, f -n skoltal, -reform, f -en
skolreform, -reiten, n -s O skol|ridning, -ritt.
-reiter(in), m (/ -nen) skolryttar|e, -inna.
-Sache, f -n skol|ärende, -angelägenhet,
-sack, m -[e]s -e† skolväska. -sattel, m -s -f
sadel för skolritt. -schießen, n -s
skolskjutning. -schiff, n -[e]s -e skol]skepp, -fartj;g.
, -Schluß, m -schlusses 1. skolavslutning,
avslutningsdag. 2. skolans slut för dagen, -schrift,
f -en 1. skolpublikation, pedagogisk skrift.
2. se -programm. -schwänzer, m F skolkare.
-spräche, f -n 1. skolpoiks|språk, -slang. 2.
skol|språk, -slang, -staub, m -[e]s skoldamm.
; -stelle, f -n, se -amt 1. -strafe, f -n straff i
skolan; skolaga, -streik, m -[e]s -e o. -s skol strej k.
-Streit, m -[e]s -e skolstrid, pedagogisk dispyt.
: -stube, f -n skol|sal, -rum. rstudien,pl skolstu-
dier. -stufe, f -n skolstadium, -stunde, f -n
skol-, läs|timme, lektion[stimme], -system,
n -s -e skol-, undervisningssystem, -tafel, f
-ra s koltavla, svart[a] tavla[n]. -tag, m -[e]s
-e skoldag, rtasche, f -n skolväska.
Schulter, f -n 1. skuldra, axel, t. e*. die (mit
den) r^n zucken. ~ an ~ skuldra vid
skuldra, tätt packad; mit bloßen ~ra baraxlad;
ich nehme es auf meine ~n det tar jag på
mig (på mitt ansvar), det ska jag styra om;
auf der ~ jds stehen stödja sig på ngn,
grunda sitt arbete på ngn annans; etw. auf
die leichte ~ nehmen ta ngt lätt; den Mantel
auf beiden ~ra tragen vända kappan efter
vinden, äv. tjäna två herrar; e-n über die ~ra
ansehen se ngn över axeln. 2. slakt. bog.
3. ⚓ fartygsbog. 4. se -punkt. 5. ⚙ ansats,
-band, n -[e]s -er† 1. anat. axelband. 2.
klännings etc. axel|band, -slejf. -hein, n -[e]s -e
anat. skulderben. -besatz, m -es -e†
axelgrar-nering. -binde, f -n läk. axelbindel, -blått,
n -[e]s -er† skulder-, axel|blad. -blatt|stücfc,
n -[e]s -e jakt. bogstycke, -blech, n -[e]s -e
rustnings axel|plåt, -skena. s~breit, a skulder-,
axel|bred. -breite, f axelbredd, -bucht, f -era,
-bug, m -[e]s -e† 1. axels rundning. 2.
kolV-rundning på gevär, -† eder, f -n zool. övre
vingpenna. -gehänge, n -s -, -gehenk, n -[e]s -e
& axelgehäng. -geienk, ra-[e]s-e anat.
skul-der-, axel|led. -gelenkpfanne, f -n anat.
axelledhåla. -grat, n -[e]s -e[f], -gräte, f -n. anat.
skulderbladskam. -gürtel, m anat. skulderring.
s~hoch, a i axelhöjd. -höhe, f O 1. skulder-,
axel|höjd. Bis zur ~ upp till axlarna. 2.
ansatshöjd.
-schult[e]rig, a i sms. -skuldrad, t. ex. Jreifrvi..
Schulter‖klappe, f -n axelklaff, -kleid, ra-[e]s
-er klänning med axelband. -knochen,’«»-«-,
se -bein. -kragen, m -s - ung. pelerin. -lähme,
-lahmheit, f O veter. boglamhet, -muskel, m
-s -n [f-n) skulder-, axel]muskel. s-|n, [-schult[e]re-] {+schul-
t[e]re+} -te ge-t tr 1. ta (lägga) på sina
skuldror (på axeln), axla. -tfs Gewehr! på axel
gevär! mit ge-tern Gewehr med gevär[et] på
axel[n]. 2. Breit ge-t med breda skuldror,
bredaxlad, -punkt, m -[e]s -e fort,
skulder-punkt. -riemen, m axel|rem, äv. >gehä,ng.
-rippchen,^?Z slakt. ung. övre kotlettrad. -schlei-
, fe, f -n axelrosett, -streifen, m ⚔ axelsnöre.
-Stück, ra -[e]s, -e X. slakt, bogstycke. 2. sadeim.
bogträ. 3. ⚔ axel|stycke, -klaff, -tuch, ra
-[e]s -erf, se Eumerale. -Verrenkung, f -en
läk. axel|försträckning, -luxation. E-e ~
bekommen vrida axeln ur led. -wehr, f ~en &
skulder-, bröst|värn. -weite, f O axel-,
skul-der|bredd. -winkel, m fort. skuldervink^l.
-wulst, f -e† axel|dyna, -puta.
Schultheiß [’Jult], m -en -era ung. [-kommunal-[nämnds]ordförande, -] {+kommunal-
[nämnds]ordförande,+} borgmästare i vissa städer;
förr byfogde, -enjamt, n -[e]s -er† [-kommunal-[nämnds]ordförandes-] {+kommunal-
[nämnds]ordförandes+} etc. a) syssla, b) kon-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free