Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schüttekrankheit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hagel]skur. 5. skogsr. barravfall; skytte,
’schütte’, -e]krankheit, f, se -e 5.
Schüttel‖baum, se Schellenbaum, -bevvegung, f
en skakande rörelse, skakning, -frost, m -es
⚙ läk. häftig frossa, frossbrytningar, -herd,
m -[e]s -e metan, skakbord. -krampf, m -[e]s
-e† läk. klonisk kramp, -lähmung, f -en läk.
paralysis agitans. -maschine, f -n ø
skak|-maskin, -apparat, s-|n, schütt[e]le -te ge-t
I. tr o. intr [h] 1. skaka, rista, ruska.
Rütteln und ~ skaka och rista; das Fieber
-te ihn febern kom honom att skaka, han
skakade av feber; sich (dat.) den Bauch ~
skaka (ligga dubbel) av skratt; die Faust ~
höta med knytnäven, skaka näven åt; e-m
die Hand ~ skaka hand med ngn; den (mit
dem) Kopf ~ skaka på huvudet; Lose ~
skaka om lotter; Obst [Obstbäume) ~ skaka
ned frukt; vor dem Gebrauch gehörig Zu nu om
medicin [om]skakas väl. 2. opers. Es -1 mich
det kommer mig att skälva (darra). 3. bidl.
Etw. aus dem Ärmel ~ göra ngt på stående
fot; das läßt sich nicht aus dem Ärmel ~
det kan man inte skaka fram ur ärmen, det
går inte så lätt; etw. von sich ~ skaka av
sig (slå bort tankarna på) ngt; den Staub
von seinen Füßen ~ skudda stoftet av sina
fötter. II. refl. Sich nu 1. skaka, t. ex. sich
vor Lachen skaka [på] sig, t. ex. sich icie
ein nasser Hund Sich vor e-r Spinne ~
rysa (ruska på sig) vid åsynen av en
spindel. 2. Schüttle dich! raska (skynda) på [nu]!
-n, n -s O skak|ande, ning, ristande,
ruskande; frosskakning. s-reif, a om frukt mogen
[att skakas ned], -reim, m -[e]s -e ung.
dubbel-, kors|rim (t. ex. Sonnenbrande :
Bronnensande); pi. äv. rimflätning. -reuter, m O slags
hamprensare. -rinne, f -n ⚙
skaktransportör. -rost, m -es -e ⚙ skakrost;
kontinuerligt (självmatande) rost. -sieb, n -[e]s -e ⚙
skaksåll. -ung, f -en, se -n. -werk, n -[e]s -e
⚙ skakjanordning, -verk, skak.
1. schütt|en, -ete ge-et I. tr o. intr [h] 1. ösa,
hälla, slå, t. ex. Kohlen in das Feuer, Nüsse
auf den Teller O äv. störta, t. ex. Malz
[av]stjälpa. Den Pferden Futter ~ ge
hästarna foder; Getreide ~ ösa spannmål; ge-etes
Getreide spannmål i hög ej i säckar; in [auf)
Haufen ~ lägga i högar; ein Behältnis leer
{voll) ~ tömma (fylla) en behållare; Ydie
Bäume ~ [die Blätter] träden fälla massvis
sina blad. 2. bildl. Seinen Kummer in den
Schoß jds ~ utgjuta sitt hjärta (sina
bekymmer) för ngn; seinen Ärger über e-n ~
utösa sin vrede över ngn; Geld revidera
kassan. 3. spilla, ovarsamt hälla ut, t. ex. schütt
nicht! 4. om flod uppslamma, avsätta jord. 5.
E-n Damm ~ kasta upp en damm
(fördämning). 6. intr. Das Getreide -et gut säden ger
god avkastning. 7. opers. Es -et det
hällreg-nar, regnet strömmar ned. 8. jakt. få ungar,
valpa etc. II. refl. Sich vor Lachen ~ skaka
(äv. vika sig dubbel) av skratt. n -s ⚙
ösande, hällande; spillande etc.
2. schütt[en, -ete ge-et tr dial. behålla skadesö
rande kreatur SOm pant.
schütter, a gles, tunnsådd.
Schütter m -s - en enda skakning, -fläche, f -n,
-gebiet, n -[e]s -e jordskalvs|område, -zon.
-kreis, m -es -e jordskalvs utbredningskrets.
S~|n, schütt[e]re -te ge-t I. intr [h] skaka,
skälva, darra, vibrera, t. ex. das ganze Haus
-te. Vor Kälte ~ skaka av köld. II. tr
[komma ngt att] skaka, rista. E-n Speer ~ svänga
ett spjut; ein Geschrei, das durch Mark und
Bein -t ett skrik som skär genom märg och
ben. -n, n -s 0, -ung, f -en skakande,
skälvande, darrande etc.
SchüttÜfeuerung, f -en O kontinuerlig
(automatisk) eldning, -gabel, f -n slags hö[gaffel,
-tjuga. -gelb, n -[e]s färg schüttgelb, -gut, n
-[e]s -er† ⚓ störtgods.
Schutt‖halde, f -n grus-, geoi. detritus|sluttning;
se äv. -kegel. -häufe|[n], m -ns -n grus-, äv.
sop-, skräp|hög. In e-n ~ verwandeln lägga
i ruiner.
Schütthaus, n -es -er† spannmåls-,
sädes[ma-gasin.
Schuttkarren m -s - gruskärra.
Schüttkarren m -s - tipp|kärra, -vagn.
Schuttl|kegel, m geoi. ras-, detritus-, talus|kägla.
-kresse, se Besenkresse.
Schütt]|ladung, f -en ⚓ stört[gods]last. -ler, m
-s - 1. skakare. 2. skak|anordning, -appamt;
halmskakare på tröskverk, -mohn, se Schlafmohn.
-ofen, se Füllofen, -ort, m -[e]s -e
avstjälpningsplats.
Schuttilpflanzen, pl bot. ung. ruderatväxter.
-pflug, se Sch an fel pflug.
Schütt‖platz, m -es -e† 1. se -ort. 2. jakt.
utfodringsställe för vildsvin, -röhr, n -[e]s -e ⚙
stört|trumma, -ränna, -rost, se -el\rost. -senf,
se Acker senf. -stroh, n -[e]s O strö av halm;
långhalm, -ung, f -en 1. störtning av störtgods,
[i]lastning. Lose ~ des Holzes löst lastad
ved. 2. ung. självpantning. -waren, pl, se -gut.
Schuttwinkel m sop]avstjälpningsplats,
-station; sophög[splats].
1. Schutz, m -es O 1. skydd, t. ex. ~ gegen die
{vor der) Sonne suchen; beskydd, skygd,
hägn, protektion, t. ex. unter dem nu jds
stehen, e-n in {unter) seinen ~ nehmen. E-m nu
gewähren ge (skänka) ngn skydd, ta ngn
under sitt hägn, äv. härbärgera ngn; unter
dem nu der Nacht i skydd av nattens
mörker. 2. försvar, t. ex. zum ~ des Landes. Zu
~ und Trutz till försvar och anfall; e-n in
nu nehmen ta ngn i försvar. 3. lä, t. ex. im ~
der Insel, vor dem Wind nu haben. 4. se
-ge-leit. 5. hand. E-r Tratte ~ gewähren, e-e
Tratte in ~ nehmen acceptera (honorera) en
tratta. 6. beskyddande person, beskyddar|e,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
