Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schutzvorkehrung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rung, f -en se -maßregel. -Vorrichtung, f -en
skyddsanordning, -wache, f -n skyddsvakt;
se äv. -geleit. -waffe, f -n skydds-,
försvarsvapen. -wagen, m -s - jämv. skyddsvagn.
-wald, m -[e]s -erf, -waldung, f -en skogsv. 1.
skyddsskog. 2. skyddad (fridlyst) skog.
-wall, m -[e]s -e† skyddsvall, -wand, f-ef
skydds|vägg, -skärm; jämv. snöskärm;
vindskydd. -wappen, n -s - her. patronatsvapen.
-wasser, « slussvatten, -wehr, f -en 1.
se -waffe. 2. aiim. skyddsmur, värn äv. bildl.;
damm, vall; sluss, -weiche, f -n jämv.
säkerhetsväxel. -Zeichnung, f -en, se -einrichtung.
-Zelt, n -[e]s -e skyddstält. -zeuge, se
Entlastungszeuge. -zoll, m -[e]s -e† skyddstull,
-zöllner, m skyddstullsvän, protektionist,
s-zöllnerisch, a skyddstullsvänlig,
protektionistisk. -Zollsystem, se Protektionssystem.
Schw., förk. för Schwester.
Schwa, w *"S -s språkv, scliva.
Schwabacher [’J"va:b], I. m -s - invånare i
Schwabach. II. f O, se -schrift. III. a oböji.
Schwabach-, t. ex. die ~ Artikel, -in, f -nen,
se Schwabacher I. -schrift, f -en boktr,
schwa-bachstil.
schwabb, interj pang! plask! pladask!
Schwabbelllei, f -en F prat, pladder, sladder,
svammel. -er, m -s - 1. pratmakare,
svam-lare. 2. P sup|are, -ut. s-ig, a 1. se
quabbelig,= 2. F prat|ig, -sam, svaml|ande, -ig,
slad-, deraktig. 3. Sich <v fühlen känna sig dålig
. (matt, svag), s-|n, schwabb[e]le -te ge-t intr
[h] F 1. se quabbeln. 2. skvalpa. 3. prata
[smörja, dumheter], svamla, F dilla. 4. P
supa.
Schwöbber m -s - ⚓ 1. svabel, svabb. 2. se föij.
-gast, m -es -en svabelgast. -leine, f -n
svabb-lina. $~|n, schwabb[e]re -te ge-t I. tr svabla,
svabba däcket. II. intr [h], se schwabbeln.
schwabb|lig, se -elig.
1. Schwabe, se Schabe 1.
2. Schwabe, m -n -n schwabare, invånare i
Schwaben.
Schwabe‖n, schwäb[e]le -te ge-t intr [h] tala
(bryta på) schwabiska, tala schwabisk
dialekt.
Schwaben, n -s npr geogr. Schwaben, -alter, n
-S F fyrti årsåldern då en schwabare anses få
för-stånd. Er hat das ~ noch nicht erreicht han
. har inte fått sina visdomständer (inte
trampat ut barnskorna) än. -gerste, se (türkische)
Gerste, -land, n -[e]s. Das [landet]
Schwaben. -Spiegel, m -s hist. Schwabenspiegel
lagbok. -streich, m -[e]s -e[dumt] upptåg,
dumhet, obetänksamhet.
Schwäbllin, f -nen schwabiska, schwabisk
kvinna, s-isch, a schwabisk, från (i)
Schwaben. ~es Meer Boden sjön.
schwach [a], (komp. schwächer, schwächst [s]) I. a
1. svag, t. ex. körperlich, geistig, moralisch f v.
sein, f ver Puls, soweit es in meinen n^en Kräf-
ten steht; klen, kraftlös, vek, bräcklig, skral,
skröplig, t. ex. ein t^er Greis; äv. dålig
otillfredsställande, t. ex. Kopf, ~er Magen; äv.
bristfällig, t. ex. ~es Gedicht, r^e Augen svaga
(klena) ögon; <ves BierSvagdricka; Brust
svagt (klent, dåligt) bröst; ~e Entschuldigung
klen ursäkt; e-n Erfolg haben ha klen
framgång; ein ~er Esser sein ha klen aptit
(matlust); aüfr^en Füßen stehen stå på svaga
fötter äv. bildl.; ~es Gedächtnis klent (dåligt)
minne; das ~e Geschlecht detsvaga könet;
"»er Glaube klen tro; ^e Hoffnung svag
förhoppning; ~e Regierung svag regering; ~e
Suppe tunn (mager) soppa; f ver Tee svagt te;
~er Trost klen tröst; <v von Begriff(G eist,
Verstand) med klent förstånd, klen till
förståndet; er wird immer schwächer han blir
allt svagare, hans krafter avtaga allt mer;
schwächer werden mus. dö bort, förklinga.
2. svag, ringa, t. ex. Ähnlichkeit; svag,
med föga verkan, t. ex. ~e Stimme, <ver Ton.
~er Beweis föga övertygande bevis; ~er
Versuch svagt försök. 3. matt, t. ex. ~es
Lächeln. f>»er Schimmer matt (svagt) skimmer;
mir ist’s ~ jag känner mig dålig (matt, nära
att svimma); ihr wurde ~ äv. hon svimmade
(förlorade medvetandet); f v auf den Beinen
sein vara svag (matt) i benen. 4. svag, t. ex. in
e-m <vew Augenblick; efter|given, -låten, t. ex.
ein r\,er Vater. Sich ~ zeigen visa sig svag
(eftergiven); e-n bei der Seite fassen ta
ngn från hans svaga sida. 5. knapp, t. ex.
e-e ~e Meile. Zu rves Maß alltför knappt
mått. 6. jakt. späd, svag. 7. tunn, klen, t. ex.
nues Brett; smal, t. ex. ~es Röhr. Schwächer
machen göra smalare; schwächer werden bli
smalare, [av]smalna. II. adv 1. svagt, dåligt,
klent, skralt; t. ex. ~ erhellt. ~ gehaucht
svagt aspirerad; f v begehrt hand. föga
efterfrågad. 2. knappt; otillräckligt, t. ex.
bemanntes Schiff. 3. glest, t. el. ~ bevölkert;
fåtaligt, t. ex. die Vorstellung war besucht.
/v besuchter Markt dåligt besökt marknad,
-äugig, se -sichtig, -bevölkert, a glest befolkad.
S^vbrand, m -[e]s O otillräckligt bränt tegel.
Schwäch‖e [s], f -n 1. svaghet, klenhet, kraft-
. löshet, bräcklighet, skröplighet; äv.
impotens. 2. matthet. Große ~ utmattning; e-e
~ befiel sie’.hon. föll i vanmakt (svimmade).
3. svaghet, svag sida, brist[fällighet],
ofullkomlighet, t. ex. man hat so seine der
eigenen ~ sich bewußt. Das ist e-e ~ bei
ihm det är en svaghet hos honom; nur
keine ~ zeigen! stå på dig bara! das Kolorit
ist seine ~ koloriten är hans svaga sida. 4.
se Schwachheit 2. 5. tunnhet, smalhet. 6.
hand. Bankaktien neigten zur ~ bankpapper
visade vikande tendens. 7. vapensm. klinga
från spets till mitt.-e|anwandlung, f -en 1.
anfall av svaghet; äv. vanmakt, [-svimning[ë-anfall].-] {+svimning[ë-
anfall].+} 2. Miai. svag stund, s-el|n, schwå-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
