Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schwächen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ek[e]le -te ge-t intr [h] vara klen (skröplig,
F skraltig), s-jen, -te ge-t I. tr 1. försvaga,
göra svag[are], göra kraftlös, t. ex. Ydie
Krankheit hat ihn ge-t. Ge-te Gesundheit försvagad
(&v. bruten, underminerad) hälsa; die Augen
/v» försvaga (äv. skada) ögonen; ge-t werden
få krafterna nedsatta. 2. försvaga, mildra,
minska, nedsätta, t. ex. e-n Eindruck
Farben mildra färger. 3. ᚼ beröva
mödomen, deflorera, kränka, t. ex. e-e Jungfrau
f\t. Vas Recht ~ förvränga lagen; sein Wort
f\> bryta sitt ord. 4. snick. göra smalare. II.
refl. Sich ~ försvagas, bli försvagad, -en, n
-s O 1. försvagande; mildrande, minskande.
2. defloration, mökränkning, -er, m -s - 1.
försvagare, mildrare. 2. förförare, -er|werden,
n -s O försvagande, avtagande, minskning;
avsmaln|ande, -ing. -e|zustand, m -[e]s -e†
svaghetstillstånd,
schwachllgeistig, a svag i anden, klen till
förståndet. -gläubig, a klentrogen; svag i tron.
-halmig, a jordbr. vekstråig.
Schwachheit, f -en 1. svaghet; se Sclmäche.
~en begehen visa svaghet; bilden Sie sich
keine ein! inbilla er ingenting! gör er
inga illusioner! 2. E-e ~ für e-n haben vara
svag (ha en svaghet, ha [en viss]
klockar-kärlek) för ngn. 3. se -s \sünde. -s|fehler, m
svaghetsfel. -sjsünde, f -n svaghetssynd,
schwachherzig, a klenmodig, försagd, rädd [av
sig]. S~keit,y O klenmodighet, försagdhet.
Schwach‖kopf, m -[e]s -e† obegåvad (inskränkt)
människa, person med klent hnvud
(förstånd); F dumbom, idiot, s-köpfig, a med
klent huvud (förstånd), svag (klen) till
förståndet, obegåvad, inskränkt; F dum,
idiotisk. -köpfigkeit, f O inskränkthet, klent
huvud (förstånd); F dumhet,
schwächl‖ich, a klen [isht till hälsan], svag,
skröplig, bräcklig. S-lichkeit, f O klenhet,
[kroppslig] svaghet, skröplighet,
bräcklighet. S-ling, m -s -e 1. klen (svag) varelse. 2.
vekling, svag stackare.
Schwach‖matik|us [7ma:t], m -us -usse o. -er F,
se Schwächling, -mut, m -[e]s O [-klenmod[ighet].-] {+klenmod[ig-
het].+} S-mütig, a klenmodig; se äv. s-herzig.
s-nervig, a nervsvag; nervös, s-schlagend, a,
om puls som slår svagt, svag. s-sichtig, a
svag-synt, med svaga (klena) ögon. -sichtigkeit,
f O svagsynthet, svag syn.
Schwachsinn m -[e]s O svagsinthet,
sinnesslö-het. s~ig, a svagsint, sinnesslö. -igkeit, f 0,
se Schwachsinn.
Schwach‖stimmigkeit, f O rösts (stämmas)
svaghet. -Strom, m -[e]s -e† elektr. svagström,
-strom|kabel, n-s - elektr. svagströmskabel.
Strom|technik, f O elektr. svagströmsteknik.
Schwäch|ung, f -en, se -en. -s|anker, m -s - elektr.
magnetisk shunt.
Schwad m -en -en [slåtter-, hö]sträng, lie|slag,
-sträng.
Schwadern, se.?. Schicaden. s~en,seschwadmen.
1. Schwaden, m -s -, se Schwad.
2. Schwaden, m -s - bot. 1. Giyceria mannagräs.
2. se Fench.
3. Schwaden, m -s - 1. ånga, dimma, dunst.
2. gruvgas. -fang, m -[e]s O dunst fån g[are]
vid saltverk.
Schwadenllgras, n, -grütze, f, se 2. Schwaden 1.
Schwadenllleger m ung. mejare. -rechen, m jordbr.
sned hästräfsa, -ried, n bot. carex panicea
hirs-starr. -schwinge!, se 2. Schtoaden 1. s weise,
a lantbr. i strängar.
Schwadenzeiger m gruvt. gasalarmapparat.
schwader|n, schiuad[e]re -te ge-t intr [ä] O. tr
sty. 1. prata [dumheter], pladdra, sladdra.
2. plaska; skvalpa [ut], spilla.
schwadmjen [a:], -ete ge-et I. intr [h] utströmma
ånga (gas, dunst). II. tr hålla över (utsätta
för) ånga.
Schwadron [’rom], f -en ⚔ skvadron; allm.
ryttarskara. In f^en teilen formera [-skvadron[s]-vis.-] {+skvadron[s]-
vis.+} s~enweise, adv skvadron[s]vis, i [-skva-droTi[er].-] {+skva-
droTi[er].+} -eur [’nøir], m -s -e skrodör,
skräv-lare, storskrytare, stier|en -te -t intr [h]
skrodera, skrävla, [stor]skryta. -ieren, n -s ⚙
skroderande, skrävlande, [stor]skrytande.
-ierer, m -s -, se -eur. s^sweise, se sf^enweise.
schwafel|n, schwaf[e]le -te ge-t intr [ä] skvalpa.
Schwag-, se Schwai-.
Schwager m -s -† (dim. Schwäger]chen, -lein)
1. svåger; äv. släkting genom gifte; [god] vän.
He, ung. hallå där! 2. F kusk, postiljon.
3. ’vän i huset’ som bedrar den äkta mannen, -ehe,
se Leviratsehe.
Schwäger‖in, f -nen svägerska, s-lich, a såsom
(i egenskap av) svåger (svägerska); äv.
broderlig, i ali vänskap, -schaft, Schwagerschaft,
f-en 1. svågerskap; svågerlag äv. jur. 2. koll.
svågrar och svägerskor.
Schwagrin, se Schwaigerin.
Schwäher m -s - 1. t svärfar. 2. Wir sind ~
våra barn äro gifta med varandra, -in, f
-nen ᚼ svärmor, -schaft, f -en 1. ’svärfar-,
svärmor|skap’. 2. förvantskap genom gifta
barn; se Schwäher 2.
Schwai‖boje [’Jvai-], f -n ⚓ svajboj. s-|en, -te
ge-t <£- I. intr [h] ligga på svaj, svaja, svänga
[runt] för ankar el. boj. II. tr. Das Schiff
komma fartyget att svaja (svänga).
Schwaig‖e [’Jvaiga], f -n 1. boskapsjord. 2.
säter|hydda, -stuga; alphydda, s-|en, -te ge-t
intr [å] 1. vara till säters. 2. göra ost. -er,
m -s - säterkarl; alpherde, -erin, f -nen
säterflicka. -hof, m -[e]s -e†, se -e 2.
schwajen, se schwaien.
Schwai m -[e]s -e metall, färskslagg.
Schwälbchen, n -s - liten svala, svalunge.
Schwalb‖e, f -n (dim. Schwälb\chen, -lein) 1.
zool. Hirundo svala. Eßbare ~ ätlig svala,
sa-langan; e-e ~ macht keinen Sommer ordspr.
en fluga (av. svala) gör ingen sommar. 2. F
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
