Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schwarzkümmel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-kiimmel, m bot. Nigella sativa svartkummin,
-kunst, f -e† 1. svartkonst, svart magi. 2. se
Mezzotintomanier. -künstler, m
svartkonstnär, ’svart màgike*’. -kupfer, n -s metall, svart-,
rå[koppar. -kupfererz, n -es min. svart
kopparmalm. -kutte, f -n svart kåpa; F katolsk
präst el. munk, ’svartrock’, s-ledern, a av
svart lädef.
schwärzlich, a svartaktig; svartmuskig; mörk;
svartnad, -blau, a svartblå, -braun, a
svart-aktigt brun.
Schwärzling m, -s -e, se Schwarzwurzel.
schwarzlockig, a svartlockig.
Schwarz‖lot, n -[e]s giasm&in. svartlod. -macher,
-maler, m -s - 1. se Schwärzer 2. 2.
pessimist. -malerei, f -én 1. se Schwärzen 2. 2.
pessimism, -manganerz, n, se Psilomelan.
-meerf lotte [’me:r], f -n Svartahavsflotta.
-mëhl, n -[e]s O grovt (mörkt) mjöl. -meise, se
Kohlmeise, -mund, m -[e]s -e svart mun.
s-mundig, a med svart mun. -nase, f zool.
Rhinichtys atronasus svartnäsa. -nOrfling, m, se 1.
Alant, -nessel, f bot. Baiiota nigra bonässla,
-ohr, n, se Karakal. -pappel, f bot. Popuius nigra
svartpoppel. -pech, n -[e]s trätjärebeck.
Schwärzpinsel m sotpensel.
Schwarzllplättchen, n, se Plattmönch, -pulver, n
rs - svartkrut, -quast, m -es -e svärtborste.
s-randig, a svartkuntad, med svart[a] [-kan-t[er].-] {+kan-
t[er].+} -reiter, -reutel, m, se Saibling, -röck, m
-[e]s -e† F svartrock präst.
Schwärz|rolle, f -n, se -walze.
Schwarz|[rost, m -es bot. puccinia graminis
svart-rost. s-rot, a 1. svartröd. 2. svart och röd.
-rotel, ra, se Saibling, s-rotgold, a
svart-rött-guld. s-rötiich, a rödaktigt svart, s-rlisselig,
a med svart snabel (nos), s-samten, a av
svart sammet, -sauer, n -s - svartsöppa.
-Scheck, m -[e]s -e, -schecke, f -n nast
svärt-skäck. s-scheckig, a svart|skäckig, äv.
-brokig. -schimmel, m häst järnskimmel.
s-schlach-ten, schlachtete schivarz -geschlachtet tr o.
intr [K] slakta i hemlighet, -schmelz, m -es
konst. niello. s-schnäb[e]lig, a svartnäbbad.
-schnepfe, f zool. piega-üs faicineiius svart ibis.
-schür, f O klippning av otvättade får.
s-schwänzig, a svart|stjärtad, -svansad.
-Seher, m en som ser allt i svart, pessimist,
-seherei, f O pessimism, s-seherisch, a
pessimistisk. s-seiden, a av svart siden, -specht,
m zool. Dryocopus martius spillkråka, -stände|, m
bot. Nigritella nigra brunkulla, -stift, m -[e]s -e
svartkrita, s-streifig, a svartrandig. -sucht,
f O melanos, svartpigmentering. -tanne, se
Rottanne, s-umrändert, a med svart rand
(kant), t. ex. ~es Papier, s-umwölkt, a
omgiven av svarta moln.
Schwärz|ung, f -en, se -en.
schwarzverhüllt, a överhängd (förhängd) med
svart.
Schwarzllwal, se Grindwal. -wald, m -[e]s 1. ⚙
npr. geogr. Schwarzwald. 2. -er† barrskog,
-wälder, I. m -s - invånare i Schwarzwald.
II. a oböji. Schwarzwald-. ~ Uhr av.
gökklocka. -wälderin, f -nen* se -wälder I.
Scliwärzwalze, f -n boktr, färgvals.
Schwarzllwasserfieber, n -s läk. melanuri. s-weiß,
a svart och vit. s-weißrot, a svart-vit-röd.
-werden, n -s svartnande. Das ist zum f^ F
det är så att man kan bli grön. av iiska etc.
-wild, n -[e]s O kon. vildsvin, -würz, f bot.
sym-phytum officinale vallört; se äv. följ. -Wurzel, f bot
Scorzonera hispanica Svartrot, äv. SOCkerrot.
Schwatz m -es -e (dim. Schwätz]chen, -lein)
samspråk, prat; pratstund.
Schwätz‖base, f -n skvallersyster, F -käring,
-chen, n-s - liten pratstund, -elei, f -en
småprat. s-el|n, schwätze‖n, -[é]le -te ge-t intr [Ii]
[sam]språka, småprata,
schwatz|en, schwätz|en, -[es]« -te ge-t intr [hjo.
tr 1. [små]prata, språka; äv. babbla, pladdra,
t. ex. Unsinn Eins zusammen "w få sig en
pratstund; die Elster -t skatan skrattar; e-m
etw. an den Hals ~ pracka på ngn ngt; ins
Blaue hinein ~ prata i vädret (F nattmössan);
er -t das Blaue vom Himmel herunter ordst.
han kan prata omkull en häst. 2. prata
bredvid mun[nen], skvallra [ur skolan],; t. ex. sie
hat ge-t. S~, n -s O 1. prat[ande]; pladder,
babbel. 2. skvall|er, -rande.
Schwätz‖er, m -s - 1. pratmakare; en som garna
pratar bredvid mun[nen]. 2. Pi. zool. OotingMæ
kotingafåglar. -erei, f -en 1. pratande,
bahb-lande, pladd|rande, -er. 2. skvallrande, -eriti,
f-nen pratmakerska; se äv. -base. s-erisch, a
(sup. -[e]s«), se följ.
schwatzhaft, a 1. prat|sam, -sjuk, F -ig. 2.
skvalleraktig. S~igkeit, f O 1. prat|samhet,
-sjuka. 2. skvalleraktighet.
schwatzig, schwätzig, se schwatzhaft.
Schwatzllmarkt m -[e]s -e† ung. skvallerhåla.
-maul, n -[e]s -er† 1. se Schwätzbase. 2.
pratmakare, F sladderhane. -michel, m, se -maul2.
s-schweifig, a * vidlyftig [i ord], -sucht, f O
pratsjuka, s-süchtig, a pratsjuk.
Schwebe, f O vani. bildl. svävande (hängande)
tillstånd. In der ~ sein vara svävande
(oavgjord, oviss), äv. pågå; sein Urteil in der r^
halten hålla inne (vänta) med sin dom (sitt
omdöme), -bahn, f -en järnv. hängbana,
-bahn-system, n -s -e hängbanesystem. -balken, m
* -s -, se -bäum, -band, n, se Hahnentritt 1.
-bäum,™ -[e]s -e† gymn. born. -bogen, Se
Schwibbogen. -fauna, /Zooplankton,
-flora, f fyto-plankton. -forelle, f -n eSk. forell nära
vattenytan. -gang, m -[e]s -e† gymn. balansgång,
-geräte, pl balansredskap, -künstler(in), m
(/ -nen) ekvilibrist, trapets-,
balans^onst-när(inna).
schwebe‖n, scfooeb[e~]le -té ge-t intr [h] svamla.
Schwebemikrophon, n -s -e hängande mikrofon,
schweb|en, -te ge-t intr [h o. vid ortforändr. s] 1.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
