- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2126

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schwefelkohlenstoff ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-kohlenstoff, m -[e]s kolsvavla. -kolben, m -s -
svavelretort. »köpf, Dl bot. Hypholoma fasoicularis
bitterslöjing. -kupfer, n -s svavelkoppar,
kopparglans, -leber, f -n farm. svayelleyer.
-licht, n -[e]s -er, se -holz, -luft, f
svavelbe-mängd luft. -männchen, n gruvt. ung.
svavel-lunta. -metall, n -[e]s -e kem. min.
svavelmetall. -milch, f O farm. svavelmjölk,
schwefel[n, schwef[e]le -té ge-t I. tr 1. svavla,
röka med svavel. 2. uppblanda (impregnera)
med svavel. II. intr [h] 1. lukta svavel. 2.
F prata dumheter. n -s 0, se S-ung.
Schwefel‖ofen, m -s -† svavelugn. -paste, f -w,
se -abdruck. -pfühl, m -[e]s -e† bibl. svavelsjö.
-pulver, n -s - pulvriserat svavel, -quelle, f -n
svavelkälla, -regen, m svavelregn, s-reich, a
svavelrik. -salz, n -es -e kem. svavel-,
sulfo[-salt. s-sauer, a svavel|sur, -syrad. -säure, f
svavelsyra,-säure|vergiftung, f -en läk.
svavelsyreförgiftning. -see, m -s -n svavelsjö.
-seife, f -n svaveltvål. -silber, n -s
svavelsilver. -trioxyd, n -[e]s -e
svavel|trioxid, -syre-anhydrid. -ung, f -en svavl[ande, -ing;
sva-vel|impregnering, -rökning m. m. -Verbindung,
f -en svavelförbindelse, -wasser, n -s -
svavelvatten. -Wasserstoff, m -[e]s svavelväte,
vätesvavla. -werk, n -[e]s -e svavelbruk. -zink,
n -[e]s svavelzink, zinkblände. -zyan, n -s
svavelcyan.
Schwer‖er, m -s - F pratmakare, s-icht, s-ig,
se schwefel\icht, -ig.
Schweg‖e|, f -n siags herde[pipa, -flöjt, s-el|n,
schweg[e]le -te ge-t intr [h] blåsa [på]
herde|pipa, -pipa, -el[pfeife, f -n 1. se -el. 2. siags
labialpipa i orgel, -ler, m -s - pip-, flöjt[blåsare.
Schwei, f -en »i* skevningsmall. s^|en, -te ge-t
I. intr [h] svaja för ankaret. II. tr sty.
SVän-ga, vifta.
Schweif m -[e]s -e 1. svans, t. ex. der des
Löwen, äv. ~ e-s Kometen, ein ~ von
Gassenjungen; stjärt, t. ex. ~ des Pfaus. 2. släp På
klänning. 3. följe, F påhäng. 4. gruvt. stallgångs
ände; tunnb. stavs smalända. 5. se Kette 3. b).
6. slakt, utanlår. -affe, m, se Saki. -biber, m
zool. Myopotamus coypu sumpbäver, nutria.
-blume, se Schwanzblume, -eisen, n siags brett
stämjärn. S^el|n, schweif[e]ie -te ge-t intr [h]
vifta på svansen; bildl. lisma, krypa. S~|en,
-te ge-t I. intr [h o. s] ströva (irra) [omkring],
t. ex. durch die Wälder Sein Blich -te in
die Weite hans blick förlorade sig i fjärran;
seine Bliche über etw. (ack.) ~ lassen ta en
[hastig] överblick över ngt; ich ließ meine
Gedanken ~ jag lät mina tankar irra
omkring. II. tr 1. förse med svans (släp), t. ex.
ge-te Kometen. Ge-t äv. svans|försedd, -prydd,
med .. svans. 2. skära (såga, klippa) ut [i
båglinjer], runda ut, göra svängd, kröka.
Ge-te Möbel möbler i rokokostil; ge-te
Augenbrauen välvda (svängda) ögonbryn. 3.
skrän ka såg. 4. väv. varpa. 5. skölja tyger, -en,
n -s O 1. [kring]irrande, [-]strövande. 2.
ut|-skärning, -rundning, -er, m -s - dagdrivare,
-feile, f -n låssm. nyckelhålsfil. -gesteil, n -[e]s
*e, se Kanter 2. -haar, n -[e]s -e svanshår;
hästs tagel, -hammer, se Schwanzhammer, -horn,
n -[e]s -er† siags [smides]städ, ung. sparrhorn.
-huhn, n, se Leierschwanz. S^ig, a 1. svängd,
krökt, buk[t]ig. 2. se weitn^. -kämm, m -[e]s
-e† varpkam. -rahmen, se Scherrahmen, -reim,
m -[e]s -e slutrim, -riemen, m sadeim.
svansrem. -säge, f -n snick. rund-, kontur[er]|såg.
. -stern, m -[e]s -e komet, -stock, m -[e]s -e†,
se -horn o. Scherrahmen, -träger, m [-släp[upp]-bärare.-] {+släp[upp]-
bärare.+} -ung, f -en 1. se -en. 2. svängning,
krök[ning], rundning, båglinje, buktning,
kurva, -wanze, f zool. Ranatra vattenskorpion.
S^wedel[n, schweifwed[e]le -te ge-t intr [h],
se sr^eln. -wed|er, m -s - inställsam person,
lismare, smickrare. — jfr Schwanz-.
Schweige, se Schwaige.
Schweigellbefehl m -[e]s -e, -gebot, n -[e]s -e
tystnads|påbud, -order, äv. samtalsförbud,
-geld, n -[e]s -er pengar (mutor) för att tiga
med ngt. -kunst, f -e† konsten att tiga.
schweig|en, I. schwieg geschwiegen -[e] intr [h]
1. tiga, vara tyst, iakttaga tystnad, t. ex.
über etw. (ack.) von etw. davon -t Ydie
Geschichte; hålla tyst med, t. ex. ~ Sie mir
davon! äv. ha tystnat, t. ex. die Geschütze ~
jetzt, -[e].’ tig! [var] tyst! können Sie r^f
kan ni tiga? äv. kan ni bevara en hemlighet?
um zu ou von för att inte tala om; dazu muß
ich ~ på det har jag ingenting att svara
(genmäla); zu etw. vara svarslös inför ngt,
förbigå (åse) ngt med tystnad, ej opponera
sig mot ngt; ordspr. wer klug ist -t ung. tyst min
mun, så får du socker! iver -t bejaht {stimmt
zu) den som tiger han samtycker; ~d
tigande; er saß <W da han satt där tyst [och
stilla]; nach ~der Übereinkunft enligt tyst
överenskommelse. 2. tystna, t. ex. er schwieg
verlegen. II. tr A. -te ge-t -e [ned]tysta,
bringa till tystnad, t. ex. -e deine Zunge! B.
böjn. som 11 l. förtiga. Etw. tot ~ tiga ihjäl
ngt. 2. Er schwieg ein verständliches Ja han
teg, vilket tydligen betydde ja. S~, n -s
1. tystnad, tigande, t. ex. das ~ brechen, sich
in ~ hüllen. Beredtes ~ vältalig tystnad;
e-n zum ~ bringen tysta munnen på
(nedtysta) ngn; im {mit) n» under tystnad. 2.
[n ed]ty stände.
Schweig‖epflicht, f -en tystnadsplikt, -er, m
-s - tystlåten (fåordig) person, tigare, t. ex.
Moltke der große s-sam, a tystlåten,
förtegen, tyst [av sig], fåordig, ord[knapp,
-karg. -samkeit, f O tystlåtenhet,
förtegenhet, tysthet, fåordighet, ordknapphet, s-se
lig, -seligkeit, se s-sam, -samkeit. -system, n -s
fångv, tystnadssystem.
Schweimel, se Schwiemel.
Schweimer m -s -, se Würgfalk[e].
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free