- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2128

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schweißhitze ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ze,fO O svets-, väll[hetta. -hund, m -[e]s -e
[tysk] blodhund, s-ig, a 1. svettig. 2. jakt.
blodig^ blödande. -kanal, m -s -e† anat
svettkanal. -leder, » svettrem i hatt. -loch, n -[e]s
-erf, se -pore. -losigkeit, f O, -mangel, m -s
’svettlöshet’, läk. anidros. -maschlne, f -n
svets[nings]màskin. -meister, [-m^vets]inästare, -] {+m^vets]inästa-
re,+} -ningsförman. -messer, I. n veter.
svettkniv. -II. m svettmätare. -mittel, n 1.
svett-medel, svettdrivande medel. 2. ⚙ [-svets-[nings]medel.-] {+svets-
[nings]medel.+} -naht, f -e† 0svetsfog. -Ofen,
m -s -† O vällugn. s-perlend, a pärlande
(drypande) av 8vett.pore, f -»svett[por, -hål.
-riemen, m jakt. blodhundskoppel. -sekretion,
f -en svett]avsöndring, -sekretion, -seuche,
f, se -faber. -spur, f -en, se -fährte. -stahl,
m ’[e]s-e[f] O vällstål. -stelle, f -n
svets[- ställe, -fog], väll[fog]. s-treihend, a
svettdri-vande, diaforetisk. -treiber, se Schwitzmeister.
S-triefend, a svettdrypande. -tropfen, m -s
-svett|droppe, -pärla, -tuch, n -[e]s -er† bibl.
svetteduk. -ung, f -en, se -en. s-Warm, a
svets|varm, -het. -wärme, f O [-svets[nings]-hetta.-] {+svets[nings]-
hetta.+} wolle, f O ø otvättad ull. -Würz, f, se
Pestwurzweibchen, -zeichen, ra, se -fährte.
Schweiz [Jvaits], f O npr geogr. Schweiz, t. ex.
in der In die ~ reisen resa till S.; die
Sächsische no Sachsiska S.
Schweizer, I. m -s - 1. schweizare. 2.
portvakt. 3. schweizare, piviig el. fransk livgardist,
drabant. 4. mejerist; la[du]gårdskarl. 5. biij.
förlöpare. 6. se Hacki. II. a obsjl. schweizisk,
Schweiz-, t. ex. ~ Kühe. Der n* Jura
Schweiziska Jura; jfr s-isch. -art, f O schweiziskt
sätt-. Nach ~ på (efter) schweizisk 3ed. -berge,
pl. Die ~ Schweiz[er]bergen, Alperna, -blut,
n -[e]s sorts Baselvin, -bohne, se Gartenbohne.
-bund, m -[e]s Schweiziska edsförbundet,
för-bundsrepubliken Schweiz, -degen, m typ.
, sättare och tryckare i en person, s^deutsch,
a schweizertysk. -deutsch, n schweizertyska
[språket el. dialekten]; jfr Deutsch, -ei, f -en
mejeri efter schweiziskt mönster, -flöte, f -n mus.
tvarflöjt, -franken, m -s - mynt Schweizisk
franc, schweizerfranc, -flihrer,m I.
schweizisk-förare. 2. resehandbok för Schweiz,
-garde, f -n förr schweizergarde. -haus, n -es
-erf schweizerhus. -bauschen, n
schweizer-hydda. -hose, f, se Jalappe b), -in, f -nen
schweiziska, schweizisk kvinna, s-isch, a
% schweizisk, -kanton, m -s -e schweizisk
kanton. -käse, m -s - schweizerost. -kerbel, se
{spanischer) Kerbel, -kiebitz, m zool. Squataroia
beivetica kustpipare, -klee, m, se Esparsette.
*-land, n -[e]s. Däs n^ Schweiz[erlandet],
-pfeife, f -n mus. tvärflöjt, -reise, f -n resa
till (genom) Schweiz, Schweiz-,
schweizer|-résa. -rose, se Alpenrose, -stil, m -[e]s
schweizisk stil. -volk, n -[e]s. Das ~ det schweiziska
folket, schweizarna, -wein, m -[e]s -e
schweiziskt vin.
Schwelchl|boden, m -s -† brygg. torklave. s-|en,
-te ge-t tr brygg. lufttorka malt. -ma|r, n -es
lufttorkad malt.
schwel|len, -te ge-t I. intr [å] brinna utan låga,
pyra, glöda, ryka, glimma [under askan].
Die Lampe -t lampan ryker (osar). Itr
bränna, t. ex. Kohlen, Teer <x>. S-er, m -s
-1. kolare. 2. tjärbrännare. S-erei, f O ø
tjärbränning ur pyropissit.
schwelg‖en, -.te ge-t I. intr [å] frossa isht biiai.,
t. ex. in Überfluß festa, svira, rumla, t. ex.
die Nacht hindurch Sie f v in den
Flitterwochen de njuta i fulla drag av
smekmånaden; in Seligkeit ~ simma i ett hav av
lycksalighet; im Vergnügen ~ bara roa sig, vara
mitt uppe i nöjenas virvel. II. tr o. refl sich
~ frossa, festa, syira, t. ex. e-n (sich) arm,
satt no. S-er, m -s - frossare, vällusting,
svi-rare, F festprisse. S-erei, f -en 1. frossande,
-eri, svirande, festande. 2. ung. salig
njutning. -erhaft, -erisch, o (sup. -[e]s«) ,1»
frossande, svirande, utsvävande, vällustig. 2.
yppig, överdådig, t, ex. ein ~es Mahl.
S-er|-lust, f O håg för frosseri (festande, svirande).
Schwel‖hitze, f O glöd-, pyr|hetta. -holz, n -ts
-erf hartsrikt trä.
Schwelk-, se Schweich-.
Schwelllkohle, f -n min. pyropissit. -koks, m -es
-e pyropissitkoks.
Schwell m -[e]s -e 1. [an]svällning. 2. i*
dyning. s~bar, a anat. erektil, -beize, f -n g®ry.
svällbeta.
1. Schwelle, f -n 1. [dörr]tröskel. An det ~
des Grabes på gray ens brädd; komm’ mir nie
wieder über die kom aldrig mer inom
mina dörrar! ~ e-r Schleuse slusströskel. 2.
byggn. snick. syll, underlagsbjälke, bottenstock;
fönsterpost. 3. järnv. syll, sliper.
Querliegen-de no tvärsyll. 4. gruvt. såla. 5. se -n[wert 1.
2. Schwelle, f -n 1. ark. an-, ut|svällning På
pelare. 2. [vågvatten]svall, dyning. 3.
sandbankar utåt havet.
schwell|en, I. schwillst schwillt schwoll
geschwollen schwill intr [s] 1. svälla, t. ex,
Brüste, node Kissen; äv. fyllas, t. ex. das Segel
schwillt; om vatten äv. stiga, t. ex. der Bach
schwillt. 2. Midi, svälla, pösa, t. ex. vor
Hochmut f-o. ~ machen göra uppblåst; ihm schwillt
der Kamm han morskar [upp] sig, F han
börjar borsta sig; mir schwoll dßs Herz vor
Mitleid mitt hjärta fylldes av medlidande; jfr
geschwollen. 3. svullna, t. ex. geschwollene
Beine. II. -te ge-t -[e] tr 1. komma att svälla,
[ut]vidga, t. ex. neue Zuversicht -te seine Brust;
fylla, t. ex. der Wind -te die Segel. Ge-t
uppsvälld, t. ex. die vöm Regen ge-ten Bäche. 2.
garv. Häute no svälla hudar. 3. sty. Kartoffeln
no koka potatis med skalen på* n -s
svällande; jfr S-ung.
Schwéllenllauswechslung, f -en jämvv
slipernt-byte. -baum, m -[e]s -e† träd lämpijgt till; sl,ip-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free