Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schwellenbettung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rar. -bettung, f -era jämv. sliperbädd. -holz, ra
-es -er† slipervirke. -länge, f -n syll-,
sliper|-längd. -rost, m -es -e byggn. liggande rust.
-schiene, f -n järnv. syllskena. -träger, m järnv.
ballast, -wert, m -[e]s -e 1. fysiol,
retningströskel. 2. ~e tröskelvärdena i statistik etc.
Schwelliier m -s - 1. ngt som sväller
(svullnar). 2. mus. svällare. 3. se -körper. -gewebe,
n -s - anat. erektil vävnad, -holz, se -en\holz.
-körper, m anat. svällkropp, -mittel, ra, se
-beize. -rost, se -en\rost. -ton, m -[e]s -e† mus.
svällande ton. -ung, f -era 1. [an-, upp-, ut-]
svällning; utvidgning. 2. svällande, svall;
»‡. dyning. 3. svulln|ande, -ad, svulst,
upphöjning; ⚓ hajning, buk. s-ungsfähig, se s-bar.
-werk, n -[e]s -e byggn. rustverk.
Schwemm‖hach, m -[e]s -e† bevattningsbäck.
-bassin, n -s -s spolreservoar. -e, f -n 1.
vatt-n|ing, -ande av hästar. 2. vattningsställe. Die
Pferde in die ~ reiten rida hästarna till
vattning [och bad]. 3. timmerflotte. 4.
wien-dial. enklare matservering, ?sylta\ s-]en, -te ge-t
tr 1. spola [ut, upp, bort], skölja, t. ex. der
Regen -t die Erde vom Felde, der Fluß -t
Sand ans Ufer; garv. stöpa, veka. 2. [-[be]vatt-na, -] {+[be]vatt-
na,+} t. ex. Wiesen vattna [och bada], t. ex.
Pferde n*. 3. flotta timmer. 4. se atlfnu. 2.
-en, n -s O 1. spol|ande, ning, sköljning. 2.
[be]vattning. -er, m -s - 1. spolare, sköljare.
2. [be]vattnare. -gebilde, n -s -
svämbildning, alluvi|albildning, -um. -insel, f -n
svämö. -kanal, m -s -e† spolkanal. -kies, m
-es sväm-, alluvial|grus. -kloß, m -es -e† kök.
ung. klimp, -kliste, f -n svämkust. -land, n
-[e]s svämland. -sand, m -[e]s sväm-,
allu-vial|sand. -system, n -s -e spol[nings]system.
-teich, m -[e]s -e [be]vattningsdamm rdr hästar,
-wiese, f -n konstbevattnad äng.
Schwend‖e, f -n [ny]bruten mark, svedja,
rö[d]jning, s-|en, -ete ge-et tr svedja, rö[d]ja,
bryta mark.
Schwengel m -s - 1. [vagn-, pump]svängel;
brunns-, vipp|stång; slagbom,spak,hävstång.
2. [klock]kläpp. 3. F galgfågel. 4. F
bod-knodd. -balken, m -s -, se Schwengel 1.
-brücke, f -n vindbrygga med spakar,
-brunnen, m -s - brunn med [pump]svängel. -pflug,
se Schwing pflug, -pumpe, f -n pump med
svän-gel. -tor, n -[e]s -e svängport.
schweninger|n [’Jve:], schwening[e]re -te ge-t
intr [h] läk. genomgå viss avmagringskur.
Schwenk‖bahn, f -era ⚔ art. svängskena. -baum,
m -[e]s -e† ø svängbom. -becken, n disk-,
skölj|balja. -bürste, f -n butelj-, flask|borste.
-e, f -n dial. gunga, -el, m -s - tofs, vippa.
S-|en, -te ge-t I. tr 1. svänga, vifta med, t. ex.
den Iltit svinga, t. ex. den Degen Den
Leib ~ svänga på kroppen när man går; ein
Mädchen im Tanz ~ svinga en flicka [högt] i
dansen. 2. diska, skölja [ur], t. ex. Gläser
Den Fußboden c\* % tvätta golvet. 3. kök.
skaka, t. ex. in e-r Pfanne 4. skoi.
relegera; avskeda, köra bort. II. intr [h] 1. svänga
[om], göra en sväng[ning] (vändning); ⚔
förändra marsch- el. front|riktningen, t. ex.
die Truppen ~ rechts (links). Rechts -t —
Marsch! täten till höger — marsch! 2. bildl.
kasta (slå) om, byta åsikt (el. parti). III.
refl. Sich ~ 1. svänga sig, t. ex. sich im Tanz
2. ⚓ se schweien. -en, ra -s O svängande,
viftande etc., se s-en. jfr -ung. -er, m -s - 1.
svängande (viftande) person. 2. fanbärare,
-faß, n -fasses -fässer, -gefäß, n -es -e, se
-becken. -kartoffeln, pl kök. ’pommes sautées’,
kokt potatis vani. i bitar, -kessel, m, se -becken.
-punkt, se -ungspunkt, -schale, f -n sköljkopp.
-ung, f -era 1. sväng|ande, ning, vift|ande,
ning. 2. ⚔ förändring av marschriktning;
marsch-, direktions|förändring. Halbe ~ täten
halvt till höger. 3. ändrande av åsikt; F
om-sadling, t. ex. e-e politische ~ machen;
förändring, t. ex. e-e ~ der Politik. — se s-era.
-ungs|-punkt, m -[e]s -e ⚔ svängningspunkt; pivå.
Schwenze[l-], se Schwänze[l-].
schwer, I. a 1. tung, t. ex. Rüstung, ein
Stein. ~e Artillerie (~es Geschütz) tungt
(grovt, förr äv. svårt) artilleri; die ~e Reiterei
det tunga kavalleriet; drei Kilo ~ tre kilo
i vikt; sie ist 40 Kilo ~ hon väger 40 kilo;
ein 5 Kilo ~és Paket ett paket på (som väger)
5 kilo. 2. bildl. tung, t. ex. mit ~era Herzen, ~era
Herzens; svår, t. ex. ~er Schlag, ~e Stunde;
hård, t. ex. ~es Leben, ~e Strafe; tryckande,
betungande, beklämmande. Ångst stor
(stark) ångest; ~es Joch tungt ok, tung
börda; n*er Kampf svår (tung, hård) kamp; f ve
Krankheit svår (allvarlig) sjukdom; ~e Last
tung (svår) börda; ~es Opfer tungt offer;
~er Schlaf tung (djup) sömn; Seufzer
tung (djup) suck; Träume tunga
drömmar; f^er Verlust svår (smärtsam) förlust;
f^e Zeiten svåra (hårda) tider; der Kopf ist
mir ~ jag är tung i huvudet; ~ im Kopfe sein
äv. ha fått sig litet för mycket till bästa;
e-n r^en Tod haben ha en svår död; e-m das
Leben ~ machen göra livet surt för ngn; jfr
10. 3. tung, klumpig, ovig. E-n r^en Gang
haben gå (röra sig) tungt (klumpigt); e-e
Zunge haben ha ngt fel på tungan o. därför
ha svårt [för] att tala; ein n^er Kopf ett
trögt huvud; gehen vara nära sin
nedkomst. 4. tung, svårsmält, t. ex. ~e Speisen;
stark, kraftig, t. ex. Zigarren, ~e Weine.
5. tung, tjock, t. ex. ein ~er Stoff\ ~e Seide.
6. stark, hård, t. ex. ~e See, ~er Wind.
Bö -i» hård by; ~es Wetter hårt väder. 7.
stor, betydande. ~es Geld mycket pengar;
das hat mich ein ~es Geld gekostet det har
kostat mig vackra slantar; e-e ~e Menge en
stor mängd; Geld die Menge F kolossalt
mycket pengar; Leute F [sten]rikt folk.
8. viktig, betydelsefull. r^e Verantwortung
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
