Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schwungbalken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tagen; Gerüchte sind im n* rykten äro i
omlopp; mit e-m ~ med (i) ett tag, med ens.
2. uppsving. In i^j kommen komma i svang
(på modet), bli modern (efterfrågad); ein
Geschäft in ~ bringen driva upp en affär.
3. behagfull, elegant krökning, sväng, t. ex. e-n
nv unter den Namenszug machen. 4. schvung,
fart, liv, eld, lyftning, högstämdhet,
hänförelse, t. ex. rhetorischer diese Verse haben
e-n f v. ~ der Gedanken tankarnas [höga]
flykt; ein Mann von hohem ~ en man med
höga ideal; ~ des Stils schvungfullhet i
stilen; es ist kein ~ in diesen Versen dessa
verser äro rätt matta (oinspirerade); ~ der
Linien mål. linjernas djärvhet. 5. krökt linje,
kurva. 6. F bodknodd. -balken, m -s - ⚙
sväng|bom, -bjälke, -bäum, m -[e]s -e†
sväng-bom. -bewegung, f -en sving[ande rörelse],
-bohrer, m -s - centrifugalborr. -brett, n -[e]s
-er språngbräde, trampolin.
Schwünge, se schwingen.
Schwung‖feder, f -n zool. vingpenna, -gewicht,
n -[e]s O svänghjulsvikt. s-haft, a 1. som
är i svang, gängse, modern, efterfrågad. 2.
blomstrande, t. ex. ein ~es Geschäft. ~er
Handel livlig handel. 3. se s-voll. -hebe|, m
⚙ skruvpress-svängel. -kraft, f -e† 1. kraft
(förmåga) att svänga (att svinga sig). 2.
centrifugalkraft. 3. dådkraft, energi,
spänstighet. -kugel, f -n ⚙ regulatorkula.
-kugel-regulator, m -s -en centrifugalregulator. s-los,
a utan schvung (liv), matt, kraftlös,
-ma-schine, se Zentrifugalmaschine, -masse, f -n
svängmassa, -rad, n -[e]s -er† svänghjul,
s-rerch, Se s-voll. -riemen, m 1. slung-,
kast|-rem. 2. pl. vagnm. vagnsremmar i vilka
vagus-korgen hänger, -ring, m -[e]s -e svänghjuls ring
(krans), -s , m -es -e F dial. bodknodd.
schei-be, f -n ⚙ sväng]skiva, -hjul. -seil, n -[e]s -e
1. sväng-, gung]rep. 2. gymn. siak [klätter]lina.
S-voll, a 8chvungfull, liv|full, -lig,
medryckande, eldig, full av eld, högstämd, hänförd,
t. ex. Rede.
schwuppll[dich], -diwupp [’Jvup-’vop], s* schwipp.
Schwuppe, f -n, se Pleinze.
Schwupper m -s - bock, fel, blunder.
Schwup[p]s, m -es -e 1. [dov] klatsch, [dovt]
plask[ande]. 2. hastig rörelse. Mit e-m ~
vips! *
schwups, interj klatsch! pla[da]sk!
schwur, se schwören.
Schwur m -[e]s -e† (dim. Schwitschen, -lein) 1.
ed, [högtidligt] bedyrande, [heligt] löfte, t. ex.
e-n leisten, schwören. E-n ~ brechen
bryta en ed. 2. svordom, ed. 3. bibl. förbannelse.
S<xsbrüchig, a som bryter (brutit) ed,
men-edig. ~ werden bryta sin ed.
schwüre, se schwören.
schwüren, se schwären.
Schwurllfinger, pl ’edgångsfingrar’ vani. högra
handens långfinger o. pekfinger. -formel, f -n eds-
formulär. -gericht, n -[e]s -e jur. jury.
Mitglied des rus juryman. -gerichts|hof, m -[e]s
-e† jurydomstol, -gerichtsjpräsident, m-en -en
ordförande i jury[domstol]. -gesell, m -en-en,
se -zeuge, s-getreu, a trogen sin ed. -hand, f
-e† hand upplyft till ed.
SChwürig, a 1. full av (med) bölder (bulnader),
bulnad, varig. 2. se schwierig.
schwurllvergessen, a glömsk av sin ed.
S-ver-gessenheit, f O ung. eds-, löftes|brott. S-zeuge,
m -n -7i jur. förr edgärdsman.
Schwyz [J"vi:ts], n - npr geogr. Schwyz. -er(in),
m -s - (/-nen) 1. invånare i Schwyz. 2. dial.,
se Schweizer[in).
Sciroeco, se Schirokko.
S. d., förk. för sieh[e] dies! se detta!
S[e], Se., förk. för Seine Ers, Hans, t. ex. ~
Exzellenz, ~ Majestät. S. E., förk. för à) South
East (Sud Est) sydost; b) Seine Exzellenz
(Eminenz).
Seal‖bisam [’zi:l], m -s -esälbisam. -skin [skin],
m o. n -s -s 1. sälskinn. 2. sälskinnsimitation.
Séance [se-’ä:s], f -n spiritistisk Seaus.
Sebenl|baum, -strauch, to, se Sadebaum.
Sebersaat, f O, se Zitwersamen.
Seborrhöe [’re:], f -n läk. seborré.
See-, sec-, se Sek-, sek- o. Sez-, sez-.
S. E. C., förk. för salvo errore calculi med
förbehåll för felräkning.
Secentist [zct[sn’tist], m -en -en litt.hist.,
konst-hist. secentist.
Sech [z££], n -[e]s -e plog[rist, -kniv.
sechs [zsks], oböjl. grundtal (utan följ. subst, dook
nom. ack. ofta, isht dial., -e, utan föregr. best:ord gen.
-er, dat. -en, jrr acht o. drei) sex, t. ex. zweimal
drei ist um Uhr. ~ und zwanzig
tjugusex; wir sind zu es sind unser ~[e] vi
äro sex; Uhr er ~e dial. klockan sex; es geht
auf ~ klockan går på (är närmare) sex (äv.
är över fem); mit r>*>en fahren åka med
sex-spann (efter sex hästar). S~, f -en siffra,
num-mer, kort m. m. sexa, t. ex. drei r^en werfen.
Sechsllachteltakt [7’ax], m -[e]s O mus. [-sexåtton-[de]delstakt.-] {+sexåtton-
[de]delstakt.+} s-armig, a sexarmad. s-äugig, a
med sex ögon. s-beinig, a med sex ben,
sex-fotad. s-blätt[e]rig, a sexbladig. s-blumig, a
med sex blommor, s-doppelt, se s-fach. s-e,
se sechs, -e, f -fi 1. se Sechs. 2. F Bei meiner
F min själ! F min liv och kniv! -eck, n
-[e]s -e sexhörning, s-eckig, a sexkantig,
-e|läuten, n -s gammal Skrå- OCh folkfest i Zürich,
-ender, m -s - jakt. sextaggare. -er, m -s -1. förr
sexpfennigslant. 2. ’sexa’; vin från 1906,
soldat i 6:e reg:t etc. 3. se -ender. 4.
sex-radig vers (strof). — jfr Achter, s-erlei,
oböji. a sex sorters (slags), av sex slag, sex
olika, -erjnagel, m -s -† siags grov spik.
-er|-zug, m -[e]s -e† sexspann, s-fach, I. a
sex-faldig. Das davon det sexdubbla, sex
gånger så mycket. II. adv sex|fal[dig]t. -dubbelt,
s-fächerig, a med sex fack; bot. sexcellig.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
