Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Selbstverwaltung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
självsäker. -Verwaltung, f -en egen
förvaltning, självstyrelse. -Vorwurf, m -[e]s-ef
självförebråelse. -wert, vi -[e]s -e 1.
inneboende värde. 2. eget värde, -wille, m -ns 1. egen
vilja. 2. egen|vilja, -sinne, s-willig, a
egensinnig. s-wirkend, a själv verkande. -Wirtschaft, f
en självhushåll; eget hushåll, -zahler, m -s -,
se -schuldner, -zersetzung, f kem.
självupplösning. s-zerstörerisch, a själv|förstörande,
-fördärvande. -zucht, f O, se -disziplin.
s-zufrie-den, a själv|belåten, -kär. -Zufriedenheit, fO
självbelåtenhet, s-zündend, a [-själv[an]tän-dande.-] {+själv[an]tän-
dande.+} -Zünder, m kem. pyrofor. -ziindung, f
en motor v. självtändning. -zutrauen, se
-vertrauen. -zwang, m -[e]s självbehärskning,
-zweck, m -[e]s -e självändamål.
selbViert [’fr.rt], adv själv fjärde, och
(tillsammans med) tre andra,
selch|]en, ’te ge-t tr sty. [torka och] röka kött.
Ge-te(s) subst., koii. charkuteri varor. S-er, m
-s - charkuter|ihandlare, -ist. S-erei, f -en
rökeri. S-fleisch, n -es rökt kött. S-kammer,
f-n rökkammare för kött. S-waren, pl
charku-terivaror.
Seldschuke [’Ju:], m -n -n folk seldschuk.
Selekt‖a [’lek], f -en utvald klass, mönster-,
urvals|klass; ibi. en ’femte ring’, -aner, m -s
-lärjunge i urvalsklass, -ion, f -en urval,
selektion.-ions|theorie, f biol. selektionsteori,
s-iv [’ti:f], a urvals-, selektiv, -ivität [tiv], f
⚙ radio selektivitet.
Selen [’lem], n -s O kem. selen, -at, n -[e]s -e
selenat. -biel, n -[e]s selenbly. s^haltig, a
selenhaltig. -it, m 1. -[e]s -e min. selenit.
2. -en -en selenit, måninvånare, -kupfer, n -s
min. selenkoppar, berzelianit. -ographie, f -n
selenografi, månbeskrivning, -säure, f -n kem.
selen|syra, -syrlighet. -silber, n selensilver.
Verbindung, f -en selenförening. -Wasserstoff,
m -[e]s kem. selenväte, -zelle, f -n fys. selencell.
Seleukiden [7ki:], pl hi»t. seleukider.
Self‖aktor m -s -en spinn, selfaktor,
-govern-ment [gAvørn], n -s -s självstyrelse, -kante,
f -n, se Salband 1. -made|man [me:dmæn], m
-s -men, se selbstgemacht[er Mann).
selig, a 1. [lyck]salig, överlycklig, säll. Sie
ist ganz ~ äv. hon är alldeles i extas (i
sjunde himmeln) av lycka; in dem ~en
Bewußtsein i det lyckliga medvetandet; Geben ist
~er denn Nehmen att giva är saligare än att
taga; ~e Tage gudadagar, underbara dagar.
2. (förk. sel.) salig[en avliden], t. ex. meine
Mutter. Meine Sr^e min salig hustru; mein
Vater ~[er] min salig far; bis an sein ~es
Ende till sin levnads slut, intill döddagar;
r\sen Andenkens salig i åminnelse; Schmidt
sel. Witwe band. Schmidts änka; die Sn^en de
saliga; Gefilde der S^en de elyseiska fälten;
Gott habe ihn vile han (må han vila) i
frid! f v» sprechen kat. saligförklara. 3. F
berusad, full, ’salig’.
-selig, a Suö\ 1. rik på. Müh^ mödosam;
glück-~ lycksalig. 2. lysten. Schau~ skådelysten.
Selig‖gesprochene(r), m o. /adj. böjn., kat.
salig-förklarad» -keit, f -en 1. [lyck]salighet,
sällhet. 2. [evig] salighet, t. ex. die ewige ~
erlangen. s-machend, a saliggörande, t. ex. Ydie
allein Kirche, -macher, m -s - saliggörare,
frälsare, -machung, f -en 1. saliggörelse,
frälsning. 2. se -sprechung. s-preisen, preise
(pries) selig -gepriesen tr prisa ngn tycklig.
-preisung, f -en. Die acht ~en de åtta
salig-heterna (makarismerna) i bergspredikan.
S-Spre-chen, spreche (sprach) selig -gesprochen tr
förklara salig; kat. beatifiera. -sprechung, f -en
kat. saligförklaring, beatifikation.
-zusprechende[r), m o./adj. böjn. en som skall
salig-förklaras.
Sellerie [’zslari:], m -s -s,f-n bot. Apium graveolens
selleri, -gericht, n -[e]s -e sellerirätt. -knolle,
f -n, se -wurzel. -sauce, -soße, f -n
selleri-sås. -suppe, f -n sellerisoppa, -wurzel, f -n
sellerirot.
selten, I. a sällsynt, äv. rar, t. ex. e-e ~e
Blume. ~er Gast sällsynt gäst; ~es Glück
ovanlig tur; ein Mann en man sådan som man
sällan träffar på, en ovanlig man; das ist
bei ihm ~ (etw. $~es) det är [ngt] sällsynt
hos (för) honom; du machst dich man ser
dig [så] sällan. II. adv 1. sällsynt, ovanligt,
t. ex. er ist ~ gut, ein ~ schöner Mann. 2.
sällan, t. ex. ich gehe ~ aus. Sehr ~ mycket
sällan; das war nicht ~ der Fall det var ej
sällan fallet; das war ~ nicht der Fall det
var merendels fallet; nicht [eben] ~ då och
då, ganska ofta. S~heit, f 1. ⚙ sällsynthet.
2. -en sällsynthet, sällsynt sak,
märkvärdighet, raritet.
Selter, f -n F. E-e ~ en flaska selters (ung.
soda- el. vichy|vatten). -wasser, n -s [-selters[-vatten].-] {+selters[-
vatten].+}
seltsam, a sällsam, besynnerlig, egendomlig,
förunderlig, märkvärdig, t. ex. ein ~er
Einfall. <^er Kauz konstig kurre (kropp),
besynnerlig människa, original; das S^e an
der Sache det egendomliga i saken, -erweise,
adv besynnerligt (sällsamt, underligt) nog.
S^keit, f -en sällsamhet, besynnerlighet,
underlighet, märkvärdighet, -lich, se seltsam
o. -erweise.
Semant‖ik [’man], f -en 1. notskrift. 2.
betydelselära. s-isch, a rörande betydelseläran,
semantisk.
Semaphor [’fo:r], n (m) -s -e semafor, optisk
signalanordning. s~isch, a semafor-.
-Scheibe, f -n semaforskiva, -signal, n -s -e
semaforsignal.
Semasiologie, f -n språkv, [ord]betydelselära.
s-isch, a semasiologisk, betydelse-.
Semde, f -n dial., se Binse.
Semiographie, f -n teckenskrift.
Semest‖er, n -s - halvår, [skoi-, läs-, isht uni-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
