- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2163

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Setzlinie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sättfisk. fiskyngel, -linie, f -n boktr,
sätt-linje. -loch, n -[e]s -er† träds, sätt-,
planterings|-hål. -lohn, >e -er\lohn. -manier, f -en, se -art.
-maschine, f -n boktr. o. gruvt. sättmaskin.
-mei-ßel, m 1. ⚙ skrotmejsel. 2. se ’hammer, -netz,
n -es -e, se -garn. -pflanze, f se -ling 1.
-rebe, f -n vinodi. sättranka. -reis, n -es -er, se
’lingl. -schiff, n -[e]s-e boktr, sättskepp.
-schif-fer, m, «e -wirt. -schild, n -[e]s -e, se
-tart-sche. -schlämm, m -[e]s [slammig] bottensats,
-schnür, f -en O. -e† ß»k. långrev. -Stange, f
-n 1. tältstång. 2. trädg. sättpinne. 3. &
bär-ling 4. se -ling 1. -Stempel, m, se ’hammer.
-Stock, m -[e]s -e†, se Lünette 3. -Stößel, m
fyrv. ansättare. -stufe, f se -brett 2.
tart-sche, f -n ’pavese’ stor sköid. -teich, m -[e]s -e
fiskodi. sättdamm. -ung, f -en 1. se -en. 2. boktr,
[upp]sättning. -wa[a]ge, f -n trävattenpass,
lodmall. -weger, m ⚓ sättvägare. -wirt, m
-[e]s -e ung. förvaltare av boadg&rd. -zeit, f -en
jakt. tid då vilt får ungar; r1Sk. kläckningstid.
-Zirkel, m passare bågcirkel.
Seuch‖e, f -n farsot, epidemi, smitt[o]sam
sjukdom, sjuka; [pest]smitta, pest, äv. bildl., t. ®x.
dies ist zur ~ geworden; äv. långvarig
sjukdom. s-en[artig, a epidem|iartad, -isk.
-en|-erreger, m, se -en]stoff. s-en|fest, a
oemottaglig för smitta, immun, s-en|frei, a smittofri,
fri från smitt[o]sam sjukdom (epidemi),
s-en|-haft, se s-en\artig. -en|herd, m -[e]s -e [-smitt[o]|-härd, -] {+smitt[o]|-
härd,+} -källa, -en|jahr, n -[e]s -e epidemi-,
pest|år. -en|lehre, f läran om de smitt[o]samma
sjukdomarna,-en|sperre, f -n karantän,
-en|-stoff, m -[e]s -e smitt|ämne, -ofrö,
sjukdomsgift; virus.
seufz|en, -[øs]j -te ge-t intr [Æ] o. tr sucka, äv.
stöna, t. ex. über etw. (ack.) er -te ihren
Namen. E-m die Ohren voll ~ tuta ngn
öronen fulla med sin klagolåt; nach etw. ~
sucka [och stöna] efter ngt. S"*, n -s O [-suc-kan[de].-] {+suc-
kan[de].+}
Seufzer m -s - 1. en suckande. 2. (dim. -chen,
-lein) suck. -brücke, /. Die ~ Suckarnas bro
i Venedig, -chen, n -s - liten suck. -ei, f -en
ständigt (evigt) suckande, -in, f -nen, se
Seufzer 1. -lein, se -chen. -ton, m -[e]s -e† ljud
av en suck (suckar).
Sevenbaum [v], se Sadebaum.
Sevennen [’vsn], pl. Die ~ geogr. Cevennerna.
Sévresporzellan [ss:var], n -s sëvresporslin.
Sexagesiml|a [’ge:], /. Sonntag -ä
Sexage-sima. s-al, a mat. sexagesimal.
Sex‖agon [’go:n], n -s -e geom. sexhörning,
s-angulär [aggu’lsr], a sex|hörnig, -kantig.
Sext‖a, f -en vani. första klassen i läroverk,
-ak-kord, m -[e]s -e mus. sextackord. -aner [’ta:n],
m -s - skoi. vani. förstaklassist i läroverk, -ant,
m -en -en sextant. -e,f-n 1. mus. sext. 2.
kortsp. svit på sex kort. 3. bön vid sjätte
timmen, -ern, n -s -e, -erne [’terne], f -n boktr,
sextern. -ett, n -[e]s -e mus. sextett, -illion,
f -en sextillion. -ole [’to:la], f -n mus.
sex-tol.
sexu]al, se -eil*
Sexualj|akt, m -[e]s -e kopulation; bot.
befruktning. -charakter [’rak], m -s -e sexual-,
köns|-karaktär. -ität, f O sexualitet, könsjlighet,
-liv. -organ, n -s -e sexual-, köns|organ.
pä-dagogik, f O ung. [läran om]sexualupplysning.
Psychologie, f O sexualpsykologi. -system, n
s -e bot. sexualsystem, -trieb, m -[ø]s -e
könsdrift. -verbrechen, n sedlighetsförbrytelse.
jfr Geschlechts-.
sexuell, a sexuell, köns-. Schwäche
impotens.
Seychellen-, se Seschellen
sezernier|en, -te -t tr av|skilja, -söndra.
Sezession, f -en secession,
av|skiljande, -söndrande, avsöndring, lösslitande, -ist, m -en
en secessionist, ’utbrytare’. s^istisch, a
(sup. -[e~]st) sece^sionistisk, ’utbrytande*,
-s|-krieg, m -[e]s -e. Der ~ nordamerikanska
inbördeskriget.
Sezierllbesteck, n -[e]s -e läk.
dissekeringsbe-stick. s-|en, -te -t tr O. intr [h] läk. dissekera,
-messer, n dissekeringskniv. -tisch, m -es -e
dissekeringsbord.
s. g., förk. för sogenannt s. k., så kallad.
Sgraffit|o [zgra’fi:to:], n -os -os o. -i konst,
sgraf-fito.
Shag [Jæg], m -s -s 1. tyg schagg. 2. finskuren
röktobak.
shakespearisch [f e:kspi:rij], a shakespearesk.
Shampooing [’pu:], f (n) schampo [-nering[spul-ver].-] {+nering[spul-
ver].+}
Shaw| [Jarl], se Schal.
Sheallbaum [fi:], se Butterbaum, -butter, f bot.
slag» illipeolja.
Shedbau, se Schedbau.
Sheriff [fsrif], m -s -s eng. sheriff.
Sherry [f sri:], m -s -s riu sherry.
Shetlandsinseln [f stland], pl geogr.
Shetlandsöarna.
Shimmy [f imi:], m -s -[s] dans shimmy.
Shintoismus [to*’is], m - O japansk shintoism,
ankult.
Shirting, se Schirting.
Shocking [f okig], a chockerande, stötande,
sårande.
Shoddy [f odi:], n -s -s o. Shoddies konstuii shoddy,
schoddy.
Siamese [’me:za], m -n -n siames.
Siberit m -[e]s -e min. siberit, art turmalin.
Stbilant [’lånt], m -en -en fonet, sibilant,
väsljud.
Sibirllien [’bi:r], n -s npr Sibirien, -ler(in), m
-s - (/-nen) Sibir|ier, -iska. s-isch, a sibirisk,
-it, se Siberit.
Siby‖lle [’bylo], f -n sibylla, spåkvinna,
-en|-spruch, m -[e]s -e† sibyllas utsago, spådom,
profetia. S-i nisch, a sibyllinsk; mystisk,
gåtfull. Die Sr^en Bucher äv. sibyllinerna.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free