Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sinnenliebe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ella världen, -liebe, f sinnlig kärlek, -lust,
f O sinnlig lusta; se -genuß 2. -mensch, m -en
en sinnlig människa, sensualist. S-nahe, a
fattbar för sinnena, -rausch, m -es -e†
sinnesrus, sinnligt rus. -reiz, m -es -e sinnesretning;
jfr -Jcitzel. -richtung, f -en ung. sinnesriktning;
inställning, -schärfe, fO sinnesskärpa. -schlaf,
m -[e]s ung. sinnes (sinnenas) dvala. -Sklave,
m -n -n slav under sinnena (begären),
-tau-mei, m -s , se -rausch, -täuschung, f -en
sinnesvilla, illusion,
sinn|entblößt, a meningslös.
Sinnenl|tiefe, f -n sinnesdjup, ung. djup känsla,
-trieb, m -[e]s -e sinnlig drift, -trug, m -[e]s
-ef, se -täuschung.
sinn]entste‖llend, a misstydande. S-ung, f -en
fel-, van|tolkning.
Sinnenlltum, n -[e]s O materialism, -tumult, m
-[e]s O, se -rausch, -verrückung, f -en sinnenas
bedårande, -wahn, m -[e]s, se -täuschung.
-weide, f O, se -genuß 1. -well, f O [-sinne-värld[en], -] {+sinne-
värld[en],+} den materiella världen, -wesen, n
sinnligt väsen, sinn es varelse; jfr -mensch.
Sinner m -s - sty. justerare, krönare.
Sinn]erklärung, f -en, se -deutung.
Sinnes‖änderung, f -en sinnesförändring; reiig.
omvändelse, -anschauung, f -en åskådning,
-art, f -en sinnesart, sinnelag, tänkesätt,
åskådning, -blått, se Hautblatt, -eindruck, se
Sinneneindruck, -erfahrung, f -en 1. sinnlig
(yttre) erfarenhet. 2. se -Wahrnehmung,
-genösse, m -n -n meningsfrände, -haar, n -[e]s
-e zool. känselhår. -kraft, f -e† sinnes-,
själs|-styrka. -lust, f -e† sinnlig lust[a]. -organ, n
-[e]s-e sinnesorgan, -rausch, -reiz, se
Sinnen\-rausch, -reiz. -richtung, f sinnesriktning.
Störung, f -en sinnesstörning, -täuschung, -trug,
m -[e]s, se Sinnentäuschung, -vermögen, n
sinnesförmåga. -Vorspiegelung, f -en
hallucination. -Wahrnehmung, f -en förnimmelse [med
sinnena]. -Wandlung, f -en, -Wechsel, m, se
-änderung. -weise, f -n, se -art. -Werkzeug, n
-[e]s -e, se -organ.
Sinnetag m -[e]s -e sty. krönings-,
justerings|-dag.
sinn|fällig, se -enfällig.
Sinnfein, f O Sinn Fein irländsk frihetsrörelse, -er,
m -s - sinnfeinare.
Sinn‖gedicht, n -[e]s -e ntt.wst. sinndikt,
epigram. s-gemäß, a. ~e Anwendung finden
användas i tillämpliga delar, s-getreu, a i
noggrann överensstämmelse med innehållet,
efter meningen. ~e Übersetzung
innehållstro-gen översättning.
Sinngrün, se Singrün.
sinnllhaft, se -ig 3.. 4. -ier]en, -te -t intr [h]
vara försjunken i tankar, tänka, grubbla,
fundera. S-ierer, m -s - grubblarc; tankfull
person, ’drömmare’, ’filosof’, -ig, a 1. ity.
[fullt] klok, vettig. 2. klok, förståndig. 3.
tankfull, fundersam, grubblande. 4. djup-
tänkt. 5. sinnrik, väl ut- el. genom|tänkt; äv.
ändamålsenlig; jfr -voll.
-sinnig, a i sms. -sinnig, -sinnad.
Sinnigkeit, f O tankfullhet; djupsinnighet;
sinnrikhet.
sinnlich, a 1. sinnlig, förnimbar [för sinnena],
t. ex. ~e Wahrnehmung. 2. sinnlig, köttslig,
sensuell, t. ex. Liebe, Mensch. S^keit,
f O 1. sinnlighet, förmåga att förnimmas [av
sinnena], sinnlig (motsats: andlig) natur. 2.
sinnlighet, sensualitet, sinnlig natur (lusta),
sinnligt begär. S~keits]lehre, f sensualism.
Sinnling m -s -e sinnlig människa, sensualist.
sinnlos, I. a 1. sans-, medvetslös, utan
medvetande. 2. besinningslös, utan besinning.
3. galen, tokig, från vettet, van|sinnig,
-vettig. 4. meningslös. II. adv. ~ betrunken
F dödfull. S^igkeit, f -en 1. sans-,
medvetslöshet. 2. besinningslöshet. 3. van]sinne,
-sinnighet, -vettighet. 4. meningslöshet.
r^en absurditeter.
Sinnllpflanze, f bot. Mimosa mimosa, s-reich, a
1. intelligent. 2. sinnrik, väl uttänkt,
ingeniös. 3. betydelse-, innehålls|rik. -reichheit,
f O sinnrikhet, s-schwer, a betydelsefull.
-Spruch, m -[e]s -e† tänkespråk, sentens,
aforism; se äv. -gedieht. s-störend, a
störande för innehållet, t. ex. ein Druckfehler.
s-treu, se s-getreu.
Verdrehung, f -eraförvrängning av meningen (innebörden), s-verwandt,
a närbesläktad till betydelsen, synonym.
-Verwandtschaft, f synonymitet. s-verwirrend,
a förvillande, störande, t. ex. ~er Lärm.
s-verwirrt, a sinnesrubbad, s-voll, a 1.
sinnrik; djuptänkt, väl inlevd (genomtänkt), t. ex.
e-e rx>e Deutung. 2. betydelsefull,
innehållsrik. s-widrig, a stridande mot meningen
(innebörden), menings|vidrig, -lös.
Sinolog‖[e] [’lorga], m -en -en sinolog kännare av
kinesiskan. -16. f O sinologi. s-isch, a
sinolo-gisk.
Sintau, se Sinau.
sintemal[en] [’ma:], konj foräidr. alldenstund,
enär. ~ und alldieweil alldenstund och
förty.
Sinter m -s - 1. metan, sinter, slagg. 2. geoi.
droppsten, -arbeit, f -en, se -prozeß.
-bildung, f -era geoi. droppstensbildning,
-frischen, n -s , se -prozeß. -gebiide, n -s se
-bildung, -kohle, f -n ⚙ sinterkol. S~|n,
sint[e]re -te ge-t I. intr [s] 1. sippra
(sila) [fram]. 2. bilda droppsten. 3. [hop-]
sintra, hopgyttras, sammanbakas. II. tr
[komma att] hopsintra. -n, n -s O ⚙ [hop-]
sintring. -opal, m -[e]s -e, se Kieselschiefer.
-pro]zeß, m -zesses -zesse O metan, sinter-,
sintrings]process, -procedur, -ung, f -era, se
-ra. -wasser, n -s sil-, dropp|vatten.
Sintflut, f O syndaflod[en]. S’x.lich, a
syndaflods-.
Sintoismus, se Shintoismus.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
